Arvika
Lokalavdelningen Föreningen Norden Arvika bildades den 23 september 1943 och var mycket aktiv åren närmast efter andra världskriget. Föreningen reorganiserades 1967 efter att ha varit vilande ett antal år. Under kommande år och fram till dags dato har föreningen bedrivit en bred verksamhet, i nordisk anda, med omfattande program för de enskilda medlemmarna. Antalet medlemmar har genom åren varierat, men vår förening är den största lokalavdelningen i distriktet Värmland, för närvarande ca 170 medlemmar.
Ständigt återkommande evenemang är Kura Skymning, numera Nordisk Litteraturvecka, tillsammans med Arvika Bibliotek samt Nordiskt Julbord med traditionella nordiska maträtter. För övrigt förekommer evenemang med föreläsningar, musik, film, teater, utflykter m. m. Föreningen arrangerar även årliga medlemsresor och har besökt alla nordiska grannländer och deltagit i kulturella utbyten och intressanta studiebesök i våra vänorter.
Föreningen Norden Arvika fortsätter att erbjuda intressanta och utåtriktade aktiviteter. Genom att bättre synliggöra vår verksamhet är förhoppningen ett ökat medlemsantal!
Arvikas vänorter
Norge – Kongsvinger
Danmark – Karup
Finland – Ylöjärvi
Kura Skymning på Arvika Bibliotek lockade stor publik
Årets tema för Nordisk Litteraturvecka är “Frihet i Norden”. Temat frihet känns synnerligen aktuellt. Eftersom Island i år firar 80 år som självständig republik har Föreningen Norden i samarbete med biblioteket valt att fokusera kvällens program på Islands kultur och natur och avsluta med sång och musik om frihet.
Lisbeth Engström hälsade alla välkomna både med dryck, frukt och godis och inledande ord.
Bente Mattsson gav en introduktion om “Skugga-Baldur”, den kortroman som valts ut för högläsning. Boken fick 2005 Nordiska rådets litteraturpris. Författaren Sjón är en pseudonym för Sigurjón Birgir Sigurðsson. Han är författare, poet och också känd för sina sångtexter och filmmanus. Skuggabaldur är även namnet på en speciell rävkatt eller katträv, en blodtörstig best som återfinns i den isländska folkmytologin.
Sedan högläste Britt Andersson ett inledande stycke ur “Skugga-Baldur” med god känsla. Det handlade om pastor Baldur Skuggason, som jagar en gäckande blå fjällrävhona i flera dygn i ett vintrigt isländskt landskap, innan jakten får ett dramatiskt slut. Förhoppningsvis lockade detta lilla stycke till att fler kommer att läsa boken. Den har beskrivits som en modern isländsk folksaga.
Vi fick sedan en presentation av bibliotekarien Lova Ståhl om annan isländsk litteratur. Hon hade valt ut sju böcker i olika genrer. Alla finns att låna på bibioteket. Även “Skugga-Baldur” går att låna men dessvärre inte att köpa. Den är slutsåld och kan inte tryckas på nytt.
Arnor Egilsson och Thora Sveinsdottir visade bilder på den fascinerande isländska naturen. De inledde med att nämna att isländska författare producerar flest boktitlar per år och gav oss en kort inblick i Islands historia. Det var en svensk som upptäckte Island i mitten av 800-talet, men det var vikingen Floke från Norge, som gav Island namnet. Alltinget instiftades 930 som lagstiftande församling. Alltinget styrdes av präster och hövdingar. År 1000 bestämde Alltinget att Island skulle vara ett kristet land. Det dröjde till 1262 och unionsbildningen med Norge, innan Island fick en kung. På 1380-talet kom Island att ingå i nordisk union med dansk kung. Undan för undan under 1900-talet ökade Islands frihet och 17 juni 1944 utropades republiken Island. Island är ett mycket jämställt land och har nu sin andra kvinnliga president. Kvinnor fick rösträtt redan 1911, men egentligen var det jämställt redan på vikingatiden. Turism och fiske är idag viktiga inkomstkällor.
