Följ med på nordiskt sommarläger i Hillerød!
Föreningen Norden bjuder in barn och ungdomar till det årliga nordiska sommarlägret som äger rum i Hillerød, Danmark. Över 50 barn från hela Norden får möjlighet att spendera en vecka i en naturskön och trygg miljö samtidigt som de får ta del av ett fullspäckat program med roliga aktiviteter!
Sommarlägret, som arrangeras av Föreningen Norden i Danmark, riktar sig till barn och ungdomar mellan 11 och 14 år. Genom spännande aktiviteter får deltagarna lära känna varandra, blir nyfikna på varandras språk och kulturer, skapar vänskapsband över gränser och nordiska minnen för resten av livet.
Läs vidare om årets program och anmälan – kanske ditt barn eller barnbarn vill ta del av detta nordiska äventyr i sommar!
Praktisk info och anmälan
När? Mellan den 5:e och 9:e augusti 2024
Var? Nordisk Lejrskole i Hillerød, Danmark (30 minuter från centrala Köpenhamn). Läs mer om platsen här.
Vem? Barn och unga mellan 11 och 14 år.
Kostnad: deltagandet i sommarlägret kostar 3000 DKK per person och inkluderar alla aktiviteter, kost och logi. Resan till och från Hillerød bekostas av deltagarna. OBS! Deltagarna från Sverige måste se till att kunna ta sig till Hillerød på eget bevåg.
Anmälan: Anmälan sker via detta formulär, senast den 10 maj 2024.
Frågor: kontakta oss på [email protected] eller direkt den ansvarige för sommarlägret Christian Lagoni [email protected]
Program
Tisdag den 6 augusti
Kl. 9.30 – 12.00: Klätterpark eller ponnyridning
Obs! Välj aktivitet i anmälningsformuläret.
Klättra bland trädtopparna! Du tar dig upp i träden med hjälp av repstegar. Man tar sig från träd till träd via olika hinder, och ner igen med linbana. Det finns även möjlighet till discgolf.
Älskar du djur och natur kan du i stället följa med på en härlig ridtur i djurparken Kongens Lyngby. Ridturen kommer att ske i ett lugnt tempo där alla kan delta, oavsett om du är nybörjare eller erfaren. Vi tar hand om hästarna och sadlar dem innan turen går in i skogen (aktiviteten är väderberoende).
Eftermiddagen
Gemensamt besök till Hillerøds simhall. I simhallen finns tre hopptorn på 1, 3 och 5 meter samt tre rutschkanor.
Onsdag den 7 augusti
Kl. 9.30 – 20.00: Heldagstur till Köpenhamn
Hela gruppen åker till Köpenhamn. Här kommer vi att gå på en båttur och se staden från vattnet. På eftermiddagen går vi till Tivoli, där vi också äter middag.
Torsdag den 8 augusti
Kl. 9.30-16.30: besök på Frederiksborg slott
I centrala Hillerød ligger Frederiksborgs slott, som vi kommer att besöka. Det kommer också att finnas tid för en rundtur i Hillerød innan vi går på juniorbowling på eftermiddagen. På kvällen är det festmiddag och disko.
Övriga aktiviteter
På campingen finns roddbåtar, badminton- och bollspel, grillplatser, bordtennis utomhus och en naturlekplats för mycket lek och skoj. Inomhus finns t.ex. fotbollsspel, airhockey, bordtennis, dart och biljard. Att bada vid stranden är alltid populärt, om vädret tillåter det.
Nu rullar vi ut studiecirkeln “Min plats i Norden”
Vår digitala utbildning för cirkelledare lockade mer än femtio nyfikna deltagare tidigare i vår. Nu står många nya cirkelledare redo att bjuda in deltagare som vill reflektera, diskutera och utbyta idéer kring livet i Norden idag och i framtiden. Fyra studiecirklar har redan börjat: i Boden, Norrtälje, Örnsköldsvik och Mariehamn på Åland. I dagarna startar även en studiecirkel på Nordiska museet i Stockholm.
– Det behövs fler platser där människor kan mötas, diskutera och lära av varandra. För att skapa förutsättningar för människor att träffas och tillsammans med andra skapa konstruktiva och kreativa samtal har vi tagit fram studiecirkeln Min plats i Norden, säger Anna Scaramellini som är verksamhetskoordinator på Föreningen Norden.
Håll utkik efter en studiecirkel nära dig i vårt kalendarium.
I februari bjöd Föreningen Norden och Studieförbundet Vuxenskolan in till en digital utbildning för studiecirkelledare. De som har gått utbildningen kan sedan hålla i studiecirkeln Min plats i Norden. Ledarutbildningen gav deltagarna en introduktion till studiecirkelns tre delar, samt bakgrunden till Föreningen Nordens arbete med att skapa och främja nya möten och dialoger över gränser.
