Norden i skolans julkalender är igång!

Med start från 1 december har luckorna i Norden i skolans julkalender börjat öppna! Lyssna in tillsammans med era skolklasser på ett ljudklipp från grundskoleelever varje dag.

Julkalendern består av 24 audiograms-avsnitt där man får möjlighet att lyssna på barnstämmor från olika nordiska länder. Varje avsnitt har tillhörande videoklipp med en animerad teckning av barn från hela Norden. Du kan dessutom hitta lärarvägledning och häfte med tillhörande uppgifter till alla 24 luckor. Läs mer och hitta alla avsnitt via länken!

Zooma in på Nordens litteratur: Om tiden och vattnet

För två år sedan i samband med Nordisk litteraturvecka startade Föreningen Nordens ungdomsavdelning den digitala bokcirkeln Zooma in på Nordens litteratur. Eftersom de redan tidigare hade läst årets utvalda bok Ålevangeliet, valde de nu ett annat verk som i allra högsta grad handlar om naturen, och framförallt klimatet.

Isländska Andri Snær Magnason gästade och pratade om sin bok Om tiden och vattnet, där han för fram Islands och hela världens klimatkamp genom att gå generationer bakåt och framåt i sin släkt för att göra tiden mer greppbar. I boken återkommer han flera gånger till sin dotter, som fått sitt namn efter hans farmor. På frågan om hur han hoppas att hon ser på boken om 20 år, svarar han att han hoppas att hon är stolt över hans generation.

Andri Snær började skriva boken redan 2010. Medan han skrev den och innan han gav ut den 2019 hann han skriva bland annat barnböcker och en diktsamling om Bónus, Islands största mataffärskedja. För att göra sina klimattankar till handling kandiderade han också i isländska presidentvalet 2016 och slutade på tredje plats.

Boken Om tiden och vattnet nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2021.

Av: Ida Berg

En kulturell resa till Färöarna

Föreläsning om färöiska språket, färöisk filmfestival och Färöarnas storslagna natur var några av upplevelserna som stod på schemat under en helg i oktober när ett gäng ungdomar från Sverige, Norge och Island reste till Färöarna för att lära sig mer om öarna och kulturen. Föreningen Norden Sverige och Norge arrangerade resan, som möjliggjordes av bidrag från Dansk Ungdoms Fællesråd och deras Nordiske Ungepulje, NUBF (Nordic Youth in Sustainable Communities). 

Syftet med resan var att väcka ungas intresse för Norden och nordiskt samarbete i allmänhet och Färöarna i synnerhet. Genom ett kulturutbyte fick unga lära sig de 18 öarnas historia och kultur.

Professor Jógvan Lon Jacobsen framhöll färöiska språket som en blandning mellan isländska och danska, och berättade om färingars emellanåt dubbelsidiga syn på danskan. Det är omöjligt att inte influeras av den, men en del hävdar att det påverkar färöiskan negativt och att språket bör bevaras traditionellt. 

På Nordens hus ordnades många kulturella evenemang, däribland kvaddans – en traditionell ringdans med anor från medeltiden, som fortfarande lever och frodas på Färöarna. Just denna oktoberhelg delades också filmpriset Geytin ut, ett pris som årligen sedan 2012 delas ut till en färöisk kortfilm. Priset har fått sitt namn efter Herávalur Geyti, som på 60- och 70-talet reste runt på Färöarna och visade film, innan TV och biograf hittat dit. Årets vinnande bidrag blev dokumentären Sálarkvøl, där regissören Eir Í Ólavsstovu följde en väns resa genom psykiskt lidande vållat av sexuella trakasserier. 

Kvaddans
ESC-volontär Frøya tillsammans med Gunnar Gunnarsson, taxichauffören.

En strålande rundvandring gavs av guiden Unn medan hennes man Osmundur tryggt rattade de slingriga vägarna och dessutom snurrade några extra varv i världens första rondell under vatten, 187 meter under havsytan. Kláksvik, Tjørnuvík och Gjógv, var några av platserna där Osmundur parkerade bussen och passagerarna till fots fick bevittna vågorna slå och dimman tätna medan fårkött hängde på tork från taken på de pittoreska husen. 

24-åriga Johanna Friman från Stockholm har alltid haft ett stort intresse för internationella relationer, och såg resan som en möjlighet att lära sig mer om specifikt de nordiska relationerna. 

-Resan har gett mig insikter om färöiska språket som jag aldrig hört innan. Jag fick också en djupare förståelse för hur det är att bo och leva på Färöarna, vilket verkar vara väldigt fridfullt.  Det var också intressant att lära sig mer om hur de förhåller sig till att vara en del av Danmark och om hur viktig fiskeindustrin är för Färöarna, berättar Johanna. 

Ser du annorlunda på Norden nu än du gjorde innan resan?  

-Ja, sett till hur mycket Norden har att erbjuda men också vilka stora skillnader det finns i levnadssätt. Resan har bara gjort mig mer nyfiken att besöka och upptäcka fler nordiska länder. Jag fascineras av hur lätt det är att känna samhörighet i Norden och öppenheten som finns. 

Johanna Friman på bild.