Billig energi genom vattenkraft och underjordisk värme gynnar även annan industri. Alla hus värms med nedkylt varmvatten eller el. Endast fyra procent av befolkningen bor på landsbygd. Mindre än en procent av landets yta är skogtäckt, mest björk av olika slag. Räv är det enda naturliga rovdjuret.
Kvällen avslutades med musik om fred och frihet. Knut Lykken sjöng Vårsøg av Hyldbakk från 1945. Våren i sångtexten är en metafor för frihet. Vi gick sedan hemåt med tonerna från Östens Fändriks saxofon.
Text och foto: Marianne Byfält
Fantastisk författarafton i Arvika
Onsdag kväll 16 oktober arrangerade Föreningen Norden Arvika en författarafton på temat
”I krigets skugga”. Ett sextiotal personer kom till RITZ kulturhus för att lyssna på författarna Klaus Stein (Det vi aldrig talade om) och Kjell Gustafsson (FLYKTEN drömmen att bli hjälte) presentera sina böcker.
Klaus berättade sin tyska släkts historia i perspektivet av Tysklands politiska utveckling åren från sent 1920-tal till 1950-talet. Hur det nationalsocialistiska Tyskland växte fram och särskilt om hans mormor Hilde och familjens liv under det nazistiska styret. De fick anpassa sig till den nazistiska ordningen och vara försiktiga med att uttrycka sina åsikter. Den tidens konservativa kvinnosyn och strikta barnuppfostran plågade Hilde och efter kriget engagerade hon sig i politiken och flyttade från familjen. Tyska städer låg i ruiner och flyktingströmmarna från öst till väst innebar stora påfrestningar, en fråga som engagerade Hilde. 1954 blir hon invald som parlamentsledamot för Nordrhein-Westfalens andra Landtag. Hon kommer ett par år senare att avsluta sitt liv. Klaus berättar om hur han först som 40-åring blev medveten om familjens sanna historia och den tystnadskultur som råder. Och om hur historiska trauman lever vidare och påverkar de nästkommande generationerna.
Kjell berättade inledningsvis om den tyska ockupationen av Norge 1940 och hur huvudpersonen i boken 20-åriga Svein som då bodde i Oslo kom att påverkas. Genom hela krisperioden skrev Svein dagbok som gett ovärderlig kunskap om hans liv. Han deltog aktivt i motståndskampen och beslutade sig efterhand att fly över gränsen till Sverige på skidor för att kunna ansluta sig till norska styrkorna i Skottland eller Kanada. Kjell berättade om hur Svein blev mottagen av fjärdingsmannen som tipsar om vad han skall säga när han träffar Landsfiskalen som beslutar om han får stanna i Sverige. Svein får flyktingstatus och skickas till flyktningsläger/arbetsläger som svenska staten upprättat. Svein kom att arbeta och flytta runt bl.a. med skogsarbete/vägarbete under åren, gifta sig och kom aldrig iväg till de norska styrkorna utomlands. Kjell gav även en bild av livet i gränsbygden under krigsåren samt om hur stora skillnader det var att leva i Norge och Sverige åren efter kriget. Svein brottades med frågan efter kriget om han svikit sitt land genom att fly. Han förblir bosatt i Sverige. Sveins historia får Kjell kunskap om långt senare.
Både Klaus och Kjell påpekade att underlaget för böckerna tagit flera år av gedigen research och många intervjuer. Båda resonerade om ämnets aktualitet i dag med krig och konflikter och människor på flykt.
Efter presentationerna fick vi delta i en mycket intressant diskussion mellan författarna och publiken fick möjlighet att ställa frågor. Knut Lykken bidrog i panelen genom att berätta mycket intressanta detaljer från sin uppväxt som barn i ett tyskt ockuperat Oslo, om fredsdagen och den enorma tystnadskultur som senare rådde.
Enligt åhörarna blev det en fantastiskt intressant och givande kväll där aktuella och viktiga teman ventilerades. Den efterföljande diskussionen och frågestunden gav fördjupad kunskap och perspektiv på kvällens tema! Mycket läsvärda böcker!