“Samtal för förståelse och framtidstro”
Eva Seilitz från Föreningen Norden Norrtälje var en av deltagarna. När hon fick tipset om ledarutbildningen för cirkelledare anmälde hon sig direkt, och hon blev inte besviken.
– Jag tar med mig vikten av bra samtal för att växa i medvetenhet och förståelse för varandra och att stärka framtidstron. Jag ser fram emot att ha åtminstone två studiecirklar innan sommaren och att fortsätta med verksamhet som gynnar en nordisk anda i Norrtälje kommun, med nya mötesplatser där vi lär och inspireras av varandra, säger Eva Seilitz.
En annan som deltog i cirkelledarutbildningen är Jonas Hansell från Värmland.
– Kursen framstod som så intressant, och det stämde. Speciellt metoden som kallas Dialogpaus var så genomtänkt och med bra råd om att verkligen leda ett samtal i en grupp. I många år har jag arbetat med liknande situationer, och utbildningen gav mig flera matnyttiga råd att använda. Jag tar med mig en hel del i vardagen, och är stimulerad i att delta eller leda en studiecirkel, säger Jonas Hansell.
“Leta efter de tysta rösterna”
Metoden Dialogpaus, som Jonas Hansell nämner, ingår i en av studiecirkelns tre delar. Vid den första träffen får cirkeldeltagarna vara med om ett konstruktivt samtal på temat trygghet i Norden – idag och i framtiden. Jonna Similä, sakkunnig på Stiftelsen Dialogpaus berättade mer om metoden för de blivande cirkelledarna under den digitala ledarutbildningen. (Läs mer om Jonna och Dialogpaus i den här artikeln.)
– Det var jätteroligt. Personligen tyckte jag att det var fint att se många mer seniora deltagare. Vi brukar prata om att leta efter de tysta rösterna, de som inte hörs eller skriker högst. Det kan exempelvis vara väldigt unga, seniora, eller de som lever ett småbarnsliv. De som inte blir inbjudna till alla sorters samtal. Det ska bli fint att se hur diskussionerna fortsätter, säger Jonna Similä.
Studiecirkel i tre delar
Studiecirkeln består av tre olika delar. Vid den första träffen genomförs som sagt en dialogpaus. Träff 2 med temat Framtidens mötesplats är en möjlighet att diskutera och komma med idéer kring framtidens mötesplatser. Den tredje och avslutande träffen har rubriken Min plats i Norden, och är en skrivarverkstad om livet, vardagen och framtiden i Norden.
För den som är nyfiken finns studiecirkelmaterialet här (på svenska och översatt till finska).
Mer om studiecirkeln Min plats i Norden
Arbetet med studiecirkeln Min plats i Norden tar avstamp i Nordiska ministerrådets handlingsplan Vision 2030. Visionen är antagen av Nordens regeringar och siktar mot att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För att regeringarnas vision ska bli verklighet behöver människor involveras med sina idéer om hur framtiden kan se ut. För att bidra till detta arbete samlar Föreningen Norden in bidrag från människor i olika åldrar i Norden.
Delar av det insamlade materialet kommer att utgöra en del av Nordperspektiv – en publikation som årligen sätter ljuset på en samhällsaktuell fråga i Norden. Publikationen överlämnas till beslutsfattare regionalt, nationellt och nordiskt och är ett sätt att lyfta fler röster om vår gemensamma framtid i Norden.
Möten över gränser och vänner för livet
Föreningen Norden vill möjliggöra möten, dialog och samarbeten över gränserna i Norden. Ett konkret sätt vi gör det på är genom utbyten och möten med våra nordiska vänorter. I sommar anordnas flera vänortsmöten runt om i landet av Föreningen Nordens lokalavdelningar.
Utbyte med vänorter har varit en central del av Föreningen Nordens verksamhet under lång tid. Redan 1939 upprättades, på Föreningen Nordens initiativ, en vänortsförbindelse mellan Uddevalla i Sverige och Thisted i Danmark. När även Skien i Norge, Liomaa i Finland och Mosfellsbær i Island anslöt sig bildades Sveriges första vänortskedja. Efter det följde en rad andra vänortskedjor. Tanken var att möten och samarbeten på gräsrotsnivå skulle öka människors förståelse av förhållandena i grannländerna.
Idag är vänortssamarbeten varken lika välkända eller växande som under 1900-talet, men det kanske är dags att de får en ny renässans. I vår debattartikel i samband med Nordens dag lyfte vi vikten av att knyta kontakter och genomföra utbyten med vänorter i andra delar av Norden.
