Är du vår nya Nordjobb-koordinator?
Vill du få fler unga att upptäcka Norden som arbetsmarknad?
Vi söker dig som vill koordinera mobilitetsprogrammet Nordjobb i Sverige och bidra till att fler unga upptäcker de nordiska länderna genom säsongsjobb. Varje år förmedlar Nordjobb hundratals jobb till unga mellan 18-30 år, som får exempelvis prova på att jobba på en bensinmack på Färöarna, en ekologisk tomatodling på Island eller en nöjespark i Finland. Som koordinator håller du ihop Nordjobbs dagliga arbete med arbetsgivare och unga arbetssökande.
Du får en möjlighet att lära dig mer om nordiskt samarbete och arbetet inom civilsamhället ihop med ett litet team i Sverige och kollegor runt om i Norden. Vi arbetar tillsammans för att nå våra gemensamma mål om att få fler svenska unga att söka säsongsjobb i Norden och locka fler nordiska och europeiska unga till Sverige!
Beskrivning av tjänsten
Tjänsten är varierande och innehåller både administrativt arbete och kontakt med olika målgrupper (arbetsgivare, unga arbetssökande och andra samarbetspartners). Du arbetar med att etablera och utveckla relationer med Nordjobbs samverkande arbetsgivare i Sverige inom turism, hotell- och restaurangbranschen, kundtjänst och äldreomsorgen, annonsera lediga säsongsjobb och hantera rekryteringsurval.
Du sköter även kommunikationen gentemot unga nordiska och europeiska medborgare som förmedlas jobb i Sverige och stöttar dem med praktiska frågor, såsom bostadsförmedling och hjälp med skattefrågor. Du agerar som Nordjobbs ansikte utåt i olika forum, framför allt i samband med informationsspridning gentemot svenska ungdomar på exempelvis mässor, skolbesök etc.
Du kommer att ingå i ett litet team på Föreningen Nordens kansli men även ha regelbundet samarbete med Nordjobb-ansvariga runt om i Norden. Resor i Sverige och i Norden för att träffa våra samverkande arbetsgivare och delta i gemensamma nordiska möten ingår. Du som är en lagspelare, trivs i en serviceinriktad roll, har en fallenhet för administration, och gillar ordning och reda kommer att trivas i rollen som Nordjobb-koordinator hos oss!
Arbetsuppgifter
- Vara den centrala kontaktpunkten för potentiella och befintliga arbetsgivare, inkommande och utresande nordjobbare, bostadsförmedlare och aktuella myndighetskontakter.
- Sköta annonsering och matchmaking mellan jobbsökanden och lediga tjänster på vår digitala rekryteringsplattform.
- Sköta löpande kontakt med- samt vägleda nordjobbare gällande boende, skatter och andra förekommande frågor.
- Planera närvaro och delta på mässor, mötesplatser och konferenser för att marknadsföra Nordjobb till unga
- Bidra till genomförandet av ett kultur- och fritidsprogram för ”nordjobbare” i Sverige
- Vara kontaktpunkt till Nordjobbs sekretariat i Köpenhamn, sköta årlig rapportering till sekretariatet och delta i regelbundna möten med det nordiska teamet
Vi tror att du som söker är i början av din karriär och tycker om att arbeta både i en kommunikativ, serviceinriktad roll och med administration. Du bör vara strukturerad och noggrann, vara bekväm med att prata inför olika människor och ha lätt för att bygga upp relationer med andra. För att trivas hos oss behöver du vara prestigelös, flexibel och öppen för att samarbeta.
Vi söker dig som…
- Har en avslutad gymnasieutbildning
- Har tidigare erfarenhet av att arbeta med ungas delaktighet och utbyte
- Är serviceinriktad och trivs med att bemöta och engagera olika sorters människor
- Har god förståelse av skandinaviska språk, gärna danska och norska
- Har möjlighet att resa i Sverige och övriga Norden
- Har god datavana
- Har god kommunikativ förmåga att uttrycka dig i tal och skrift.
Om oss
Föreningen Norden är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som sedan 1919 arbetar för att främja och stärka samarbete och samhörighet i Norden och med dess omvärld. Vi skapar möten och möjliggör dialog och samarbeten mellan människor och över gränser. Vi förnyar och fördjupar det mellanfolkliga utbytet och strävar efter att göra det till en angelägenhet för fler.