Text: Björg Ryan
Foto: Bente Mattsson
Föreningen Norden Arvika
Föreningen Norden Arvika på resa till Skagen och vänorten Karup
Den 28 augusti 2024 var det dags för 49 medlemmar i Föreningen Norden Arvika att åka iväg till Danmark för att lära känna den nya vänorten Karup samt besöka Skagen och norra Jylland.
Förväntningarna var höga då reseledare Björg Ryan i samarbete med Birgitta Nilsson på Karlanda Buss hade skapat ett intressant program. Med Lennart Fredell vid ratten bar det av mot Göteborg och via färja till Fredrikshamn. På The Reef Hotel åt vi en god middag och övernattade. Nästa dag styrde vi kosan norrut och gjorde ett stopp vid ”den tilsandede kirke”. Ett klassiskt besöksmål för många turister. Nu fick vi för första gången känna sanden mellan tårna. Därefter väntade alla äventyr i Skagen. Många tog en skumpig tur med ”Sandormen” ut till Grenen där Skagerack och Kattegatt möts. Med blåsten i håret och en fot i varje hav blev det roliga bilder. Sedan följde en fin eftermiddag i hjärtat av Skagen. Några av oss intog smörrebröd och öl på välkända Brøndums Hotel. På Skagens Museum kunde vi beskåda de fantastiska konstverken av bl.a. Michael Ancher, P S Krøyer och Holger Drachmann. När orken tröt passade det fint med en kopp kaffe och ett danskt wienerbröd. Kvällens middag serverades på Montra Skaga Hotel i Hirtshals, där vi även övernattade.
Nu var det dags att köra söderut längs den vackra kusten. I den kända badorten Løkken var vi några entusiaster som absolut ville bada i Vesterhavet – andra ville fotografera. Efter en kort vandring över sanddynerna fick vi vårt lystmäte. Dejlig!!! Nästa stopp blev testcentret Österild Vindmølle Park. Här testkörs bl.a. världens största havsbaserade vindkraftverk. Centret ligger perfekt i Europas bästa ”vindfält” – långt från bebyggelse, utanför fågelskyddsområde och nära kusten med massor av vind. På planscher och digitala skärmar visades info om centret och den förnybara energin. Ett intressant besök. Via Oddesund bro över Limfjorden kom vi så småningom till Holstebro, där kommunen sedan 1960-talet fört en aktiv kulturpolitik för att motverka den stora utflyttningen. Våra guider visade oss konstverk, kultur- och konserthus samt andra byggnader som lyft staden från tråkig till levande. Det mest kända konstverket är skulpturen ”Kvinde på kærre” – värderad till 100-tals miljoner SEK.
Efter dagens alla intryck var det hög tid att möta vännerna i Föreningen Norden Karup. Kvällens middag intogs på Grönhöj Kro. Där blev det många glada återseenden och nya bekantskaper. Vi fick höra både svenska och danska historier om hur kontakten mellan de båda föreningarna började för två år sedan. Sedan följde ett besök i Kartoffeltyskermuseet. Golf Hotel Viborg (i den närbelägna staden) blev vårt ”hem” i två nätter.
Följande dag guidades vi runt i Karup med omnejd. Våra kunskaper i det danska språket sattes på prov. Vi besökte bl.a. Kongenshus Mindepark, till minne av de bönder som odlade upp Jyllands hedar. Ett arbete som startade i mitten av 1700-talet. Här fick vi en uppfattning om hur stora delar av Jylland såg ut innan ”opdyrkingen”. Kartoffeltyskar kallas de tyska familjer som lockades hit. De odlade potatis som de sålde i Viborg. (Filmen ”Bastarden” med bl.a. Mads Mikkelsen handlar om en händelse som utspelade sig på heden år 1755. Den visas på Bio Kontrast, Arvika 11 och 12 september).
Vid lunchtid hade Föreningen Norden Karup dukat upp till en fantastisk ”Frukost” på Kultur- och Församlingshuset i Karup. Där blandades språken, danska och svenska om vartannat. Nya kontakter knöts och planer för framtiden gjordes upp. Ett stort tack riktades till bestyrelsen i Karup för fint mottagande. ”På gensyn” hösten 2026. Då kommer Karups medlemmar till Arvika.
