KulMoro på Morokulien 2023
Den 2 september 2023 anordnade Föreningen Norden Arvika, tillsammans med Föreningen Norden Kongsvinger med omegn, en familjedag på Morokulien. Träffpunkt Norden är tänkt att bli ett återkommande arrangemang för ökad gemenskap och samverkan över gränsen.
Text: Britt Andersson, Föreningen Norden Arvika
Förra året ville vi belysa vilka följder gränsstängningen under pandemin fick för människorna i gränstrakten. Vi hade temat “Vad hände vid gränsen under pandemin som inte får hända igen?”. Den här gången hade vi språket som tema. Språket som förenar oss, men som tyvärr verkar skilja oss mer och mer åt, speciellt bland de unga. Vi vill verka för att öka språkförståelsen och gemenskapen över gränsen bland de unga!
I dagens program varvades inslag om språket med musik och lekfulla föreställningar. Det var ett fantastiskt program som roade både stora och små! Jan Rülcker från Föreningen Norden Arvika och Willy Lindemark från Föreningen Norden Kongsvinger med omegn inledningstalade. Jan Rülcker illustrerade hur språkliga missförstånd kan uppkomma mellan norrmän och svenskar med hjälp av en Elis i Tasere´historia och Willy Lindemark talade om historiska skeenden vid gränsen och mellan länderna.
Elever från Eda kulturskola ledde allsången tillsammans med sina lärare Hedda Lund Koch och Felicia Eklöf. Allsången bestod av två norska sånger och två svenska som vi hade skickat ut i förväg till skolorna i gränsområdet, så att barnen hade möjlighet att träna. Eleverna från Eda Kulturskola framförde också egna musikstycken i olika grupperingar. Husbandet bestod av Charlotta Birgersson, Simon Sidén och Gabriel Foschi.
Dagens konferencier var Johan Birgersson, som ledde oss galant genom dagens digra program. Västanå teater på den svenska sidan och Teater Glåmdal på den norska sidan deltog. Västanå teater representerades av Björn Söderbäck och Leif Stinnerbom. Björn Söderbäck framförde en enmansföreställning, “När alla talade samma språk”. Den baserades på några urgamla berättelser, bland annat den samiska skapelseberättelsen. Leif Stinnerbom inledde med en dikt av Gunnar Ehne :” Värmlann ä ett lann mälla Sverj å Nörj där mang ha skratt ihjal sä å annre dött tå sörj…….” Han talade sen om den likhet han funnit i folkmusiken på båda sidor gränsen. Han hade funnit att den gamla värmländska folkmusiken är mer lik den norska än den östsvenska. Leif talade också med stor humor om egna erfarenheter av språk och dialekt. Teater Glåmdal representerades av Øivind Roos och Diego Belda. Øivind Roos anordnade soppkök ute på tunet. Øivind intervjuades också på scenen av Johan Birgersson om vad som hände vid gränsen vid det sista kriget 1814, då ett slag stod vid Matrand och Magnor. “Eftersom vi hörde till Danmark och de krigade mot svenskarna blev vi ju tvungna att gå till gränsen och kriga mot er”.
Diego Belda var en fantastisk jonglör som underhöll från scenen. Simon Söderqvist imponerade på både unga och gamla med sina trollerikonster. Kerstin Anderby och Peter Wenngren sjöng Majas Alfabetssånger och ledde publiken i musikaliska sånglekar. Några barn fick komma upp på scenen och sjunga tillsammans med dem.
Denny Jansson från Koppom är doktorand och forskare vid Karlstad Universitet om språk och dialekter. Han berättade på ett roligt sätt om hur vårt gemensamma språk utvecklats åt olika håll: “Norrmännen har skickat sina vokaler på en glad hyttetur, medan svenskarna har skickat sina vokaler på tråkighetsutbilning”. Undersökningar som han har gjort visar att den ömsesidiga förståelsen har minskat bland ungdomarna. Vad det kan bero på återstår att undersöka. En orsak kan vara för lite input, det vill säga att de nordiska ungdomarna utsätts för lite för varandras språk. En annan orsak kan vara att färre ungdomar talar dialekt idag. Han befarar att framtidsscenariet är att det blir ännu sämre. Men han menar att vi i Värmland har ganska goda förutsättningar att motverka detta, eftersom det verkar vara fler här som vill hålla kvar vid dialekten än i övriga delar av Sverige.
Programmet avslutades högtidligt med att Felicia Eklöf och Hedda Lund Koch sjöng Eidskogssången och Värmlandsvisan. Lena Olsson, rektor vid Kulturskolan i Eda, bidrog med fiolmusik. Ute på området rörde sig svenska och norska soldater. De svenska soldaterna var iklädda uniformer från beredskapstiden och de norska hade uniformer från anno 1814. Vid soppköket kunde man smaka på korngrynsoppa. Det anordnades dragkamp precis vid gränslinjen vid fredsmonumentet. Man kunde gå “språkpromenader” med både lättare och svårare frågor. Och om man blev lite hungrig kunde man köpa sig korv och bröd och fika.
Det var en fin sensommardag där det fanns något för alla!