Lansering av Katalysatorn ett gränslöst Norden

För att stärka mellanfolkliga utbyten mellan de nordiska medborgarna lanserar Föreningen Norden Katalysatorn ett gränslöst Norden. Katalysatorn vänder sig till Föreningen Nordens lokalavdelningar och distrikt, från norr till söder, och möjliggör idéutveckling och genomförande av mellanfolkliga möten, dialoger och samarbeten.  
 
Med Katalysatorn ett gränslöst Norden vill vi skapa förutsättningar för vår lokala och regionala medlemsrörelse att tillsammans med nya aktörer återuppbygga det mellanfolkliga utbytet i Norden, säger Josefin Carlring, generalsekreterare på Föreningen Norden Sverige.  
 
Utöver ekonomiskt stöd för genomförande av nya former för mellanfolkliga utbyten, kommer de lokalavdelningar och distrikt som beviljas anslag träffa varandra för att dela erfarenheter och lärdomar. För att uppmuntra fler till att söka anslag genomförs också fysiska och digitala inspirationstillfällen om Katalysatorn ett gränslöst Norden.  
 
Med katalysatorn stimuleras ett skifte från traditionella barriärer och gränser. Det är särskilt angeläget att återuppbygga tillitsfulla relationer och öppna gränser, efter de hårda gränsstängningar som under pandemin drabbade människor i Nordens gränsregioner.  
 
Det bor 27 miljoner människor i Norden, små länder, med gemensamma värderingar, liknande kultur, språk, traditioner och historia. Samarbete och gemenskap med varandra, Europa, och världen är avgörande för att skapa ett samhälle som är inkluderande, öppet och hållbart, för både för dagens nordbor och för kommande generationer.  
 
Värdet av den nordiska gemenskapen måste definieras och erövras av varje ny generation. Med Katalysatorn ett gränslöst Norden uppmuntras därför samarbetet med nya organisationer, aktörer och målgrupper utanför den egna lokala eller regionala verksamheten. 
 
Vi vet att våra lokalavdelningar och distrikt besitter lång erfarenhet av gränsöverskridande samarbete, vill stärka dem med resurserna för att kunna involvera fler i det lokala och regionala arbetet, säger Josefin Carlring.  


Utlysningens totala budget för 2022 var 200.000 SEK.  Sista ansökningsdagen var den 31 oktober 2022. Alla bidrag efter detta datum räknas till nästkommande årets utlysning.

Föreningen Norden Sverige har hittills beslutat om tilldelning för följande insatser inom ramen för utlysningen 2022;  

  1. Föreningen Norden Arvika, “Träffpunkt Norden”.  
    Beviljat belopp: 30, 000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Håbo, “Utbyte Fredensborg”. 
    Beviljat belopp: 15,000 kr.  
  1. Föreningen Norden Vadstena, “Inspiration kring Naturhus”.  
    Beviljat belopp: 30, 000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Värmland, “Resebidrag till “Träffpunkt Norden”. 
    Beviljat belopp: 5,000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Göteborg/Bohuslän, “Västnordiskt samarbete”. 
    Beviljat belopp: 15,000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Göteborg, “Att åldras i Norden” 
    Beviljat belopp: 15,000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Uddevalla, “Erfarenhetsutbyte i lokala aktiviteter i Uddevalla och Skien”.   
    Beviljat belopp: 25,000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Norra Bohuslän, “Det goda gränsöverskridande samtalet”.
    Beviljat belopp: 20,000 kr 
     
  1. Föreningen Norden Skåne, “Arbetsgrupp för lokal tillämpning av Vision 2030”.   
    Beviljat belopp: 30,000 kr
  1. Föreningen Norden Mölndal/Härryda, “Musikstipendium till norsk student vid musikhögskolan i Göteborg”.
    Beviljat belopp: 5,000 kr

Har du några frågor? Mejla oss på [email protected] Är du medlem i en lokalavdelning eller ett distrikt? Sitter du inne på en superidé? Nästa utlysning kommer i början på nästa år! Läs mer här.

Är du lärare och engagerad i nordisk språkförståelse? Då är här ett event för dig!

I vackra Voksenåsen i Oslo kommer det 10 – 11 november hållas lunch-till-lunch seminarium där temat är språkförståelse mellan våra nordiska grannländer.

Inspirerande föredrag kommer att hållas utav bland annat Torben Mundbjerg, cand.mag i nordisk litteratur och lektor vid Köpenhamns professionshögskola. Även Thomas Henriksen från Föreningarna Nordens Förbund kommer medverka för att visa den digitala undervisningsplattformen nordeniskolen.org. Samt fler! Du kan hitta all information om gäster, schemat och annat här.

Anmälningsavgiften är 500 kronor och anmälan är bindande. Konferensen är mest aktuell för lärare vid gymnasieskolor. Först till kvarn gäller.

Anmäl dig genom att mejla till [email protected]

Det är fint om du samtidigt uppger kontaktinformation, skola, och eventuella matpreferenser. Kursdeltagarna täcker resa till Voksenåsen själva.

Vi ser framemot att träffa dig!