På väg hem till Viborg passerade vi Dollerup Bakker, ett storslaget naturområde med ljungklädda kullar och vacker utsikt över Hald Sø. Danmark är inte så platt som man kan tro. Genom området går vandringsleden Hærvejen, som sträcker sig genom stora delar av Jylland och räknas som en pilgrimsled. Med alla fina upplevelser i bagaget återvände vi till Viborg. Vid kvällens middag tackade Morgan Danielsson styrelsen i Föreningen Norden Arvika för en fantastiskt fin resa och hoppades på nya äventyr. Dags att vända hem till Arvika efter dagar fyllda av otroliga upplevelser, nya kunskaper, trevligt sällskap och många glada skratt.
Ett stort tack till alla tålmodiga och positiva resenärer, Björg Ryan och styrelsen Föreningen Norden Arvika samt Birgitta Nilsson och Lennart Frenell på Karlanda Buss.
Text av: Bente Mattsson
Föreningen Norden Arvika på tur till Oslo
I strålande sol samlades 50 förväntansfulla medlemmar i Föreningen Norden Arvika på Palmviken för att göra en dagsutflykt till Oslo. Med Tomas Fast (Wikmans Buss) vid ratten och Lisbeth Engström som reseledare blev det en jättefin resa.
Många västvärmlänningar har helt säkert besökt vårt grannlands huvudstad, men mycket har förändrats de senaste åren. Området Bjørvika som länge var en del av Oslos hamnområde är idag starkt präglat av utfyllnad och medeltidens strandlinje är återskapad. Efter sekelskiftet har Bjørvika blivit Oslos största stadsutvecklingsprojekt där vi bland annat hittar Operahuset, nya Munchmuseet och Deichman Björvika – hela Oslos huvudbibliotek.
Vår dag i Oslo började med ett besök på just biblioteket Deichman – en spektakulär byggnad, något utöver det vanliga. Vi samlades i ”Kinosalen” där Sigrun Aas berättade om bibliotekets bakgrund. I slutet av 1700-talet testamenterade industrimannen Carl Deichman ca 6 000 böcker till staden Kristiania och med den grundplåten grundades år 1785 Norges äldsta offentliga bibliotek. Vi fick även veta mycket om dagens ”Deichman Björvika”, som invigdes år 2019. Ett fantastiskt bibliotek som egentligen är ett kulturhus i 6 våningar med massor av litteratur, läs – och studieplatser, mötesrum, scener, biolokal och verkstäder för stora och små. Efter all information blev det tid för egna upptäckter via trappor, hiss eller rulltrappor upp och ner i detta både storslagna men intima hus. Trots många besökare var ljudnivån dämpad.
Efter en liten rundtur med bussen i centrala Oslo intogs lunchen på ”Lofoten fiskrestaurang” på Aker Brygge. En härlig sommarkänsla infann sig med ljumma vindar, utsikt över Oslofjorden och dagens fisk – hälleflundra. Mätta och belåtna avslutade vi dagen på nya Munchmuseet. Även det en makalös byggnad i 12 våningar från lobby med butik och café till skybar med en fantastisk utsikt över huvudstaden. Museet flyttades till sin nuvarande plats från den ursprungliga byggnaden i Tøyen år 2021. Här fick vi på egen hand besöka museets olika avdelningar. Tack vare tydlig information om temat för varje våning kunde man beskåda båda kända och mindre kända verk av Munch. I samlingsutställningen ”Edvard Munch uendelig” var det ”mörka rummet” som lockade mest. Där finns alltid ”Skriet”, ett av världens mest berömda konstverk, utställt – antingen som målning, teckning eller litografi. Varje tavla visas en timme åt gången. På så vis kan man på bästa sätt skydda de ömtåliga konstverken. På samma våning hittar man även ”Madonna”, ”Flickorna på bron” och mycket, mycket mer.
När alla intryck höll på att svämma över eller när benen kändes tunga kunde man ta en paus i caféet eller baren. En del av oss hade även ork för ett besök i butiken. På bussen hem denna dag fylld av många upplevelser, fick våra medlemmar inbjudan till nästa resa. I slutet av augusti styr vi kosan mot Danmark. En 5-dagarstur då vi bl.a. besöker Skagen och vår nya vänort Karup som ligger mitt på Jylland. Tack för idag Tomas och Lisbeth, samt alla glada resenärer.