Vänortsmöten i Halland och Skåne
I sommar anordnas flera vänortsmöten runt om i landet av Föreningen Nordens lokalavdelningar. I Skåne och Halland anordnas två större vänortsmöten under sommaren. I Skåne är det Föreningen Norden Eslöv som står värdar för sin vänortskedja, som sedan 1980 vartannat år cirkulerat värdskap mellan Asker, Birkeröd (nu Rudersdals kommun), Gardabaer, Eslöv, Jakobstad och Thorshavn (till 1994). Efter uppehåll under pandemiåren återkopplades kedjan igen 2022 i Gardabaer i Island för att i år återses i Eslöv. Vänortsmötet i Eslöv har temat ”Trädgård”.
– Mötena kännetecknas av gott värdskap och ett lockande innehåll som leder till kunskapsutbyte och, inte sällan, långa bestående personliga vänskaper. Dessutom delas kunskaper mellan företrädare för offentliga verksamheter som kulturskola, miljöaktiviteter, socialt arbete med mera, berättar Kristina Warming, ordförande Föreningen Norden Eslöv.
I Halland bjuder Föreningen Norden Ätradalen, Föreningen Norden Fjärås-Löftadalen och Föreningen Norden Halmstad in till ett gemensamt vänortsmöte i mitten av juni, med fokus på miljö och klimat. Vi har pratat med Marita Sköldborn Gustafsson, ordförande i Föreningen Norden Ätradalen, som tagit med oss bakom kulisserna för den för fullt pågående planeringen och förberedandet inför deras vänortsmöte.
Stort engagemang för att bjuda in nordiska grannar
Marita Sköldborn Gustafsson berättar entusiastiskt om vänortsmöten, och hur hon själv blev aktiv i Föreningen Norden 2009 i och med ett vänortsmöte som skedde i Danmark. Sedan dess har hon deltagit i vänortsmöten i Norge, Finland, Färöarna och Island – och nu är det Sveriges tur att stå som värd. Till deras vänortsmöte i år kommer i skrivande stund cirka 40 gäster från vänorterna Stjørdal, Øvre Romerike (Nes, Nannestad, Ullensaker och Eidsvoll), Aalestrup, Roskilde-Leijre, Odsherred/Holbæk, Assens och Taipalsaari att delta i ett tre dagar långt program med samlingspunkt på Katrinebergs Folkhögskola i Vessigebro. I och med att flera lokalavdelningar i Föreningen Norden Sverige, Norge, Danmark och Finland under åren har slagits samman har de numera flera vänorter vardera – som alla blir inbjudna.
Många av gästerna som deltar kommer att bli omhändertagna och bo hos värdfamiljer – medlemmar och engagerade i Föreningen Norden – i sina respektive vänorter i Ätradalen, Halmstad och Fjärås-Löftadalen. Marita beskriver hur roligt det är att se det stora engagemang som finns för att välkomna och bjuda in sina nordiska grannar:
– Det har inte varit några som helst problem att få frivilliga värdfamiljer att hjälpa till!
Marita själv tycker att de bästa delarna med vänortsmöten är de personliga kontakterna man får, vilket för henne och flera andra har gett vänner för livet.
Lärdomar och utbyten för en bättre framtid
Vad står då på programmet för ett vänortsmöte? Teman och deltagare kan variera. Marita berättar hur de ett tidigare år exempelvis haft med Scouterna, men detta år är alltså miljö och klimat på agendan. Ett tema som ligger Marita varmt om hjärtat.
– Man vill göra något för samhället och världen, för sina barn och barnbarn och den värld som de kommer leva i. Det förändras fort, och vi behöver göra något nu, säger Marita.
Frågorna har varit aktuella länge, menar Marita, och nämner hur det redan tidigare år funnits ett värde i vänortsmöten där de kunnat besöka olika platser och lärt av exempelvis vilka lösningar för miljö och natur som finns på Färöarna och Island.
– Även om kommunerna inte längre är aktiva deltagare i våra vänortsmöten kan inbjudna experter ta vidare lärdomar från träffarna, exempelvis kring hur andra länder löser miljöproblem, säger Marita.
Under vänortsmötet i juni anordnas en föreläsning med deltagande från fyra experter inom förnyelsebar energi, med förhoppningen att skapa ett gott utbyte. Kuriosa är att kassören i Ätradalen har ett eget vattenkraftverk.
Minskat stöd från kommuner kräver kreativitet
Att anordna en sådan här stor träff kräver mycket arbete och planering. Framför allt är flaskhalsen att få in finansiering för att kunna genomföra vänortsmöten. Tidigare har många kommuner varit aktiva deltagare och anordnare av vänortssamarbeten, men det arbetet har på många håll avstannat och nedprioriterats. Med det har också en viktig finansiär försvunnit. Det skapar svårigheter och lokalavdelningar i Föreningen Norden behöver vara kreativa för att få ihop vänortsmöten på egen hand.