Vår övertygelse är att vi utvecklar bättre lösningar på våra gemensamma samhälls-utmaningar när vi arbetar tillsammans över gränserna. Det handlar exempelvis om hur vi tar oss an frågor om klimatförändringar, krisberedskap, kompetensförsörjning och rörlighet i Norden, en region som har ambitionen att vara världens mest integrerade till 2030.
Om tjänsten
Tjänsten är en tillsvidareanställning med 6 månaders provanställning. Tjänsten är en heltidstjänst med start i mars. Tjänsten är placerad på föreningens kansli i Stockholm. Föreningen omfattas av kollektivavtal mellan Unionen, Akademikerförbundet SSR och Fremia.
Föreningen är en medlemsstyrd ideell förening med lokal förankring i Sverige och systerorganisationer i de nordiska grannländerna. Vi förvaltar samhällsuppdrag från Sveriges regering, Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen.
Är du intresserad av tjänsten? Skicka CV och personligt brev till [email protected]. Rekrytering sker löpande, så skicka in din ansökan så snart som möjligt. Dock senast den 7 januari 2024.
Vid frågor gällande tjänsten, vänligen kontakta Anna Scaramellini, verksamhetskoordinator på 072-399 61 96.
Från vision till verksamhet – lokala träffar runt om i landet
”Ett öppet, demokratiskt, samverkande och hållbart Norden som utvecklas för framtiden – av oss tillsammans”. Det är Föreningen Nordens vision. Under oktober genomfördes en höstturné med fysiska träffar för medlemmar och förtroendevalda i Föreningen Norden runt om i landet. Fokus för träffarna var att inspirera varandra och prata om hur vi genom verksamheten kan jobba mot visionen och skapa verkstad av fullmäktiges antagna riktlinjer.
På fem platser runt om i landet – Hässleholm, Göteborg, Luleå, Umeå och Stockholm – har föreningen mötts för att med utgångspunkt i visionen inspirera, inspireras och tänka framåt. För att nå de som inte kunde ta sig till de fysiska träffarna har vi också genomfört en digital träff.
– Vi kan inte på egen hand skapa ett öppet, demokratiskt, hållbart Norden. Vi behöver samverka med andra organisationer, över sektorer och över gränser, sa Föreningen Nordens verksamhetschef Emelie Dahlström Ravn på en av träffarna.
Det har varit en härlig uppslutning av förtroendevalda och medlemmar från flertalet lokalavdelningar i norra, södra, västra och östra Sverige. Emelie Dahlström Ravn beskrev deltagarna vid en av träffarna:
– Vi har med oss nya medlemmar som är nyfikna på vår verksamhet och dem som har varit med och byggt upp den här föreningen.
Varje träff inleddes med några snabba påståenden för att lära känna varandra. På träffen i Stockholm ska man räcka upp handen om man håller med om påståenden kopplade till Norden, exempelvis “Jag har arbetat, bott eller studerat i ett annat nordiskt land” och “Jag känner mig som en Nordbo”.
En folkrörelse med samhällsuppdrag
Frågan som träffarna har utgått ifrån är hur kan vi arbeta och vad kan vi göra i vår verksamhet för att bidra till att förverkliga Föreningen Nordens riktlinjer 2022-2026? Men innan vi kan prata om konkret verksamhet är det viktigt att se på vilken sorts organisation Föreningen Norden är.
– Vi är en folkrörelse med engagerade medlemmar runt om i landet och vi har samhällsuppdrag från Sveriges Regering, Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen, säger Emelie Dahlström Ravn.
Föreningen Nordens verksamhet står på två ben. Det ena benet ska uppmuntra och möjliggöra nya dialoger, möten och samarbeten över gränser i Norden. Det andra handlar om att främja dialog mellan människor och beslutsfattare i Norden. All vår verksamhet kan sorteras in under det ena, det andra eller båda benen.
Café Norden
På de lokala träffarna medverkade olika representanter från förbundskansliet för att inspirera och ge konkreta tips på aktiviteter som kan genomföras lokalt. Ett exempel som lyftes är Café Norden, en avslappnad talkshow med nordiska gäster. Föreningen Norden höll Café Norden i Umeå på Nordens dag 23 mars och på Berättarfestivalen i Skellefteå i mitten av oktober. Tips till er som vill genomföra Café Norden hittar ni här.