Nordens dag med norska vänner
Föreningen Norden Kongsvinger og omegn bjöd in Föreningen Norden Arvika till ett försenat firande av Nordens dag. Det ”Nordiskt Gästabudet” ägde rum på anrika Kongsvinger Fästning.
Vi bjöds på ett fantastiskt program med ett mycket intressant föredrag av historiker Oskar Aanmoen, vacker musik av Birgit Brinck, en spännande rundtur på fästningen, välkomsttal av borgmästare Elin Bjørkli Såheim och välsmakande mat i trevlig miljö – ett värdigt firande av Nordens dag över gränsen.
Text: Bente Mattsson Föreningen Norden Arvika
Foto: Herdis Bragelien Föreningen Norden Kongsvinger og omegn
Arvika firade Nordens dag – ”Rackstadkolonin i nordisk kontext”
För att fira Nordens dag den 23 mars bjöd Föreningen Norden Arvika in sina medlemmar till Rackstadmuseet, där konstvetare och konstpedagog Sofia Pettersson tog med publiken på en nordisk konstrunda och Kaisa Kjønsberg bjöd på nordisk sång och musik.
Mycket passande började resan med Rackstadkolonin och historien om hur allt startade i slutet av 1800-talet. Vi fick höra berättelser om konstnärer som verkade där, samtidigt som vi kunde beskåda många av konstverken på museet. Genom Sofias fängslande och pedagogiska sätt att berätta reste vi vidare i Norden och gjorde nedslag i olika konstnärskolonier som verkade i samma tid som Rackstadkolonin. Samtidigt som vi njöt av fantastiska bilder fick vi veta hur de olika grupperna inspirerats av varandra. Skagenmålarnas konst med det speciella ljuset är nog känd för de allra flesta. Berättelserna om denna grupp av konstnärer var särskilt intressant att lyssna till eftersom Föreningen Norden Arvika i augusti kommer att göra en medlemsresa till Danmark och bl.a. besöka Skagen.
Fleskumsommaren är namnet på den kortvariga norska koloni av konstnärer som sommaren 1886 träffades vid Fleskum, beläget vid en insjö väster om Oslo. Tiden där blev betydelsefull i norsk konsthistoria med en utveckling av nationellt stämningsmåleri.
I Önningebyn på Åland samlades från slutet av 1800-talet fram till första världskrigets utbrott en grupp konstnärer – både finska och svenska. De skapade mestadels friluftsmåleri med inspiration från Skagen och Paris.
Vid insjön Tusby Träsk beläget i Finland, nordost om Helsingfors, fanns vid sekelskiftet en konstnärskoloni. Pekka Halonen ritade ett bostads- och ateljéhus som uppfördes där. Det döptes till Halosenniemi och liknar väldigt mycket ateljén Oppstuhage, som ritades av Christian Eriksson och uppfördes i Taserud, Arvika.
Den danske konstnären Viggo Johansen, som tidigare ingått i Skagenkolonin, anslöt sig till Tyresö. Genom kontakten med Christian Eriksson kom 16-åriga dottern Nanna att bli snickarlärling hos Bröderna Eriksson i Taserud, Arvika. Hon blev den första kvinnliga snickargesällen i Sverige. Hennes fantastiska praktskåp som tillverkades 1906 i möbelverkstaden har nyligen fått sin placering på Rackstadmuseet.
I de flesta fall hade de nordiska konstnärerna träffats i Paris. Inspirerade av naturmåleri och realism förde de intryck och idéer vidare till de olika konstnärsgrupper som skapades i Norden. Ljus och vatten var viktigt för skapandet. Därför låg kolonierna i närheten av hav, insjöar eller vattendrag.
Efter Sofia Petterssons makalösa föreläsning och Kaisa Kjønsbergs tolkning av Prøysens ”Du ska få en dag i mårå” fick deltagarna en specialvisning av Nanna Johansen Ullmans enastående skåp. Väl värt att göra ett besök på Rackstadmuseet. Ett stort tack till Sofia och Kaisa samt alla intresserade medlemmar som kom för att fira Nordens dag.