– Man måste gardera sig för detta, exempelvis genom att redan i inbjudan till gäster och deltagare flagga för att de som deltar eventuellt måste betala en summa som ännu inte kan bestämmas, utan kan komma att ändras fram till dess att mötet äger rum, säger Marita.
Utöver föreläsningen och diskussion på temat miljö och klimat kommer det under Hallands vänortsmöte hållas ett gemensamt samtal om framtiden och hur de tar vidare arbetet med vänortsmöten. Dessutom blir det ett besök på World Heritage Grimeton Radio Station, varifrån de kommer få göra en egen sändning.
Nyfiken på vänortsmöten?
Hör av er till respektive lokalavdelning om ni är intresserade av att veta mer om vänortsmötena eller är intresserade av att delta i programmen (det varierar vilka delar som är öppna för allmänheten).
- Hallands vänortsmöte 14-17 juni, kontaktpersoner: Föreningen Norden Ätradalen Marita Sköldborn Gustafsson, Föreningen Norden Fjärås-Löftadalen Eva Persson, Föreningen Norden Halmstad Bengt-Åke Helleklev.
- Eslövs vänortsmöte 27-30 juni, kontaktperson Kristina Warming.
Tips till andra som vill genomföra vänortsmöten
- Undersök om er kommun är vänligt inställd till vänortsutbyten. Det underlättar arbetet.
- Ta god tid på er och börja arbetet inför vänortsmötet i god tid. Var minst två personer som jobbar tillsammans.
- Undersök var ni kan söka bidrag och för vad ni kan söka. Olika fonder och stipendier har olika kriterier, så tänk till och läs noga vad respektive fond letar efter. Se vår samlade lista över fonder här.
- Gardera er för kostnader redan när ni gör inbjudan. Ingenting är gratis och prishöjningar kan ske. Bättre att förbereda sig för detta innan, i stället för att bli överrumplade i slutet.
- Sist men inte minst – se till att njuta och ta vara på alla härliga nordiska möten!
Nordens dag-firande runt om i landet
Nordens dag firas varje år runt om i Sverige och i våra nordiska grannländer. Vi firar att det nordiska samarbetet – ett av de äldsta regionala samarbetena i världen – förstärktes genom undertecknandet av Helsingforsavtalet den 23 mars 1962. Dagen är en möjlighet att uppmärksamma och uppmana till mer samarbete i Norden, för att gemensamt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar.
I vår debattartikel som publicerades i lokala versioner runt om i landet ville vi påminna om varför samarbete i Norden är viktigt för oss i hela Sverige. Vi uppmanade kommuner och regioner att satsa på unga, satsa på samarbete och att satsa på vänorter. Hela debattartikeln “Samarbete i Norden är viktigt för hela Sverige” kan du läsa här.
Norden i centrum i Landskrona
Föreningen Nordens lokala avdelningar i Landskrona och Jönköping fick in sina lokala versioner av debattartikeln i de lokala tidningarna, och de har även på andra sätt sett till att uppmärksamma Nordens dag. Jan Nilsson, ordförande i Föreningen Norden i Landskrona, berättar att Norden var i centrum, såväl bildligt som bokstavligt på Nordens dag. Genom firande på Rådhustorget lockades såväl landskronabor som andra, inte minst Föreningen Nordens medlemmar, att fira Norden.
– Det blev tillfälle att berätta om den stora nyttan och betydelsen av samarbete i Norden. Och behovet av att stärka samarbetet i de oroliga tider som vi nu genomlever. Men det var också ett tillfälle att knyta an till Landskronas nordiska historia och att bjuda på vackra nordiska körsånger och visor, berättar Jan Nilsson.
Givande utbyte över gränser i Jönköping
På flera platser i Jönköping och Huskvarna hissades de nordiska flaggorna, och Föreningen Norden i Jönköping bjöd in till ett gemensamt nordiskt gästabud. Tre lärare från Per Brahegymnasiet berättade om deras givande utbyte med en gymnasieskola i Jönköpings danska vänort Svendborg.
– Betydelsen av den typen av utbyten måste framhållas och stärkas. Vår förening fick från de lärarna mycket beröm för vår hjälp och stöd, allt från ansökan med Nordplusmedel till fysiska möten när de danska eleverna var i Jönköping, säger Danold Berg, ordförande i Föreningen Norden i Jönköping
Kulturinslag för alla åldrar i Umeå och Arvika
En annan sorts nordiskt samarbete fick Föreningen Norden i Arvika ta del av på Nordens dag då de besökte Rackstadmuseet och fick höra den fängslande berättelsen om “Rackstadkolonin i nordisk kontext” och även lyssna på nordisk sång och musik. Läs mer om deras besök här.
