Möten över språkgränser med en kopp i handen
Språkcaféer öppnar dörren till nya språk och en nordisk gemenskap.
Vill du lära känna ett nytt språk i en trygg och avslappnad miljö? Språkcaféer ger möjlighet att öva på språk och få en ökad kulturell förståelse genom informella samtal. Tillsammans med en samtalsledare med bred kunskap om språket får deltagarna smaka på ett nytt språk.
Föreningen Norden var en av arrangörerna för digitala språkcaféer på Nordens dag 2025. Genom ett samarbete med språkcaféplattformen Articulatte, Nordiska ministerrådet, Nordisk kulturkontakt och den finska organisationen Språkambassadörerna kunde vi erbjuda möjligheten att öva på samtliga nordiska språk (danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, nordsamiska, norska och svenska) från sitt hem söndagen den 23 mars. Målet var att ge alla nordbor chansen att prata ett annat nordiskt språk, lära sig om varandras kultur och på det sättet bidra till en känsla av gemenskap över landsgränser. Initiativet lockade över 70 deltagare från hela Norden, och blev möjligt också tack vare engagemanget hos ideella samtalsledare med olika nordiska modersmål.
Språkutbyten på hemmaplan på Nordens dag 2025
Två av dessa var Föreningen Nordens ungdomsmedlemmar i Sverige Johnny Hillebäck Eriksson och Nikolai Eken. Johnny lockades av möjligheten att engagera sig hemifrån, då han är själv student på distans och hoppades på att genom språkcaféerna träffa nya människor, samtidigt som han fick kanalisera sitt nordiska intresse. Johnny ledde språkcaféer på svenska och berättar om samtalen som uppstod på Nordens dag: – Vi diskuterade allt från norrsken, till deltagarnas egna språkstrategier. En deltagare nämnde, till exempel, att hen brukar besöka Ikea för att lära sig nischade ord som specifika köksartiklar och möbler. Vi pratade också om deltagarna hade besökt några andra nordiska länder, om de observerat intressanta, humoristiska eller andra kulturskillnader, men även om deltagarnas fritidshobby.
Nikolai är från Norge och flyttade till Sverige genom Nordjobb för ett par år sedan. Numera studerar han juridik på Stockholms universitet och försöker hitta flera sätt att hålla sitt nordiska intresse vid liv – bland annat genom att leda samtal på norska under våra språkcaféer: – Jag vet själv hur svårt det är att kunna praktisera ett språk med människor som pratar språket som modersmål, eftersom de flesta inte har tålamod att låta andra öva på språket med dem. Om människor vill lära sig norska, vill jag vara med och skapa en trygg miljö där man kan öva utan att varken känna att man är jobbig eller blir dömd. Deltagarnas nivå i norska på Nordens dag förvånade honom: – På de norska språkcaféerna var det primärt människor från Sverige och Finland som kom dit. Vi hade intressanta samtal om allt ifrån varför de ville lära norska, till arbetskulturen i de länder som var representerade i samtalet. Givande samtal. Jag måste säga att jag blev överraskad över nivån på majoritetens norska. Flera av dem pratade nästan ren norska, vilket imponerade mig väldigt mycket.
Långvarigt språkcafésamarbetet mellan Sverige och Finland fortsätter
Föreningen Språkambassadörerna rf driver sedan 2022 virtuella språkcaféer i både svenska och finska i samarbete med Finlandsinstitutet i Stockholm. – På våra språkcaféer deltar personer med många olika bakgrunder och orsaker. Vissa har släkt i Finland och talade finska som barn och vill nu putsa upp språkfärdigheterna. Andra har en finsk partner och vill inte att hen ska ha ett hemligt språk med barnen. Vissa vill kunna använda svenska i sitt yrkesliv. Det finns också deltagare som studerar nordiska språk och deltar i våra språkcaféer som en del av sin utbildning, berättar Nina Smeds, språkcafékoordinator hos Språkambassadörerna. Hon beskriver den positiva inställningen till språklärandet som kommer med språkcaféformatet, och hur det stärker deltagarnas självförtroende: – Man märker att man förstår mer och mer och kan göra sig förstådd på målspråket, det är i sig en stark motivationsfaktor till att fortsätta.
Finlandsinstitutets och Språkambassadörernas språkcaféprojekt har fått finansiering för ytterligare ett år, och flera finska och svenska språkcaféer planeras att hållas digitalt, med en fysisk avslutning på plats i Stockholm, tio gånger under hösten och tio gånger under våren. Mer information kommer att delas på Finlandsinstitutets webbsida.

Tips! Nina arbetar också på en handbok om att starta egna språkcaféer. Om du är intresserad av den, eller har frågor kring hur man kan komma igång, får du gärna ta kontakt med henne: [email protected]
En ny digital plattform för alla språkintresserade
Thomas Thijssen är halvt holländsk, halvt finlandssvensk och lever nuförtiden i Tyskland, så hans intresse för olika kulturer och språk har alltid varit stort. Engagemanget för språkcaféer började under tiden han jobbade på Språkambassadörerna rf. Under 2022 var han involverad i samarbetsprojektet med Finlandsinstitutet, som är i gång än idag, med över 50 deltagare på finsk- och svenskspråkiga caféer per vecka.
– Tack vare detta fick jag idén att skapa en plattform där alla språkcaféer skulle vara synliga på ett och samma ställe, så att vem som helst vart som helst i världen skulle kunna lära sig ett nytt språk genom att diskutera med andra likasinnade människor i en trygg miljö. Språkinlärning är mycket mer än ord- och grammatikkunskap, det handlar i grund och botten om att kunna kommunicera och få sin tanke förmedlad vidare. Målet med Articulatte är att föra människor från hela världen samman och skapa meningsfulla upplevelser som inte bara lär oss om andra, utan också hjälper oss att lära känna oss själva.

Thomas tror starkt på språkcaféformatet, som sänker tröskeln för alla som vill förbättra sina språkkunskaper oavsett bakgrund och språknivå: – Caféerna passar alla som är genuint intresserade av att höra vad andra människor har att säga samt vill dela med sig om sina egna erfarenheter. Till mina deltagare brukar jag säga att man inte behöver ha en hög språknivå alls, redan att man hör språket talas och kan följa med vad andra diskuterar är en bra start. Då man har egen taltur kan man svara på ett annat språk, exempelvis engelska och försöka säga några ord på målspråket här och där.