Text: Bente Mattsson, Föreningen Norden Arvika
Vandringsleder med finnkultur på Föreningen Nordens årsmöte 2024 i Arvika
Bibliotekets hörsal var fullsatt när medlemmar i Föreningen Norden Arvika träffades till årsmöte onsdag den 28 februari.
Årsmötet leddes av vice ordförande Lisbeth Engström. Sekreterare Bente Mattsson föredrog verksamhetsberättelsen för år 2023 och kunde konstatera att året varit fyllt av ett stort antal aktiviteter med många deltagare. Förutom de traditionella evenemangen Nordens dag och Kura Skymning kan nämnas ”Träffpunkt Norden” KulMoro på Morokulien – ett samarbete med Föreningen Norden Kongsvinger och ARKO. Dessutom genomfördes en intressant resa till Helsingfors, två utflykter i ”Krukmakarbygd” och en kickoffkväll med nya medlemmar. Den 30 september bjöd föreningen in till ett uppskattat 80-årsfirande med program och tårtkalas på Ritz. Föreningens verksamhet har uppmärksammats på Seniormässan, på Nordens hemsida och i den lokala pressen. Berit Hansen, mötesdeltagare och tidigare ordförande i föreningen, kommenterade med följande inlägg: ”Ett stort tack till en enastående verksamhet och en fantastisk styrelse”. Vi bugar och bockar.
Under år 2023 anslöt sig 19 nya medlemmar. Föreningen är med 168 medlemmar den 6:e största av landets 81 lokalavdelningar. Efter att revisor Mats-Erik Eriksson föredragit revisionsberättelsen beviljade årsmötet ansvarsfrihet för styrelsen.
För innevarande år fastställdes att antal ledamöter i styrelsen ska vara åtta. Björg Ryan och Eva Tholén omvaldes för två år och Lisbeth Engström (vice ordförande) för ett år. Marianne Byfält nyvaldes för två år. Britt Andersson, Annika Berntsson, Bente Mattsson (sekreterare) och Jan Rülcker (kassör) har ett år kvar av mandatperioden. Till revisorer för ett år omvaldes Mats-Erik Eriksson och Else Danielsson Gustafson.
Kommande aktiviteter presenterades. Lisbeth Engström berättade om en dagsutflykt till Oslo den 23/5 och Björg Ryan informerade om resan till Danmark den 28/8 – 1/9 med bl.a. besök i Skagen och vänorten Karup. Nordens dag firas den 23/3 med föreläsningen ”Nordisk konst” på Rackstadmuseet. För 3:e året genomförs Träffpunkt Norden på Morokulien ”Marknad på gränsen” den 6/7.
Efter en trevlig mingelpaus var det dags för turismsamordnare Carin Höglund och släktforskare / historiker Kenneth Larsson att ta oss med på vandringsleder med finnkultur. Genom bilder och berättelser blev vi alla inspirerade att göra vandringar i vår härliga natur och rika kulturbygd.
Ett lyckat årsmöte och ett stort tack till alla intresserade medlemmar.
Text: Bente Mattsson, Föreningen Norden Arvika
Föreningen Norden ”Kurade skymning” på biblioteket
Måndag den 13 november inleddes den Nordiska Litteraturveckan och ett stort antal personer samlades på Arvika Bibliotek för att ”Kura Skymning”.
Kvällen startade med mingel, lottförsäljning och trevligt umgänge uppe i biblioteket. Lisbeth Engström, vice ordförande i Föreningen Norden Arvika, hälsade alla hjärtligt välkomna, informerade om kvällens program och berättade om traditionen att fira Kura Skymning. Tyra Bohlin Kullander inledde sedan programmet med sång och eget komp på piano. Vi fick lyssna till två finstämda låtar som anspelade på handlingen i årets text – drömmar, hopp och svek.