I Umeå bjöd Föreningen Norden i Västerbotten in till firade med kulturinslag för alla åldrar, bland annat en teaterföreställning med Wasa teater och Café Norden en talkshow med nordiska gäster. Dessutom hölls ett panelsamtal om universitetssamarbetet över Kvarken, och betydelsen av gränsregionalt högskolesamarbete för regionens kompetensförsörjning och attraktionskraft.
Röster från Norden: Jonna Similä
För att förändra den finska samtalskulturen och komma till rätta med en polariserad och infekterad samhällsdebatt skapades metoden Dialogpaus. Idag används Dialogpaus i många delar av det finska samhället, från högsta politiska nivå till förskola. Målet är att finländarna ska bli det skickligaste folket på samtal i hela världen. Jonna Similä är sakkunnig på Stiftelsen Dialogpaus, med uppdraget att sprida metoden till fler.
Vem är du? Berätta mer om dig själv och ditt arbete!
– Jag heter Jonna och jobbar som sakkunnig på Stiftelsen Dialogpaus. Dialogpaus är en metod som kan användas för att föra konstruktiva och mer jämlika samtal. Vårt uppdrag på stiftelsen är att sprida metoden, så att så många som möjligt har nytta av den.
På Stiftelsen Dialogpaus hemsida kan man läsa ”Du kan använda Dialogpaus när du behöver en djupare förståelse för ämnet eller ett jämlikt bemötande – exempelvis som en del av beredning, beslutsfattande eller för att sammanföra olika aktörer.” I Föreningen Nordens nya studiecirkel Min plats i Norden används Dialogpaus för att föra ett konstruktivt samtal om trygghet i Norden idag och i framtiden.
Jonna Similä berättar att metoden Dialogpaus är utvecklad på Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra i ett projekt som pågick mellan 2016 och 2018.
– Det fanns många tecken på en mer polariserad samhällsdebatt i Finland. Ett av många exempel var att forskare och journalister inte längre ville prata om sina ämnen. Det var en inflekterad debatt och svårt att mötas. Dessutom såg man ett lägre valdeltagande i de tidigare kommunalvalen, vilket drabbade särskilt unga, kvinnor och minoriteter.
Dialogexperter och andra representanter från olika sektorer i samhället samlades i en utvecklargrupp bestående av 21 personer. Syftet var att ta fram och utveckla metoder för att förändra samtalskulturen i Finland.
Varför valde man att gå vidare och utveckla just Dialogpaus?
– Den som deltar behöver inte vara expert på dialog. Det krävs inga förkunskaper. Man kommer som man är och deltar som sig själv. Metoden är lättillgängligt, gratis och kräver ingen licens. Idag används Dialogpaus väldigt brett i samhället i Finland; som stöd i undervisning i förskola och skola, för att höra personalen och stödja arbetstrivsel och välmående på arbetsplatser, i föreningar, för att inkludera invånare i stadsplaneringen, i kvalitativ forskning och av politiker för att ta några exempel.
På dialogpaus.fi kan man läsa att Dialogpaus används eller har använts av över 550 olika arrangörer och aktörer. 121 000 personer har redan deltagit i en Dialogpaus.
Fungerar Dialogpaus bäst i Finland eller sprider ni metoden till andra länder?
– Från början är metoden utvecklad för finska förhållanden och för vuxna, men nu används den också för barn och unga. Jag har hållit dialogpauser i hela Norden och alla självstyrande områden. Beroende på miljö eller målgrupp kan man anpassa metoden lite. Metoden är som Barbapapa, i grunden är den alltid likadan, men den kan ändra form.
Den här delen av nyhetsbrevet Utblick Norden har vinjetten Röster från Norden. Vilka röster tycker du borde höras mer i Norden?
– De tysta rösterna. Exempelvis de tysta på din arbetsplats. Tänk på att inkludera och uppmuntra sådana personer som inte alltid brukar vara med. För alla som jobbar nordiskt kan det vara andra än de som redan är frälsta i det nordiska samarbetet. Ställ frågan. Vad kan det ge dig som arrangör? Hur kan jag få med dem? Redan att ha det i tanken kan bidra, i stället för att bjuda in de personerna som man alltid gör.
Finns det röster som hörs för mycket?
– I medierna blir det lätt så att man hör ytterligheter, starka röster som är motsatta är lätta att hitta. Det gäller att hitta de som finns däremellan. Inte bara extrema röster med enkelspåriga uppfattningar om olika fenomen. Det som finns mitt emellan är inte lika sexigt, men det ger en mer diversifierad bild. Jag säger inte att alla samtal behöver vara dialoger, men debatterna är ofta extrema och det driver på polariseringen.