Föreningen Norden Norge

Nordiska språkpriset hedrar H.M. Drottning Margrethe i år

Ett av de tydligaste exemplen på nordisk gemenskap är våra språk. Detta har uppmärksammats av Föreningen Norden genom att tilldela Nordens språkpris som hedrar personer eller institutioner som har bidragit till ökad språkförståelse över nationsgränserna i Norden. I år hedras H.M Drottning Margrethe för hennes insats för mellanspråklig förståelse. Foto: Per Morten Abrahamsen

I år är det ingen mindre än den danska Drottningen Margrethe som har tilldelats årets språkpris för sin insats och sitt viktiga engagemang för nordisk språklig förståelse. Motivationen lyder enligt juryn: 

Dronning Margrethe har ved flere anledninger støttet opp under de nordiske språkene. Dronningen har satt språksaken i søkelyset og skapt oppmerksomhet rundt en av Foreningen Nordens kjernesaker – nemlig å bruke skandinaviske språk i møte med hverandre i Norden. Dette arbeidet er av uvurderlig verdi.   

Det var dessutom ingen mindre än norska Drottningen Sonja som tilldelade priset till drottningen Margrethe. Efter prisutdelningen på Föreningen Nordens hus i Oslo avslutades kvällen med en finmiddag.  

På bilden: Josefin Carling Plats: Stockholm Foto: Magnus Sandberg

Generalsekreteraren för Föreningen Norden Sverige Josefin Carlring som också var på plats för finmiddagen kommenterade vikten av att främja mellanspråklig förståelse:

I Norden har vi en unik språkgemenskap som stärks av det mellanfolkliga utbytet och bidrar till samhörighet länderna emellan. Med utdelningen av Föreningen Nordens språkpris uppmärksammas språkets betydelse på ett värdefullt sätt.

Josefin Carlring

Nordiska ministerrådets studie om språkförståelsen från 2021 belyser hur unga i Norden har mindre mellanspråklig förståelse och mer och mer skiftar till att tala på engelska sinsemellan. Samtidigt är övervägande majoritet av unga övertygade om att mellanspråklig förståelse är viktigt för den nordiska gemenskapen.  

För att inte förlora denna viktiga gemenskap behöver vi fortsätt arbeta med att främja att Nordens medborgare fortsätter tala till varandra på våra nordiska språk. Att vi inte översätter tv-serier från svenska till danska och tvärtom.  Genom åren har drottningen varit en förespråkare för mellanspråklig förståelse och det arbetet är fortsatt viktigt för nordisk samhörighet.

Tidigare har språkpriset delats ut till Fredrik Skavlan (2010), Timbuktu (2011), Ghita Nørby (2012), Vigdís Finnbogadóttir (2013), Jakob Oftebro (2014), Martti Ahtisaari (2015), dramaserien Skam (2016) IKEA och Ingvar Kamprad (2017), Sofie Gråbøl (2018), Inger Nilsson för rollen som Pippi Långström (2019) och Viktor Leksell (2020). 

Ania om sin sommarpraktik med Nordjobb i Stockholm och att skapa nordiska minnen för livet

Förra våren hade jag precis kommit hem till Finland från en praktik i Köpenhamn, och jag suktade efter att igen komma ut i Norden. Jag har nämligen alltid varit intresserad av nordiska språk och nordiskt samarbete och sökte efter möjligheter att göra praktik i ett annat nordiskt land som passade in med mina studier i samhällsvetenskaper. Då fick jag nys om att det söktes sommarpraktikanter hos Nordjobb, ett program som förmedlar säsongsjobb åt unga i Norden med syfte att öka mobilitet och minska på språkklyftor mellan länderna. Det här passade perfekt in i mina intressen och jag bestämde mig för att söka jobbet. Lyckligt nog blev jag erbjuden en plats hos Nordjobb Sverige och i maj styrde resan mot Stockholm där jag skulle spendera de nästa tre månaderna!

Före jag kom till Stockholm fick jag hjälp med att hitta en lägenhet jag kunde hyra över sommaren av Nordjobb, vilket var väldigt skön då Stockholm är känt för att ha brist på förmånliga lägenheter. Jag finansierade praktiken med ett Erasmus+ stipendium som jag fick via mitt universitet. Stipendiet var inte stort, men räckte, tillsammans studiestödet, till att täcka hyra och levnadskostnader.

Mina arbetsuppgifter på Nordjobb var väldigt mångsidiga. Min huvudsakliga uppgift var att förverkliga Nordjobbs kultur- och fritidsprogram som ordnas varje år för Nordjobbarna (de som fått jobb via Nordjobb-programmet). Syftet med kultur- och fritidsprogrammet är att Nordjobbarna får bekanta sig med den lokala kulturen och med varandra, då det kan vara ganska ensamt att flytta till ett helt nytt land utan kontakter. Arbetet var väldigt självständigt: jag fick själv planera och förverkliga aktiviteterna för hela sommaren, både efter egna intressen och vad Nordjobbarna ville göra.

Äkta svenskt midsommarfirande med Nordjobb

Arbetet krävde en hel del ansvar. Ett av de större evenemangen jag ordnade med hjälp av mina kollegor på Nordjobb, var en språkworkshop i interkulturell kommunikation som vi kombinerade med ett besök av Drottningholms slott.

Jag ordnade också många mindre evenemang, där huvudsyfte var bara att umgås i gott sällskap. Mitt favoritevenemang var en dansk fika där jag bjöd Nordjobbarna på danska snacks och en frågesport om Danmark. Det var riktigt ”hygge” som danskarna säger! Jag ordnade också picknick, midsommarfirande, museibesök, besök av Allsång på Skansen och mycket mera!