Årets tema var ”Jul i Norden”. Det var med viss bävan som Meta Flodén, vår suveräna högläsare, tog sig an texten som är hämtad ur boken ”Stargate”, en julberättelse för vår tid, av prisbelönta norska författaren Ingvild H Rishøi. Det är ingen traditionell berättelse om julen, utan en blandning av modern vardagsrealism och de klassiska nordiska sagorna. Metas förmåga att läsa, eller rättare sagt berätta, denna stundtals mycket sorgliga historia, skriven utifrån huvudpersonen 10-åriga Ronjas perspektiv, fångar alla åhörarna. Några leenden när ljuset skymtar i berättelsen, men även en tår när det blir som allra mörkast. Ingvild H Rishøis ”Stargate” har hyllats stort och förutspås bli en modern klassiker.
Efter dragning i boklotteriet följde information från Föreningen Norden om kommande program och aktiviteter. Närmast stundar nordiskt julbord på Elins Bakgård och till våren bl.a. Nordens dag och eventuellt en dagsresa. Inför hösten 2024 pågår planering av en resa till Danmark, och vår nya vänskapsby Karup, belägen mitt på Jylland. Att avsluta kvällen med musik har alltid varit föreningens signum. Så även denna gång. Tyra intog åter scenen och bjöd oss på underbara tolkningar av Rihannas ”Lift me up” och Pinks ”Cover me in sunshine”. Tror att alla hade just den låten i huvudet när det var dags att gå hem. En bra balans till hur berättelsen om Ronja slutade.
Ett lyckat arrangemang i samarbete med Arvika Bibliotek.
Text: Bente Mattsson, Föreningen Norden Arvika
Seniordagar – Ha ett bra liv – på Ritz i Arvika 20 – 22 oktober
På söndag var det bl.a. Föreningsmässa där vi i Föreningen Norden Arvika fick tillfälle att informera om vår verksamhet och träffa ”nya” medlemmar. Mycket trevligt och bra arrangemang!
KulMoro på Morokulien
Den 2 september anordnade Föreningen Norden Arvika, tillsammans med Föreningen Norden Kongsvinger med omegn, en familjedag på Morokulien. Träffpunkt Norden är tänkt att bli ett återkommande arrangemang för ökad gemenskap och samverkan över gränsen. Förra året ville vi belysa vilka följder gränsstängningen under pandemin fick för människorna i gränstrakten. Vi hade temat “Vad hände vid gränsen under pandemin som inte får hända igen?”. Den här gången hade vi språket som tema. Språket som förenar oss, men som tyvärr verkar skilja oss mer och mer åt, speciellt bland de unga. Vi vill verka för att öka språkförståelsen och gemenskapen över gränsen bland de unga!
I dagens program varvades inslag om språket med musik och lekfulla föreställningar. Det var ett fantastiskt program som roade både stora och små! Jan Rülcker från Föreningen Norden Arvika och Willy Lindemark från Föreningen Norden Kongsvinger med omegn inledningstalade. Jan Rülcker illustrerade hur språkliga missförstånd kan uppkomma mellan norrmän och svenskar med hjälp av en Elis i Tasere´historia och Willy Lindemark talade om historiska skeenden vid gränsen och mellan länderna.
Elever från Eda kulturskola ledde allsången tillsammans med sina lärare Hedda Lund Koch och Felicia Eklöf. Allsången bestod av två norska sånger och två svenska som vi hade skickat ut i förväg till skolorna i gränsområdet, så att barnen hade möjlighet att träna. Eleverna från Eda Kulturskola framförde också egna musikstycken i olika grupperingar. Husbandet bestod av Charlotta Birgersson, Simon Sidén och Gabriel Foschi.
