Fyra dagar i Köpenhamn

I början av november var Föreningen Nordens generalsekreterare Josefin Carlring på plats i Köpenhamn under Nordiska rådets årliga session. Här är hennes rapport från sammankomster och samtal.

Efter ett och ett halvt års Coronapandemi så blev det äntligen möjligt att besöka Köpenhamn och delta i den officiella nordiska samarbetsveckan i samband med Nordiska rådets session 2021. Under fyra dagar har jag befunnit mig i Köpenhamn och haft möjlighet att knyta nya fysiska kontakter med personer som jag sedan jag började på Föreningen Norden i maj 2020 bara sett på digitala skärmar. En rad olika möten hanns med under mina dagar i Köpenhamn och med många nya insikter och lärdomar är jag åter i Stockholm.

Nordens budget 2022 och samarbete med föreningarna Norden

Föreningarna Nordens Förbund arrangerade ett debattmöte för att diskutera den officiella nordiska samarbetsbudgeten under sessionens första dag. Budgeten, som under föregående år lade om prioriteringarna och minskade kulturbudgeten till förmån för en ökning i klimatomställningen, har ju varit omstridd bland många under både förra året och detta år. Att minska den delen av budgeten som finansierar insatser för att bygga samhörighet och integration i Norden till förmån för mellanstatligt klimatarbete har varit tuff att acceptera i ett läge där samhörigheten och tilliten i Norden är under hård press.

Både i samband med debattmötet och de efterföljande mötena för Föreningarna Nordens ledning från de nordiska länderna diskuterades föreningarnas roll för att skapa framtidens samarbete i Norden. Alldeles uppenbart är att det finns en stor vilja att samarbeta på nya sätt och med för framtiden aktuella frågor. Under tisdagens efterföljande möte med föreningarna Norden samtalade vi om efterdyningarna av coronapandemin i Norden, och dess påverkan på de mellanfolkliga relationerna.

Ministerrådets arbete med civilsamhället

Nordiska ministerrådets civilsamhällesnätverk, som formades under sommaren 2021 träffades även det för första gången fysiskt i Köpenhamn. Alla samarbetsministrar utom vår svenska Anna Hallberg deltog i ett informellt samtal om behovet av civilsamhällets involvering i det nordiska samarbetet. Thomas Blomqvist, Finlands samarbetsminister var tydlig om behovet av att öka involveringen i ministerrådets arbete, både för att få fler perspektiv in i arbetet, men också för att öka relevansen och förankringen i samarbetet i Norden.

Se ett videoklipp med röster från mötet här

Norges samarbetsminister Anne Beathe Tvinnereim som själv har en bakgrund inom civilsamhället var tydlig i sina förväntningar på civilsamhällets involvering: vi förväntar oss att ni driver på för förändring och arbetar konstruktivt- inte bara påtalar de brister som kan finnas. Föreningen deltog i samtalen med samarbetsministrarna och de efterföljande samtalen med tjänstemän i de olika ministerråden. Min reflektion under och efter samtalen är att politiken och civilsamhället delar samma utmaningar, hur ska vi öka involveringen i samhällsutvecklingen, att få människor att ta ansvar och arbeta  för det samhälle de själva vill leva i.

Under samtalen med ministrar och tjänstemän i ministerrådet är att den handlingsplan som nordiska samarbetet nu arbetar huvudsakligen handlar om samarbete mellan de olika ländernas departement och myndigheter, och involveringen av perspektiv från- och samarbetsformer med akademi, näringsliv, civilsamhälle och medborgare saknas. Nordiskt samarbete, framvuxet ur det medborgerliga engagemanget har blivit ett samarbete som ägs och utförs av det offentliga Norden. För att åter hitta tillbaka till framgångsrika samarbetsformer i Norden så behöver fler involveras och bidra in i arbetet. Det behöver ske i framtagande av nästa handlingsplan, inte som del av implementeringen av den.

Nordiska rådets session

Nordiska rådet samlades också igen fysiskt under veckan. Både samarbetsministrarna och statsministrarna deltog i mötet, och det var alldeles tydligt ett högt engagemang bland ledamöterna i Nordiska rådet och statsministrarna. Coronapandemin har inneburit ett högre intresse för Nordiskt samarbete  och som Danmarks statsminister Mette Fredriksen uttryckte det: utmaningarna i Norden i framtiden kommer inta att bli enklare, såväl klimatförändringarna som den säkerhetspolitiska situationen i Norden och Europa kommer att fortsatt utmana oss i framtiden, och det behöver vi ha en beredskap för.

Att delta i fysiska möten igen ger möjlighet både till nya intryck och nya lärdomar. Jag tar med mig både nya perspektiv på vad framtidens nordiska samarbete behöver för att fortsatt utvecklas. Mer om det skriver jag i den här debattartikeln. Jag tar också med mig lärdomar och tankar om hur vi i framtiden behöver använda  fysiska möten på nya sätt. Istället för att diskutera formalia som likagärna kan hanteras i digitala möten, så tror jag att framtidens fysiska möten behöver vara forum för samarbete och konstruktiv dialog om lösningar, inte ett konstaterande av de utmaningar vi står inför. Det är dags för handling nu.