Temat för det här numret av Utblick är dialoger över gränser. Varför är det viktigt med dialog?
– Det är viktigt att man känner igen olika diskussionsformer. I skolan fick jag lära mig om retorik och vi hade debatter. Dialogen är ett redskap du kan använda för att få en ökad förståelse för varför en person tänker på ett visst sätt. Det är viktigt när du inte vill vinna, när du vill mötas och nå en ökad förståelse.
Under våren har vi en digital kampanj som vi kallar Min plats i Norden. Berätta om din plats i Norden!
– Jag svarar lite nostalgiskt på den frågan. Jag bor i Finland, men min pappa är svensk och jag har varit mycket i Stockholm. Jag tänker på Medis, Medborgarplatsen, i Stockholm. Min pappa hade en lägenhet i närheten som vi brukade bo i. När jag är i Stockholm är jag gärna på söder, jag hittar där.
Vill du veta mer om Dialogpaus?
Dialogpaus är ett nytt sätt att starta och föra en konstruktiv diskussion – en möjlighet att stanna upp och fundera på saker i lugn och ro. Med hjälp av Dialogpaus kan du föra samman människor med olika utgångspunkter för ett jämlikt samtal. Du får också med dem, som lätt blir utanför diskussionerna. Låter det intressant? Läs mer på Stiftelsen Dialogpaus hemsida.
Foto: Eveliina Alho
Dialoger över gränser stärker vår demokrati
Föreningen Norden arbetar för att stärka dialogen mellan människor och beslutsfattare i Norden. Dialog mellan olika sektorer, generationer och över geografiska gränser är en förutsättning för att ett samhälle ska utvecklas. Dialogen låter oss lyssna och lära av andra, samtidigt som vi får möjlighet att uttrycka våra egna åsikter och dela kunskap och erfarenheter.
En del av Föreningen Nordens arbete med dialoger genomför vi under paraplyet ”Min plats i Norden”. Under våren har vi tagit fram nytt undervisningsmaterial för förskola och gymnasiet, och tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan skapat den nya studiecirkeln ”Min plats i Norden”.
Att vår första utbildning för studiecirkelledare lockade över 50 deltagare visar att det finns ett sug efter samtal och dialog! Nu är våra nya studiecirkelledare redo att hålla i en cirkel på platsen där de bor. Flera cirklar har redan dragit i gång runt om i landet, och även en på Åland. I föreningens kalendarium kan du hålla utkik efter en studiecirkel nära dig.
En av studiecirkelns tre delar genomförs med metoden Dialogpaus, där deltagarna får föra ett konstruktivt samtal på temat trygghet i Norden – idag och i framtiden. Stiftelsen Dialogpaus skriver så här på sin hemsida: ”I en dialog strävar man efter att förstå ämnet, andra människor eller sig själv bättre. Målet är inte konsensus eller snabba beslut. Som bäst föder dialog oförutsägbara insikter och ett nytt sätt att tänka.” Om du är nyfiken på Dialogpaus kan du läsa intervjun med Jonna Similä, som är sakkunnig på Dialogpausstiftelsen.
Den som deltar i en av våra studiecirklar har möjlighet att reflektera, diskutera och utbyta idéer kring hur det är att leva, bo och verka i Norden – i dialog med andra. Jag ser fram emot att få ta del av resultatet från studiecirklarna, i form av tankar, idéer och förslag kring framtiden i Norden. Delar av insamlingen kommer att synliggöras i vår årliga publikation Nordperspektiv, som sätter ljuset på en relevant och aktuell samhällsfråga och överlämnas till beslutsfattare på regional, nationell och nordisk nivå.
Vi i Föreningen Norden har i över hundra år byggt vår verksamhet på möten, dialog och samarbeten över gränser. Var med du också!
Josefin Carlring
generalsekreterare Föreningen Norden
Nordiskt boktips: Elegant norsk nobelpristagare
Äntligen en nordisk nobelpristagare! Alfred Arvidsson, bibliotekarie på Nordens Biskops Arnö, tipsar om den norske författaren Jon Fosse som vann nobelpriset i litteratur 2023. Jon Fosses Septologin är inte lättläst, men upplevelsen av djup och empati för människans utsatta situation i världen gör romanen hela mödan värd.
Finns det fortfarande plats för de eviga existentiella och metafysiska frågorna i samtidslitteraturen? Eller blir litteraturen mer och mer trivial, lokal, trendkänslig och småaktig? Jag vill lyfta ett nordiskt exempel på det mer tungviktiga skrivandet, genom den nobelprisvinnande Jon Fosses Septologin (Septologien på norska). En roman som, trots att namnet syftar på talet sju, utgavs i tre delar år 2019–2021.