Dagens konferencier var Johan Birgersson, som ledde oss galant genom dagens digra program. Västanå teater på den svenska sidan och Teater Glåmdal på den norska sidan deltog. Västanå teater representerades av Björn Söderbäck och Leif Stinnerbom. Björn Söderbäck framförde en enmansföreställning, “När alla talade samma språk”. Den baserades på några urgamla berättelser, bland annat den samiska skapelseberättelsen. Leif Stinnerbom inledde med en dikt av Gunnar Ehne :” Värmlann ä ett lann mälla Sverj å Nörj där mang ha skratt ihjal sä å annre dött tå sörj…….” Han talade sen om den likhet han funnit i folkmusiken på båda sidor gränsen. Han hade funnit att den gamla värmländska folkmusiken är mer lik den norska än den östsvenska. Leif talade också med stor humor om egna erfarenheter av språk och dialekt. Teater Glåmdal representerades av Øivind Roos och Diego Belda. Øivind Roos anordnade soppkök ute på tunet. Øivind intervjuades också på scenen av Johan Birgersson om vad som hände vid gränsen vid det sista kriget 1814, då ett slag stod vid Matrand och Magnor. “Eftersom vi hörde till Danmark och de krigade mot svenskarna blev vi ju tvungna att gå till gränsen och kriga mot er”.
Diego Belda var en fantastisk jonglör som underhöll från scenen. Simon Söderqvist imponerade på både unga och gamla med sina trollerikonster. Kerstin Anderby och Peter Wenngren sjöng Majas Alfabetssånger och ledde publiken i musikaliska sånglekar. Några barn fick komma upp på scenen och sjunga tillsammans med dem.
Denny Jansson från Koppom är doktorand och forskare vid Karlstad Universitet om språk och dialekter. Han berättade på ett roligt sätt om hur vårt gemensamma språk utvecklats åt olika håll: “Norrmännen har skickat sina vokaler på en glad hyttetur, medan svenskarna har skickat sina vokaler på tråkighetsutbilning”. Undersökningar som han har gjort visar att den ömsesidiga förståelsen har minskat bland ungdomarna. Vad det kan bero på återstår att undersöka. En orsak kan vara för lite input, det vill säga att de nordiska ungdomarna utsätts för lite för varandras språk. En annan orsak kan vara att färre ungdomar talar dialekt idag. Han befarar att framtidsscenariet är att det blir ännu sämre. Men han menar att vi i Värmland har ganska goda förutsättningar att motverka detta, eftersom det verkar vara fler här som vill hålla kvar vid dialekten än i övriga delar av Sverige.
Programmet avslutades högtidligt med att Felicia Eklöf och Hedda Lund Koch sjöng Eidskogssången och Värmlandsvisan. Lena Olsson, rektor vid Kulturskolan i Eda, bidrog med fiolmusik. Ute på området rörde sig svenska och norska soldater. De svenska soldaterna var iklädda uniformer från beredskapstiden och de norska hade uniformer från anno 1814. Vid soppköket kunde man smaka på korngrynsoppa. Det anordnades dragkamp precis vid gränslinjen vid fredsmonumentet. Man kunde gå “språkpromenader” med både lättare och svårare frågor. Och om man blev lite hungrig kunde man köpa sig korv och bröd och fika.
Det var en fin sensommardag där det fanns något för alla!
Text: Britt Andersson, Föreningen Norden Arvika.
Läs även om Föreningen Norden Arvikas resa till Helsingfors i denna artikel!
Välkommen till Arvika
Arvika kommun i västra Värmland, bjuder på en storslagen natur med många sjöar och flera naturområden med oändliga vandrings- och kanotleder. Bygden är känd för sitt rika kulturutbud och har sedan förra sekelskiftet lockat till sig konstnärer, konsthantverkare och musiker. Än idag lever traditionen vidare och tillgången till konserter, utställningar och andra kulturevenemang är stor och varierad.
Här finns bl.a. Rackstadmuseet, en pärla bland Sveriges konstmuseer och Arvika Fordonsmuseum, som visar 200 års utveckling inom fordon. Ingesunds Musikhögskola, liksom Glaskogens naturreservat och Klässbols linneväveri, som levererar dukar och linneprodukter till kungahus och ambassader, är välbekanta namn som förknippas med Arvika.
För att läsa mer om vår fina stad, besök https://visitvarmland.com/arvika/om-arvika/
Kontaktuppgifter till några ledamöter i styrelsen:
Sekreterare, medlemsansvarig & skolansvarig: Bente Mattsson [email protected]
Kassör: Jan Rülcker [email protected]
Facebookansvarig: Britt Andersson [email protected]
Vice ordförande: Lisbeth Engström [email protected]
Styrelseledamot: Björg Ryan [email protected]