Under sommaren blev jag god vän med Nordjobbarna, då många kom regelbundet till träffarna varje vecka. Jag kände själv ingen i Stockholm, så att få träffa många nya människor från olika bakgrunder som jag annars inte hade träffat var definitivt en av sommarens höjdpunkter.

Sedan min praktik på Nordjobb har jag valt att fortsätta på det nordiska spåret. Jag har flyttat till Köpenhamn där jag arbetar på Nordiska Rådets sekretariat, vid sidan om mina magisterstudier. På mitt nuvarande jobb arbetar jag med den politiska sidan av det nordiska samarbetet och arbetar med att verkställa det parlamentariska samarbetet i Norden. Min praktik på Nordjobb har gett mig många bra verktyg och en stor kunskap om nordiska språk och kultur som jag har haft stor nytta av på Nordiska rådet. Jag är väldigt glad att jag utmanade mig själv och åkte till Stockholm och tack vare det har jag fått både goda färdigheter och fantastiska minnen för livet.
/ Ania Séraphin

Söker du också en utvecklande och varierande praktik och möjligheten att spendera en sommar i Stockholm? Vi söker nu praktikant till sommaren 2023! Läs mer och sök praktiktjänsten senast den 6 februari HÄR.

OBS! För att söka praktiken hos Nordjobb Sverige måste du uppfylla Nordjobbs krav och komma från ett annat land en Sverige. Pluggar du i Sverige och vill praktisera hos Nordjobb kan du söka liknande praktikplatser hos Nordjobb Norge eller Nordjobb Danmark.

Tags:

Rapport från en utbildnings- och kontaktresa 16/9 – 19/9 -22

Bild: Hela gruppen samlad

27 Föreningen Norden medlemmar åkte buss från Luleå till Enare den första dagen. Vi gjorde ett uppehåll för lunch och museiguidning vid Arktikum i Rovaniemi. Där redogjorde Markku Heikkilä för aktuella Norden- och Barentsfrågor. Bl a har många nätverk med Ryssland lagts ned och inget samarbete existerar. Arktiska centret arbetar för att främja livet högt uppe i norr och är en del av Lapplands universitet. Vår reseledare Maja Mella efterlyste fler inslag om nordiska nyheter både i radio och TV. Efter detta mycket intressanta uppehåll åkte vi vidare till Enare, där vi åt middag och övernattade.

Efter frukost besökte vi Siida Same Museum i Enare kyrkby. Så vackert och intressant! Det fungerar som ett natur- och kulturcentrum och består av två delar, ett inomhus- och ett utomhusmuseum. Rekommenderas! Vidare till Kirkenes, där vi åt lunch och sedan besökte Barents-sekretariatet. Där fick vi information av Lars Georg Fordahl, daglig ledare. 1993 startade Barentsregionen Norge-Sverige-Finland-Ryssland. Området omfattar ca 5,5 millioner invånare. Ungdomsutbyte med Ryssland har förekommit t ex en cykeltur Nikel-Kirkenes. Sekretariatet finansierar norsk-ryska samarbetsprojekt gällande ungdomar. Tidigare gällde fri tor. resa till Ryssland. Inget visum behövdes. Sekretariatet stöttar också kultur, konst, idrott och journalister. Erna Sohlberg och Vladimir Putin har mötts där. Officiell kontakt med Ryssland existerar inte längre. Innan Corona besökte ca 15 000 ryssar Kirkenes men enbart 270 besökare kom 2019.

Bild: Arktikum, arktiskt center i Rovaniemi

Thomas Nilsen, ansvarig utgivare av the Independent Barents Observer redogjorde för tidningen, som fyller 20 år i år. Den ges ut på engelska och ryska (som podcast). Tidningen är blockerad i Ryssland sedan 2019. Den finns på engelska på nätet och fokuserar på skeenden på Nordkalotten. Man kan prenumerera på den och få den på mailen två ggr/vecka. Som läsare betalar man frivilligt för den artikel som man läser. Tidningen vill nu publicera sig i Kina. Thomas Nilsen var en oerhört entusiastisk och engagerad föreläsare/journalist som brann för sin tidning och dess fortlevnad.

Nästa dag lämnade vi Kirkenes och fortsatte mot Karasjok för lunch och sedan till Kautokeino. Där besökte vi Juhls Silver Gallery. En fantastisk upplevelse! Den startade 1959 av Frank och Regine Juhl på Finnmarksvidda. Där finner man otroligt vackra smycken i silver med samiskt inslag. Ett besök rekommenderas.

Sista dagen startade i Kautokeino och slutade i Luleå. Vi gjorde ett kort stopp i Muonio och besökte en butik, där precis allt fanns att köpa! Rolfs Buss hade mycket säkra chaufförer och vi resenärer hade en mycket trevlig gemenskap under resan. Bl a fick vi lyssna till Harry Hannu som läste delar ur Sara Ranta-Rönnlunds bok ”Njoulpas söner”. Detta bidrog också till att förkorta resan och de många milen, den oerhört vackra resvägen.

Text av Berit Högberg

Inbjudan till: In Remembrance of the Holocaust: The Search for Truth and What Follows

Norden International i samarbete med Föreningen Norden bjuder in på ett seminarium i Europahuset den 24 januari titulerat In Remembrance of the Holocaust: The Search for Truth and What Follows.

En diskussion kommer ledas av Julie Lindahl och Inga-Britt Ahlenius med temat i Lindahls roman Pendeln.

