Val 2026: Centerpartiet om de nordiska frågorna
Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 frågar vi i Föreningen Norden riksdagspartierna hur de ser på de nordiska frågorna. Ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation från samtliga riksdagspartier får möjlighet att svara på samma tre frågor.
Catarina Deremar, Centerpartiet, ledamot i Nordiska rådets svenska delegation.
Tycker du att samarbetet i Norden har blivit viktigare de senaste åren?
– Ja. Mycket viktigare. Pandemin var initialt ett lågvattenmärke för nordiskt samarbete, när gränser stängdes och socialförsäkringssystemen inte var synkade. Sedan dess har mycket hänt, även om Sverige fortfarande har kvar gränskontrollerna mot Danmark. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Sveriges och Finlands Natomedlemskap och behovet att ta gemensam ställning för grönlänningarnas rätt att själva avgöra sin framtid har svetsat Norden samman.
Nu bereds frågan om ett reviderat Helsingforsavtal som sannolikt kommer göra Grönland, Färöarna och Åland till fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet om bara våra länders regeringar vill det. Även samarbetet om transporter, infrastruktur, klimatfrågor, AI och vår gemensamma säkerhet borde öka. Norden har en roll att spela och vi behöver stärka vår gemensamma röst. Men vi måste göra mer för att samarbetet ska bli ännu tydligare och göra mer nytta för medborgarna i Norden.
Hur lyfter du Norden och det nordiska samarbetet under valrörelsen?
– Tyvärr hamnar inte alltid de nordiska frågorna högst på agendan i en svensk valrörelse. Men i samtal med väljare så har jag berättat om hur viktigt det är med den nordiska dimensionen. Och vi märker hur starkt stöd det finns för att vi ska samarbeta i Norden. Det folkliga stödet måste vi ta vara på.
Samtidigt så är det bara i Sverige det är valrörelse nu, i övriga Norden pågår arbetet som vanligt. Bland annat har vi under sommaren lämnat kommentarer både på den nya nordiska strategin för samhällssäkerhet och ministerrådets förslag till budget för nästa år. Där vill vi bland annat betona samarbetet om frågor som rör Arktis och avsätta pengar för transportsamarbetet. Vi behöver stärka möjligheterna att resa smidigt och enkelt inom Norden.
Vilken är den största utmaningen för Norden i framtiden?
– Det finns många utmaningar. Klimatet är en av de största, men det är såklart också en global fråga. En mer typiskt nordisk fråga handlar om hur vi exempelvis stärker kunskaperna i nordiska språk. Det arbetet behöver börja i skolan. Det kanske inte är så många som upplever det som ett problem att vi kan prata engelska med varandra i Norden. Men om vi ska lära om varandras kultur så är språket en viktig grund.
Det finns utan tvekan ett värde i att våra ungdomar får mer kunskaper om Norden med sig redan från början, i alla fall om vi vill stärka banden mellan våra länder. Vi har till exempel en ny nordisk språkdeklaration och den behöver omsättas i praktisk handling. Som ledamot i Riksdagens kulturutskott så vet jag också att kulturen är viktig för att bygga broar mellan våra länder, och att kulturen behöver vara en del av vår beredskap. Vi behöver ett militärt försvar, men också ett psykologiskt försvar. Där är kulturen helt avgörande.
