Till innehåll
14 april 2026 · Östersund

Från Bullerbyn till Lidarrende

Det var två erfarna tidningsmurvlar som intog scenen på Mötesplats Prästgatan 58 I Östersund i måndags kväll den 13 april 2026. Författaren Birger Ekerlid med ett förflutet som bland annat ledarskribent på Länstidningen och författaren Håkan Larsson med ett förflutet som bland annat ledarskribent på Östersundsposten konstaterade att de varit både kollegor och konkurrenter. – Att vi nu sitter här tillsammans är för att vi har ett stort gemensamt intresse, nämligen Gunnar Ericsson, sade Birger.

Kvällens författarsamtal skulle nämligen handla om den bok som Håkan Larsson varit med och skrivit om just denne Gunnar Ericsson. En rikt begåvad man som haft stor betydelse för händelsernas utveckling inom en rad områden, men som kommit lite i skymundan av sin mer berömda syster Astrid Lindgren.

Vem var han då denne Gunnar Ericsson, bondsonen från Näs i Småland? Vi fick höra om hans insatser som organisatör och politiker, som språkgeni, som musiker och målare för att bara nämna några av de områden han verkat inom.

Han var ofta långt före sin tid. I riksdagen motionerade han bland annat om byggande av broar över både Kalmarsund och Öresund och om införande av högertrafik. Dessa motioner avslogs, men vi vet ju att dessa förslag kom att förverkligas flera decennier senare.

Den insats han var mest stolt över själv var Jordbrukshjälpen till Finland under andra världskriget. Gunnar Ericsson förstod allvaret för Finlands befolkning och lärde sig själv finska. Kan finländare lära sig svenska ska väl vi svenskar kunna lära oss finska, resonerade han. Det dröjde inte länge innan han behärskade det finska språket så bra att han både kunde skriva artiklar i finska tidningar och föra viktiga samtal med Finlands ledande politiker. Gunnar Ericsson var något av ett språkgeni, han behärskade sju språk och förstod tolv.  Han besökte Finland 52 gånger under kriget. Den Jordbrukshjälp som Gunnar Eriksson initierade och byggde upp innebar att mellan 800 och 1000 unga svenska bönder varje vår och höst reste till Finland för att hjälpa till på gårdarna då männen där var inkallade. Denna hjälp hade stor betydelse för att undvika hungersnöd i Finland under kriget. Gunnar Ericsson blev därmed ett känt namn i Finland och kom att bli en nära vän till president Kekkonen.

Birger Ekerlid berättade om Svitjodböckerna som Gunnar Ericsson skrev, och som illustrerades av Ewert Karlsson, med signaturen EWK, under 18 år. Den sista kom ut år 1973.  Vass politisk satir, men lite godmodig och alltid med glimten i ögat, menade Birger.

Gunnar Ericsson var också en stark förespråkare av ett närmare nordiskt samarbete med sikte på en nordisk förbundsstat. Håkan Larsson påminde om att nuvarande regering har uttalat att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Då är det nog dags att sätta fart nu, konstaterade Håkan. Det behövs många som puffar på för att nå detta mål och där har Föreningen Norden en viktig uppgift. Det var för övrigt Föreningen Norden I Östersund som i samarbete med Vuxenskolan bjudit in till detta författarsamtal.