Julie Lindahl är författare, pedagog och aktivist och bor i Sverige. Hennes memoarer Pendeln från 2018 avslöjar hennes sexåriga resa genom Europa och Latinamerika för att upptäcka vilken roll hennes morföräldrar spelade i Tredje riket. Hon talar ofta i och utanför Sverige och har varit engagerad i projekt för att motverka våldsam extremism. Hon är grundare av Stories for Society, en svensk ideell förening som ägnar sig åt att förnya konsten att berätta historier för social omvandling.

Inga Britt Ahlenius är före detta svensk revisor, offentlig tjänsteman och vice generalsekreterare för FN:s kontor för intern tillsyn.

Ingrid Bellander Todino, paneldeltagare är Enhetschef vid Europeiska kommissionen – Politik för grundläggande rättigheter.

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65, andra våningen, den 24 januari. Seminariet pågår mellan 10.30 och 13.30. Efter panelsamtalet följer en frågestund och allt om allt kommer det seminariet ta 90 min. Efter detta bjuds det på kaffe och te, mackor och bullar. Tid för mingel pågår tills 13.30.

Anmäl dig senast den 19 januari genom att skicka ett e-postmeddelande till c[email protected] och ange “24 January event” och om du kommer att närvara personligen eller om du kommer att delta i seminariet digitalt.

Med vänliga hälsningar
Mats Hellström
Ordförande för Norden International

[email protected]

Lärare, se hit! Delta i årets stora filmprojekt och vinn en biovisning för hela klassen!

Vill din klass vara med och göra en film tillsammans med barn från hela Norden? Norden i skolan bjuder in mellanstadieklasser till att göra filminspelningar till ett filmprojekt tvärsöver landsgränserna. Delta i tävlingen om en lyxig biovisning för hela klassen! Filmen kommer att ha premiär på Norden i Skolans hemsida!

KORSKLIPP

Var med i ett stort filmprojekt med andra barn från hela Norden! Era inspelningar och foton kan komma att väljas ut till en gemensam film om vardagens poesi. Med videor och roliga uppgifter kommer ni att få pröva era förmågor som kameramän och fotografer. 

Vi står redo att klippa ihop filmen, men vi behöver era inspelningar, foton och galna idéer. Om ni är duktiga och har tur kan det bli just era inspelningar som kommer med i filmen! Delta med er klass innan den 1:a april 2023 och bli riktiga proffs på kamerainställningar, porträtt, tajming och mycket annat. Oooch action!

Om tävlingen

När ni deltar är ni samtidigt med i tävlingen om en biovisning med snacks för hela klassen. Vi väljer ut en klass som har gjort en särskild insats med originella inspelningar och kreativa idéer. Årets vinnare väljs i april 2023 och kontaktas direkt. 

Mer info och anmälan sker här!


OM NORDEN I SKOLAN

Norden i Skolan är en kostnadsfri, ideell, partipolitiskt och religiöst obunden undervisningsplattform som ger lärare och elever i hela Norden verktyg att arbeta med skandinavisk grannspråksförståelse, nordisk kultur och samhällsförhållanden, i flera skolämnen. I Norden i Skolans läruniversum ryms inte bara skolmaterial framtaget av didaktiska experter och viktiga redskap som stöttar och inspirerar lärare i sin dagliga undervisning. Det är också en plats för världens största nordiska kortfilmsportal, möjligheter för elever att knyta vänskapsband över landsgränser och se sig själva i ett större sammanhang.

Materialet riktar sig främst till grundskolan och gymnasiet och är framtaget med förankring i de nordiska ländernas läroplaner och kunskapsmål. I vårt universum finns alltid något nytt att upptäcka, utforska och uppleva.

Klimatförändringen har hänt i norra Sverige 

Att Norrbotten och Nordkalotten står inför stora och svåra utmaningar är inte länge någon hemlighet. Det handlar om basindustri, grön omställning, elförsörjning och liknande. Jakten på mineraler är omfattande. 

Med tanke på exempelvis hur många nya norrbottningar som krävs, det talas om 10000-tals på bara några få år, är risken för fartblindhet betydande. 

— Vi ser inte de sammantagna konsekvenserna, summerade Gunhild Ninis Rosqvist, professor vid Stockholm universitet på länk under konferensen Att leva och bo i ett hållbart Norden i Haparanda 24-25 november. 

Rosqvist som bland annat är glaciärforskare uttryckte stor oro för hur de norra delarna av landet ska drabbas av inte bara av klimatförändringar, utan också när det gäller nya gruvor, produktion av grönt stål eller andra industrietableringar. Om hur det påverkar människor. 

— Vi vet väldigt väl att de nordliga områdena värms upp snabbare än jorden som helhet. Och det här kommer att fortsätta, trenden är tydlig. Vi kan inte längre resonera om att något ska hända eftersom det redan har hänt. 

Som exempel nämnde hon avsmältningen på Kebnekaise och glaciärerna i Sarek. 

Men mycket av hennes föredrag handlade om det hon valde att kalla kumulativa effekter. Effekter som klumpar ihop sig eller ökar. Och kunskaperna gällande det lämnar uppenbarligen en hel del övriga att önska.  

— Det är ingen myndighet som har det övergripande ansvaret idag. Länsstyrelsen har sin roll, kommunerna sin och så vidare. Det är en sak med olika miljökonsekvensanalyser, sade hon, med vi är dåliga på de sociala konsekvenserna. 

