Så syntes Föreningen Norden i media på Nordens dag
Under Nordens dag samlades nordister och andra intresserade runtom i landet för att samtala kring bland annat pandemins och kriget i Europas påverkan på såväl samarbete som samhörighet i Norden. Många av Föreningen Nordens lokalavdelningar publicerade debattartiklar i media, och nedan följer en sammanställning av publiceringarna såväl lokalt som centralt. Budskapet är tydligt – det nordiska samarbetet behöver stärkas.
“Det nordiska samarbetet ska firas men bör vitaliseras”
Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden:
https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/det-nordiska-samarbetet-ska-firas-men-bor-vitaliseras
“Skriv om Helsingforsavtalet – bör bli mer förpliktigande”
Sinikka Bohlin, ordförande Föreningen Norden Gävle, & Henrik Wilén, generalsekreterare FNF:
https://www.arbetarbladet.se/2022-03-23/skriv-om-helsingforsavtalet-bor-bli-mer-forpliktande
“Det nordiska samarbetet behöver en nystart”
Marita Sköldborn Gustafsson, ordförande Föreningen Norden Ätradalen:
“Det är så viktigt att Norden håller ihop”
Johan Munthe, ordförande, & Bo Höglander, vice ordförande, Föreningen Norden Nyköping:
https://sn.se/debatt/artikel/det-ar-sa-viktigt-att-norden-haller-ihop/joz3v01l
“Imorgon flaggar vi för det nordiska samarbetet”
Birgit Andersson, Friedrich Baihofer, AnneMarie Hiemstra-Veld, Eva-Karin Haglund & Barbro Sjölin, Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo:
https://www.ut.se/debatt/imorgon-flaggar-vi-for-samarbetet-i-norden-3a234f41/
“Nordens dag, värd att fira”
Bengt Larsén, ordförande Föreningen Norden Ronneby/Karlskrona:
https://www.sydostran.se/insandare/insandare-nordens-dag-vard-att-fira-7047391f/
“Samarbetet i Norden behöver förstärkas”
Birgitta Wennerberg & styrelsen i Föreningen Norden Strängnäs:
https://strengnastidning.se/insandare/artikel/samarbetet-i-norden-behover-starkas/jdzg5g4r
“Det nordiska samarbetet behöver en nystart”
Eivy Blomdahl, ordförande Föreningen Norden Boden
Berit Öström, ordförande Föreningen Norden Pajala
Birgitta Johansson Huuva, ordförande Föreningen Norden Piteå
Eric Lundwall, ordförande Föreningen Norden Luleå
Erling Lundh, ordförande Föreningen Norden Kalix
Ola Backe, ordförande Föreningen Norden Haparanda
Ulla Bergström, ordförande Föreningen Norden Kiruna
Eivor Olofsson, distriktsordförande Föreningen Norden Norrbotten
https://kuriren.nu/bli-prenumerant/artikel/jp7z127j
https://hbwebben.se/det-nordiska-samarbetet-behover-en-nystart/
“Värna den hotande nordismen”
Thomas Grahl, ordförande Föreningen Norden Kalmar:
https://www.barometern.se/debatt/varna-den-hotade-nordismen-9dbfb587/
“Samhörighet viktigt i krigstider”
Danold Berg, ordförande Föreningen Norden Jönköping:
https://sverigesradio.se/artikel/darfor-flaggas-det-extra-i-dag-samhorighet-viktigt-i-krigstider
“Tillit och vänskap i den gränsnära regionen”
Ola Backe, ordförande Föreningen Norden Haparanda:
https://hbwebben.se/tillit-och-vanskap-i-den-gransnara-regionen/
Det öppna Norden måste återupprättas – debattartikel från Föreningen Norden Jönköping som publicerades i Jönköpings-Posten, på debattsidan, den 21 mars.
Den 23 mars firas Nordens dag i hela Norden. I vår kommun ser vi det genom att kommunen hissar de nordiska flaggorna framför Rådhuset och vid Hamnplan i Jönköping samt i år även vid Esplanaden i Huskvarna. Flaggorna påminner oss om att vi bor och verkar i en kommun, där vi alla är en del av Norden.