Verket ses av vissa som Fosses Magnum Opus* i hans mångåriga författarskap. Om jag får spekulera bidrog Septologin i hög grad till valet av Jon Fosse som nobelpristagare 2023. Fosse lyckas här smälta samman och föra ihop de stora metafysiska frågorna i en ganska grå och stillsam vardag på det norska Vestlandet.
Konstens och tillvarons natur
Vilka frågor är det då Jon Fosse väver ihop så elegant? Först vill jag nämna det konstnärliga skapandet. Bokens två huvudpersoner är, säkert inte av en slump, båda konstnärer och heter Asle i förnamn. En av dessa Asle ställer ofta frågan vad som gör en målning bra. Denne förste Asle tycker att man kan avgöra om en bild är kvalitativ genom att visa ”hur en bild lyser”. Alltså inte huruvida den är populär hos grannarna eller säljer bra i romanens lokala galleri Beyer. Vissa av målningarna vill Asle till och med hellre behålla själv än att sälja, trots att han lever på sin konst.
Detta inre ljus i bilderna ska enligt Asle/Fosse vara av en högre sort och det för oss direkt vidare till bokens andra bärande tema: Guds natur. Både Jon Fosse och den ene Asle i boken är troende katoliker. Och även om Asle ofta ber latinska böner och rosenkransen går hans spekulerande om gudomlighetens natur i en mycket mer mystisk, grundläggande och universell karaktär än några katolska dogmer gör. Fosse säger i Septologins första del att ”alla religioner är en”. Ett centralt budskap för Fosse är det traditionellt mystiska att Gud är något grundläggande som existerar i vårt själsliv, inte något vi tror på. Detta för oss in på den tredje frågan, nämligen alkoholismen.
Alkohol och intighetsmystik
Den andre Asle, också konstnär, är en mycket olycklig och försupen karaktär som drömmer om att dränka sig själv i havet och nå ett slags intighetens lugn. Detta likställer Fosse till en viss grad med ett sökande efter en ”lysande tomhet” som också mystikerna söker. Fosse beskriver här alkoholismens mekanismer på ett mycket träffande sätt, där den utsatte skildras med stor empati samtidigt som texten helt saknar alkoholromantiseringar. Den förste Asle har övervunnit alkoholens krafter med hjälp av konsten och andligheten. Den andre Asle försöker sluta dricka men blir offer för de starka och skakiga kroppskrafter ett alkoholmissbruk sätter i gång. På dessa sätt är frågan om konstens väsen, Gud och alkoholen intimt förbundna i Septologen.
Romanen är skriven på nynorsk men finns i en utmärkt svensk översättning av Lars Andersson. Jon Fosses Septologi är ett mycket omfattande romanverk. Den är dessutom skriven i en ganska experimentell prosa där meningarna binds ihop utan punkter. Verket är inte helt lättläst, men att uppleva djup och empati för människans utsatta situation i världen gör romanen hela mödan värd. Det gör till och med romanverket och Jon Fosses författarskap till den världslitteratur som är väl värt ett nobelpris i litteratur.
*Magnum opus är en latinsk term som betyder ”det stora verket”.
Text: Alfred Arvidsson
Foto: Tom A. Kolstad
Min plats i Norden: Anna-Marja Persson
I samband med Nordens dag 2024 ber vi några nordbor – kända och mindre kända – att dela med sig av sina tankar om Norden. Anna-Marja Persson, som driver podden Samesystrar delar med sig av sin plats i Norden: Sápmi.
Vilket ord förknippar du med Norden och varför?
– SÁPMI! Jag har aldrig känt någon koppling till just ordet Norden, men däremot så ligger Sápmi mig närmast hjärtat, vilket kanske inte är helt konstigt. Eller Saepmie som det heter på sydsamiska som är mitt språk. Sápmi – samernas land – är ett område som inte har nationsgränser men som idag sträcker sig över områden i fyra olika länder. Jag är same. Uppvuxen i samisk familj med det samiska i fokus i allt, ja hela livet, alla värderingar och sättet att respektera och hedra naturen och allt liv.
Berätta om din plats i Norden!
– Hela Sápmi är min plats och mitt hem, men Hosjöbotten (inom Tåssåsens sameby, Åre kommun) är och kommer alltid vara “min plats”. Dit åker jag så ofta jag kan för att delta i renskötselsrelaterat arbete, fiska, jaga, plocka bär/växter och bara landa och vara. Jag bor sedan några år i Kautokeino i inre Finnmark i Nordnorge och här har jag förmånen att också vara delaktig i visst renskötselarbete men också framför allt lyxen att bo i ett majoritetssamiskt samhälle, något som jag drömt om att få uppleva sedan 20 år tillbaka.