— Det blev ganska ”wow, är det så här illa” när jag började titta på det här, men så var det tydligen. 

— Klimatförändringarnas effekter, till exempel, de berör precis det vi inte värnar om. 

— Det handlar om det långsiktiga, om vad det är vi ska lämna efter oss till kommande generationer. 

Hon har nu som koordinator inlett ett forskningsprojekt tillsammans med representanter för SMHI, Luleå tekniska universitet och Stockholm universitet som ska ta fram förslag på hur man ska eller kan mäta klimatförändringarnas effekter inom olika områden. Svenska Samernas Riksförbund, SSR, ska också delta i arbetet. Det kan handla om renskötsel, jordbruk och andra delar av samhället, om att skapa en helhetsbild. 

Hon har i sin egen forskning särskilt tittat på rennäringen där de traditionella renbetesområdena blivit mindre och mindre. 

— I vissa områden är så mycket som hälften av betesmarkerna redan påverkade eller störda, berättade hon. Och hösten kommer senare vilket ger en ökad risk för extrema snöfall och ökad risk för regn på frusen mark vilket är dåligt för renarna. 

Isbildningen gör det svårt för renarna att komma åt maten helt enkelt. 

Sammantaget var den bild hon tecknade långtifrån smickrande, inte minst för landets förmåga att se och analysera de sammantagna effekterna på de beslut som fattas idag som på olika sätt går att knyta till klimatförändringarna. 

— Andra länder har kommit längre när det gäller det här, exempelvis Kanada och Spanien och jag tror att vi kan lära en del av det andra har gjort. 

Hon pekar på att myndigheter och politik ska ha ”bästa möjliga underlag” innan de fattar beslut. 

— Idag saknar man en del. 

Föreningen Norden som inte bara arbetar i Norrbotten och Västerbotten, utan också gränsöverskridande, tror hon har mycket att bidra med för att stärka diskussionerna kring detta. 

— De kan nätverka och mobilisera folk. Det finns en kraft i det. 

Text: Gert Frost 

Om Gunhild Ninis Rosqvist 

Gunhild Ninis har forskat om klimatförändringar i fjällen i mer än 30 år, framförallt om hur temperatur och nederbördsförändringar påverkar glaciärer och sjöar. Under de senaste tio åren har hon fokuserat mer på hur ekosystemen som vi människor är beroende av påverkas, såsom exempelvis renskötseln. Idag är det viktigt att se helheten, hur påverkar vi landskapet genom förändrad markanvändning, samtidigt som klimatet ändras, det är viktigt att förstå den samlade påverkan för att kunna förvalta våra resurser långsiktigt och hållbart.  

Gunhild Ninis är professor i geografi på Stockholms universitet och är också gästprofessor på Luleå tekniska universitet 2022. 

Bildtext:

Gunhild Ninis Rosqvist. Foto: Privat

Gunhild Ninis Rosqvist berättar om klimatförändringarna i norra Sverige vid konferensen i Haparanda. Foto: Gert Frost.

Tillsammans äger vi olika delar av en lösning 

På Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda sammanstrålade den 24-25 november en rad olika organisationer som på olika sätt arbetar med gränsöverskridande samarbete. Konferensens tema var ”Att leva och bo i ett hållbart Norden”. 

— Det är aldrig en organisation som sitter på alla svaren, utan vi äger olika delar av en lösning. Vårt syfte är att få alla att kroka arm, säger Emelie Dahlström-Ravn, verksamhetschef på Föreningen Norden i Sverige som tillsammans med distriktet i Norrbotten arrangerade konferensen. 

Med några dagars distans till de intensiva dagarna i Haparanda är hon nöjd med resultatet av konferensen. Den blev ett forum för möten. 

— Dagarna gav oss konkreta exempel på vilka gränsöverskridande samarbete som finns och har betydelse för människors vardag, sammanfattar Dahlström-Ravn. Vi skapade ett möte mellan olika aktörer i regionen. 

Konferensen i Haparanda var en fortsättning på det som hände under Nordkalottkonferensen i Boden under våren och det arbete som gjorts i Norrbotten under hösten, bland annat med workshoppar i Luleå och Boden. 

— Vi vill skapa nya samarbetsstrukturer där människor kan mötas och gemensamt ta fram lösningar på olika samhällsutmaningar, säger Maja Mella, verksamhetsledare i Norrbotten. Bygga vidare på mellanfolkliga relationer över gränsen. 

Konferensen var också en del av Föreningen Nordens satsning ”Nordperspektiv”. 

Och just när det gäller samarbetet på Nordkalotten blev det tydligt under konferensen hur många olika aktörer det finns. Flera av dem var också på plats och berättade om sin verksamhet. Det gällde till exempel Finsk-svenska gränsälvskommissonen, Tornedalsrådet och olika exempel på konkreta samarbeten mellan gränsstäderna Haparanda och Torneå. 

Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet, berättade om The Arctic Five, ett samarbete mellan universiteten i Luleå, Umeå, Oulu, Rovaniemi och Tromsö. Han lyfte att regionen är starkt påverkad av nya ekonomier och står inför stora utmaningar där det gäller efterfrågan på grön energi, nya stora industrietableringar, olika gruvprojekt och liknande. 

