Gävle
Föreningen Norden Gävle har en livaktig programverksamhet med föredrag, kulturkvällar, debatter och resor där vi sprider kunskap om språk, kultur, historia och samhällsliv i de nordiska länderna. Vi vill också skapa opinion för ökat nordiskt samarbete. En del möten är öppna för allmänheten andra är enbart medlemsmöten. Föreningen grundades 1926. Vi har idag ett 80-tal medlemmar.
Vi har ingen fast lokal men har våra möten i olika lokaler som till exempel Folkteaterns foajé, på Länsmuseet och hos Studieförbundet Vuxenskolan, som vi också samarbetar med.
Debattartikel i Arbetarbladet, Nordens dag 2022.
Gävles vänorter i Norden
Næstved i Danmark
Raumo i Finland
Gjøvik i Norge
Bessastadahreppur (Garðabær) på Island
Kontaktuppgifter till styrelsen:
Ordförande: Sinikka Bohlin
Kassör & medlemsansvarig: Martti Halming
Sekreterare: Ingrid Iremark
Föreningen Norden Gävles resa till Raumo och Åbo
Föreningen Nordens lokalavdelning i Gävle blåste nytt liv i vänortsförbindelsen med Raumo när vi – 24 deltagare – besökte Finland i slutet på maj. Resans fokus var förutom Raumo också Åbo och den gemensamma historia som Gävle och Åbo har genom tobaks- och redarfamiljen Rettig.
Resans verkliga överraskning var när vi från bussen plötsligt skymtade gävlebyggda Briggen Gerda i en naturskön vik i Raumo. Hon ligger där sedan ett antal år och används av kommunen och föreningar till olika fritidsändamål. I Raumo är annars den stora sevärdheten den berömda, gamla trästaden med välhållna stadskvarter – del av UNESCO:s världsarv – och ett fint rådhus från 1776. I Raumo finns stor kunskap om byggnadsvård och de gamla trähusen ligger som Gamla Gefle mitt i stan.
Raumo blev Gävles finska vänort på 1940-talet men har haft livliga förbindelser med Gävle sedan århundranden. Hamnen är betydande, precis som Gävles, och Raumo har liksom Gävle stor pappersindustri.
Dag två ägnades helt åt Åbo där vi under sakkunnig guidning besökte Domkyrkan och palatset vid Aura å som den finländska grenen av familjen Rettig byggde 1928. Idag är det arkeologiskt museum och konsthall. Det var i mitten av 1800-talet som en del av familjen Rettig flyttade från Gävle till Åbo för att starta tobakstillverkning.
Precis som i Gävle har de förmögna Rettigarna bidragit till Åbos utveckling och stadsbild. Deras donationer gick bland annat till ett stadsbibliotek och till Finlands enda svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi.
Under Rettigs palats pågår utgrävningar av den medeltida stadskärnan, som byggdes av tegel som Dominikanermunkar lärde stadsborna använda. Ett av de gamla fynden är ett avklippt finger. På medeltiden trodde man att ett avklippt finger gjorde att det öl som gjordes på platsen fick bättre kvalitet. Det var tider som präglades av skrock och vidskepelse. Riktigt så hemskt som det låter var det kanske inte. Fingret kom nog inte från en levande människa utan från en avliden.
Mitt i Åbo rivs nu äldre byggnader för att ge plats åt nya och mer funktionella lokaler för Åbo Akademi. På universitetsområdet växer den stora ek som Linnés berömda lärjunge Pehr Kalm ska ha planterat i sin hemstad i slutet av 1700-talet.
Hemresan anträddes med den i Åbo byggda Viking Grace och vi kom tillbaka till Gävle med litet av samma vänortskänsla som på 1950- och 60-talet när det var stora festligheter och tävlingar mellan vänorterna Raumo, Gävle, Naestved och Gjövik på Strömvallen.
Text och foto: Thomas Thornquist