Mitt i firandet kan vi tyvärr konstatera att det nordiska samarbetet fått sig en rejäl törn under senare år. De överenskommelser vi vant oss vid ifrågasätts och visar sig mycket lätta att frångå. Under Corona-pandemin inskränktes den fria rörligheten i Norden på ett påtagligt sätt för medborgarna. Då visade det sig också att man på nationell nivå inte samarbetade tillräckligt, innan man i de olika länderna införde ett flertal restriktioner. Gränsövergångar mellan Sverige och Norge stängdes helt. Stängningarna mellan länderna försvårade och i många fall till och med omöjliggjorde arbetspendling mellan länderna. Det dröjde också länge innan man tog bort kravet på karantän i våra grannländer.
Men redan i samband med det som benämns flyktingkrisen 2015 fick vi uppleva att passfriheten inte längre existerade på det sätt vi varit vana vid. Det som Föreningen Norden stod på barrikaderna för – efter andra världskriget – började nedmonteras. Det man sagt på officiellt håll från de ingående regeringarna – att Norden skulle bli världens mest integrerade region – har vi inte sett mycket av på senare år. Vi fick i stället uppleva att bli stoppade av gränspolis vid resor i Öresundsregionen och genom vår identitetshandling visa att vi inte behövde pass.
Efter enträget arbete av bland annat Föreningen Nordens Nils Herlitz bildades 1952 det regeringssamarbete mellan länderna som fått namnet Nordiska rådet. Man hade insett att alla skulle tjäna på att vi närmade oss varandra och genom samarbete lösa de många praktiska problem som ställde till det, framförallt i gränsregionerna. Föreningen Norden var då en mycket viktig pådrivare och opinionsbildare för ett öppnare Norden.
Dessa tankar om ett öppet Norden har präglat relationerna här i norra Europa sedan dess: Borttagandet av gränskontroller mellan länderna, passfrihet, gemensam arbetsmarknad, fri rörlighet och ett stort kulturutbyte. Allt detta har stärkt gemenskapen mellan våra länder och dess invånare. Hur många vet att idag har cirka en tredjedel av Sveriges befolkning någon slags familjerelation till ett annat nordiskt land?
Det nordiska samarbetet initierades på ideell basis redan 1919 då Föreningen Norden bildades på nationell nivå i Sverige. Detta följdes sedan upp lokalt ute i landet genom att lokalföreningar bildades, Jönköpingsavdelningen redan 1927 och Huskvarnaavdelningen 1951. Respektive ort etablerade särskilt samarbete med städer i Danmark, Finland och Norge, som hade likheter med Jönköping, respektive Huskvarna gällande storlek och infrastruktur. Jönköpings stads kontakt med finska Kuopio etablerades 1940 genom Fadderortsrörelsen för att under andra världskriget förmedla olika former av stöd. Huskvarna stad skänkte efter kriget bland annat något tio-tal egnahem till finska Valkeakoski.
För Jönköpings del utökades därefter samarbetet att även omfatta danska Svendborg och norska Bodö. Grunden var därmed lagd för ett etablerat vänortssamarbete på kommunnivå med våra tre nordiska grannländer, även om de städer som Huskvarna haft vänortsavtal med kom att avvecklas på grund av omfattande kommunsammanslagningar i grannländerna under senare delen av 1990-talet.
Under åren har en rad väl förankrade avtal om konkreta former av samarbete tillskapats, det senaste under högtidliga former undertecknat i höstas, med en rad goda exempel på hur man i de fyra vänorterna vill och kan förverkliga samverkan i en rad sammanhang.
Nya tag måste ständigt tas, dettaför att stärka gemenskapen och samarbetet mellan länderna. Många stora framtidsutmaningar finns framför oss. Vi behöver stärka de demokratiska värderingarna. Vi behöver lösa klimatutmaningen. Det krävs samarbete på många olika plan, inte minst nu, med de oroligheter som äger rum i vårt närområde.
Det nordiska samarbetet får inte tillåtas att fastna i politikernas mötesrum, plenisalar eller korridorer. En gång i tiden växte det fram underifrån. Visionen om Norden som världens mest integrerade region har ett starkt folkligt stöd. Vi måste inkludera fler människor som känner sig delaktiga och ges möjlighet att bidra med sina egna idéer. Vi måste stärka tilliten mellan de nordiska länderna. Först då kan vi se fram emot fortsatt framgångsrikt nordiskt samarbete!
Anna-Brita Nilsson, ordförande i Föreningen Norden Huskvarna
Danold Berg, ordförande i Föreningen Norden Jönköping