— Gemensamt för dessa projekt är efterfrågan på el. Det innebär stora utmaningar både för samhälle och företag, sa Avango som också berättade om nya forskningsprojekt inom ramen för The Arctic Five. 

Samforma, en organisation i som arbetar med att främja samarbetet mellan idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten, fanns också på plats. Ett 40-tal olika organisationer är idag medlemmar i Samforma och det är därför en viktig aktör och samarbetspartner för Föreningen Norden. 

Efter konferensen hölls ett idélab med ungdomar från Jokkmokk, Umeå och Haparanda samt representanter för Studieförbundet Vuxenskolan, Tornedalrådet, Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Idélabbet handlade bland annat om projektet Nordjobb som drivs av Föreningen Norden och hittills har förmedlat cirka 27000 sommarjobb för unga runtom i Norden, ofta inom äldreomsorgen. Nordjobb ger unga en möjlighet att upptäcka den nordiska arbetsmarknaden, skapa kontakter och bygga nätverk. 

Dagarna i Haparanda ska nu leda vidare. 

— Vi kommer bland annat arbeta med att etablera en ungdomspanel med representanter från alla de nordiska länderna, säger Dahlström-Ravn. 

Text och foto: Gert Frost

Bildtext:

Emelie Dahlström-Ravn pratar med Margit H Dyrander och Harry Hannu från Föreningen Norden Boden.

Emelie Dahlström-Ravn presenterar Nordperspektiv.

Visuell resa med gränshinder i Arvika

Föreningen Norden Arvika bjöd in till en visuell resa med
gränshinder i slutet av sommaren. Under vinter 2021 när pandemin härjade som värst stängdes gränsen mellan Norge och Sverige. När Adrian Øhrn Johansen såg ett foto på en gränsstängning i den norska tidningen VG, insåg han att detta var något alldeles unikt. Han bestämde för att göra en ”visuell gränsundersökning”. Genom att fotografera och dokumentera 58 stängda gränsövergångar – från norska sidan – från Narvik i norr till Halden i söder, lade han grunden till den historiska fotoboken ”Gränsundersökning 2021”.


Publiken fick nu följa med på denna resa via Adrians foton och berättelser. Han visade
”hinder” av alla de slag – allt från stora målade bildäck fastsatta med kättingar till ett enkelt plastband, med markering ”politi”, över en stig i skogen. Olika svåra att forcera men med
samma uppmaning ”Förbjuden inresa” – Entry prohibited. Vid mindre gränsövergångar fanns
enbart en målad träbock eller enkel bom, medan de något större övergångar var bemannade av polis, hemvärn, tullare eller militärer. Några till och med beväpnade – reflexväst med texten
”Bevæpnet vakt”. En del av vakterna inte ville bli fotograferade.

Fotograf Adrian Øhrn Johansen och Föreningen Nordens förbundsstyrelseordförande Åsa Torstensson.


Vidare berättade Adrian om möten och samtal med människor som bor/lever längs gränsen – om en konstig tid då allt vändes upp och ned. Någon hade en avspärrning mellan boningshus
och garage medan en annan hade postlådan på andra sidan gränsen. Grannar på respektive
sida om gränsen kunde inte besöka varandra. Värst var ändå denna tid för människor med
familj på båda sidor gränsen. De fick träffas/fira högtidsdagar med gränsen mitt emellan.
Hårt drabbade blev även de som hade/har sitt förvärvsarbete på ”fel” sida gränsen.


Adrian berättade att en väg i höjd med Strömsund i Jämtland slingrar sig fram och tillbaka
över gränsen. För ortsbefolkningen en naturlig väg på ca 8 km genom grannlandet. Den var
inte möjlig att använda under den här tiden. På norska sidan blev det en omväg på ca 20 mil.
Att Adrians bok kom att heta ”Gränsundersökning 2021” har sin förklaring. Han berättar
och skriver även i boken (citat): ”Gränsen har varit oförändrad sedan 1751 och är den äldsta
och längsta sammanhängande gränsen mellan två länder i Europa. Åren före gränstraktatet
blev underskrivet reste myndighetsrepresentanter längs gränsen för att kartlägga den exakt.
Major Peter Schnitler”…. ”gjorde tre längre resor norr om Røros och skrev utförliga
dagböcker. Major Peter Schnitlers Grenseeksaminasjonsprotokoller 1742 – 1745 är bevarade och utgivna”.


Drygt 270 år senare genomförde Adrian sin visuella undersökning. Med ett leende på
läpparna och lite småskratt åt de absurda gränshindren fick publiken på Ritz ta del av bilderna och höra berättelserna. Men skrattet fastnar i halsen när man inser allvaret. Än en gång slås man av tanken att detta inte får hända igen.

Insänt av: Bente Mattsson Föreningen Norden Arvika

Vattenkraft ger bröd

Drygt 20 medlemmar i Föreningen Norden Ätradalen träffades den 28 oktober i Vinbergs församlingshem för att följa Berte Qvarns tidsresa berättad av dess qvarnmästare Johan Bäcklund.