Det jag upplever i Kautokeino är en inre frid, ett lugn och en trygghet eftersom ingen ifrågasätter min samiska identitet och vem jag är. Här får jag vara mig själv i allt det samiska och här kastas inte rasistiska kommentarer efter mig. För mig personligen är det viktigt att som same få vara same och få känna trygghet i det. Det som också är extremt viktigt är att ha tillgång till en orörd natur där vi fortfarande kan hämta mat, där renar kan naturbeta och där vi finner förhållningsvis rent vatten fortfarande.
Delta i kampanjen – chans att vinna fina priser!
Gör som Anna-Marja och berätta om din plats i Norden. Dela med dig av en bild och en kort text i kommentarerna på våra inlägg om kampanjen på Facebook eller Instagram, eller i ett eget inlägg/story. Glöm inte att tagga Föreningen Norden och använda #minplatsiNorden!
Alla som deltar är med i utlottningen av fina priser! Vi lottar ut boken ”Ihågkom oss till liv” av Joanna Rubin Dranger, som vann Nordiska rådets litteraturpris 2023, en Come to Norden-affisch samt två fribiljetter till Nordiska museets nya utställning Nordbor. Tack till Nordiska museet för affisch och fribiljetter!
Min plats i Norden: Joanna Rubin Dranger
I samband med Nordens dag 2024 ber vi några nordbor – kända och mindre kända – att dela med sig av sina tankar om Norden. Joanna Rubin Dranger är serietecknare, författare och illustratör.
Vilket ord förknippar du mest med Norden?
– KÄRLEK <3. Jag älskar att bo i Norden, för naturen, årstiderna, friheten, jämlikheten.
Berätta om din plats i Norden!
– Jag bor i Stockholm och älskar att vara utomhus, jag åker skidor på längden och utför, paddlar, går i skogen, promenerar varje dag, lyssnar på fåglarnas kvitter. Jag absolut älskar att bo i Stockholm, också för att vattnet är så närvarande. Skärgården är mitt andra underbara hem, horisonten, öarna, himlarna. Nu i vår ser jag fram emot att åka till Norge, Danmark, Finland och Island för att prata om min bok. Eftersom jag aldrig tidigare har varit på Island är jag också väldigt nyfiken på att få uppleva naturen där.
Du kan vinna Joannas bok!
Gör som Joanna och berätta om din plats i Norden. Dela med dig av en bild och en kort text där du berättar om din plats i Norden, i kommentarerna på våra inlägg om kampanjen på Facebook eller Instagram, eller i ett eget inlägg/story. Glöm inte att tagga Föreningen Norden och använda #minplatsiNorden. Alla som deltar är med i utlottningen av fina priser! Vi lottar bland annat ut boken ”Ihågkom oss till liv” av Joanna Rubin Dranger, som vann Nordiska rådets litteraturpris 2023.
Bilden på Joanna Rubin Dranger är tagen av Karl Gabor.
Min plats i Norden: Antti Yliselä
I samband med Nordens dag 2024 ber vi några nordbor – kända och mindre kända – att dela med sig av sina tankar om Norden. Antti Yliselä är avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg och driver aktivt nationella minoritetsfrågor i Sverige.
Vilket ord förknippar du med Norden och varför?
– Det ord jag tänker på är välfärdssamhälle. De nordiska länderna har genom likartade politiska beslut skapat ett starkt välfärdssystem som bidrar till Agenda 2030 – Leave no one behind. Avgiftsfri skola, vård, omsorg, solidarisk socialförsäkring, gratis mediciner för barn, bibliotek, förmånlig kulturskola och fritidshem är exempel på stark välfärd.
Berätta om din plats i Norden!
– Min plats i Norden är där barn kan växa med sina nordiska språk, känna stolthet över sina kulturer och där de nordiska länderna stöttar dem i identitetsbyggande genom skola, kultur och fritid. Det behövs framtida nordbor med språklig och kulturell kompetens och därför bör det nordiska samarbetet också ha fokus på barn, ungdomar och familjer.
Delta i kampanjen – chans att vinna fina priser!
Gör som Antti och berätta om din plats i Norden. Dela med dig av en bild och en kort text där du berättar om din plats i Norden, i kommentarerna på våra inlägg om kampanjen på Facebook eller Instagram, eller i ett eget inlägg/story. Glöm inte att tagga Föreningen Norden och använda #minplatsiNorden!
Alla som deltar är med i utlottningen av fina priser! Vi lottar ut boken ”Ihågkom oss till liv” av Joanna Rubin Dranger, som vann Nordiska rådets litteraturpris 2023, en Come to Norden-affisch samt två fribiljetter till Nordiska museets nya utställning Nordbor. Tack till Nordiska museet för affisch och fribiljetter!