Johan tog oss ca 10.000 år bakåt i tiden, då inlandsisen drog sig tillbaka och lämnade kvar det, vi idag kallar Suseån. Vid åns vattenfall i Berte anlades sannolikt en enkel skvaltkvarn för många hundra år sedan. 1569 nämns Berte qvarn för första gången i det då danska Lunds stifts “landebog”.  Vattnets fallande kraft har drivit många olika kvarnstenar. Sedan slutet av 1800-talet med bättre och bättre teknik mals olika sädesslag i valsstolar (valskvarn). Verksamheten var småskalig och tjänade med den tidens vägnät och hästtransporter den lokala omgivningen inte blott med mjöl; brännvinsbryggeri omnämns på 1600-talet.

Transporterna förenklades drastiskt när järnvägen drogs genom Halland och sedan 1889 är Berte Qvarn en handelskvarn. Råvaror kunde köpas in och mjöls säljas i allt vidare cirklar. Inledningsvis dock med omlastning vid Slöinge järnvägsstation till hästekipage sista biten till kvarnen. Idag stannar inga tåg i Slöinge. Motorvägen löper nära kvarnen och lastbilar står för transporterna.

Teknikutveckling har gjort verksamheten effektivare. När till exempel kullager kunde ersätta valsstolarnas bronslager ökade möjligheten att mala från ett till fem ton per samma ytenhet i lokalerna. Antalet handelskvarnar nådde sin topp med ca 6000 i Sverige efter 1:a världskriget. Många försvann efter 2:a världskriget. Bland dem Falkenbergs kvarn och Bobergs kvarn nedströms i Suseån. Även Berte Qvarn upplevde kris. Ägarkretsen hade vuxit sig allt större med syskon, kusiner, sysslingar och bryllingar. Det var svårt att enas om verksamhetens utveckling. 12:e generationens Stenström, Olof, styrde med fast hand och löste ut släkten. Jordbruket på Berte Gård har historiskt varit en integrerad del i verksamheten och under 1960-talet förvärvades lokaler efter ett nedlagt slakteri i Slöinge med karantänsvillkor för flera jordbruksanknutna verksamheter. Slöinge Industri AB etablerades och det som nu är SIA-glass startades. Säljaren av slakteriet hade missat glasstillverkning på karantänslistan.

De tre verksamheterna är i dag samlade i Bertegruppen och leds av 14:e generationen Stenström. Kvarnen är nummer tre i storlek i Sverige med ca 20 procents marknadsandel. 350 odlare förser med råvara. 85 procent av mjölet säljs till stora bagerier. Blott en mindre del går över disk i detaljhandeln. Som frontfigur i branschen startade Anders Stenström, 13:e generationen, tidigt miljöarbetet kring verksamheten. Han utmönstrade bekämpningsmedel, satsade på kvalité och fick produkterna KRAV-märkta.

Johan Bäcklund startade sin mjölnarkarriär som tonårspraktikant. Anders insåg hans kvalitéer och anställde honom. Johan närde dock andra planer och sade upp sig efter ett tag. Utan samtycke hade Anders ordnat utbildningsplats för Johan på en kvarnskola i Tyskland. Efter rådslag med sin mor grep Johan chansen och har sen dess varit Berte Qvarn trogen i mer än 35 år. Han fortsätter och utvecklar det kvalitets – hållbarhetsarbete som Anders initierade. Ett mer är 450 års familjeföretagande har framtiden för sig med ingredienserna råvaror – människor – ekonomi – hållbarhet.


Text: Jan Åke Jacobson

Foto: Anne Kristensson

More reading

Vi i Norden

Zooma in på Nordens litteratur: Om tiden och vattnet

För två år sedan i samband med Nordisk litteraturvecka startade Föreningen Nordens ungdomsavdelning den digitala bokcirkeln Zooma in på Nordens litteratur. Eftersom de redan tidigare hade läst årets utvalda bok Ålevangeliet, valde de nu ett annat verk som i allra högsta grad handlar om naturen, och framförallt klimatet. Isländska Andri Snær Magnason gästade och pratade […]

Vi i Norden

Välkommen att delta i konferensen ”Att leva och bo i ett hållbart Norden” 

24-25 november 2022  x Sverigefinska Folkhögskolan, Haparanda  Det är drygt fem månader sedan Nordkalottkonferensen 2022 avslutades i Boden och nu fortsätter Föreningen Norden Norrbotten med aktiviteter på temat ”Att leva och bo i ett hållbart Norden”.   Vi vill skapa nya samarbetsstrukturer där människor kan mötas och gemensamt ta fram lösningar på samhällsutmaningar, skapa en mötesplats […]

Vi i Norden

Nordperspektiv – ett nytt arbetssätt för samhällsförändring.

Föreningen Norden lanserar idag vår nya årliga publikation Nordperspektiv. En publikation som belyser den gröna omställningen i Norra Norden ur invånarnas perspektiv. Med övertygelsen om att samhällets största och viktigaste resurs är engagerade och delaktiga invånare, vill vi med vår publikation, belysa angelägenheten om att involvera människors perspektiv i samhällsutvecklingen.    Årets tema för Nordperspektiv har […]

Vi i Norden

Välkommen till lanseringen av Nordperspektiv!

Den 24 oktober kl. 9.00-9.45 håller vi vårt lanseringsevent för vår nya årliga publikation Nordperspektiv med ett panelsamtal och frukostmingel. Välkommen till oss på Posthuset 7A, Vasagatan 28, Stockholm. Obs! Begränsat antal platser, först till kvarn gäller. Det går också att delta digitalt om du inte är i Stockholm. Frukost serveras från 8.30, och samtalet börjar 9.00.  […]