Min plats i Norden
På träffarna presenterades ett nytt men samtidigt välbekant och beprövat arbetssätt. Min plats i Norden är studiecirklar med fokus på dialog och diskussion kring upplevelser och perspektiv på att leva, bo och verka i Norden. Studiecirkeln tas fram tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan och kommer finnas tillgänglig från år 2024.
Här lyftes två goda exempel från den lokala verksamheter där studiecirkelns upplägg testats under 2023. Föreningen Norden i Boden genomförde en lokal dialog tidigare i år, där de bjöd in medborgare och andra aktörer i kommunen till en dialog om trygghet i Norden – med gott resultat (läs mer om det här). Föreningen Norden i Pajala har skrivit en gemensam nulägesrapport om hur livet i Pajala ser ut idag och hur de ser på framtiden med de förhoppningar och utmaningar som hör till.
Båda dessa exempel lyfts fram i årets upplaga av Föreningen Nordens publikation Nordperspektiv. Årets tema är trygghet i Norden – idag och i framtiden. Publikationen lanserades i samband med Nordiska rådets session i 30 oktober.
Just nu färdigställs studiecirkeln Min plats i Norden tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Studiecirkeln erbjuder lokalavdelningar att bjuda in befintliga och potentiella medlemmar och samarbetspartners till en lokal cirkel i tre delar. Vid dessa tillfällen ges deltagarna möjlighet att ses, diskutera och skriva fram sina idéer om vår plats i Norden.
Materialet Min plats i Norden kommer från den 1 februari också att finnas tillgängligt och målgruppsanpassat för förskolor och gymnasieskolor. Ni får gärna uppmuntra skolor och pedagoger till att jobba med Min plats i Norden i sin verksamhet. Vill ni veta mer om detta kontakta oss på [email protected].
Nordjobb + lokal verksamhet = sant
En annan fråga som lyftes är utbytet mellan Nordjobb och den lokala verksamheten. Ett tips till lokalavdelningar är att boka in en nordjobbambassadör (läs hur här), eller att som lokalavdelning göra en gemensam aktivitet med nordjobbare som är i eller i närheten av er ort. Inspireras av Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo som träffade nordjobbare i Borås i somras (läs artikeln om det här).
För att vara ute i god tid informerades även om de Isländska kulturdagarna som sker hösten 2024. Även här kan lokalavdelningar och distrikt aktivt delta. Kanske genom att ordna en biovisning med isländsk film eller ett Café Norden med isländskt tema. Håll utkik framåt för mer information!
Utøya – ön som balanserar mellan det goda och det onda
Det är en smärtsamt vacker dag på Utøya. Solen gnistrar i nyfallen snö när Lars Gudmundsson, som arbetar med demokratiworkshopar på Utøya, berättar om de unga som mördades av en högerextrem terrorist precis på den här platsen.
– Det är naturligt att ha blandade känslor när man kommer hit, både se fram emot det och vara orolig, säger Lars Gudmundsson när vi kliver av färjan.
Det går inte att besöka Utøya utan att tänka på terrorattentatet. Men öns historia började långt innan den 22 juli 2011. Redan på 1930-talet tog den norska arbetarrörelsen över ön, och 1933 hölls det första sommarlägret för barn och ungdomar från fattiga Oslo-familjer på Utøya. Under några sommarveckor kunde de fylla på med mat och sol. Sommaren 1937 höll Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF sin första politiska kurs för ungdomar. Idag är det stiftelsen Utøya AS som driver verksamheten.
– Utøya är och har alltid varit en ö för unga människor, en plats för ungdomsengagemang och samhällsengagemang, berättar Lars Gudmundsson.
En plats för ungas engagemang
Öns historia berättas genom text och bilder i en utställning i byggnaden bakom scenen på Utøya. Det är en anspråkslös liten scen som pryds av en vit talarstol i trä med texten Utøya i rött. Idag är grässlänten täckt av ett tunt lager snö, men det är lätt att föreställa sig hur det ser ut en solig sommardag, när det är fullsatt med förväntansfulla ungdomar.
– Här brukar det vara fullt av liv. Är du en fjortonårig engagerad person från Norge kan du sitta här framför scenen och ställa en fråga direkt till statsministern, berättar Lars Gudmundsson.
Minnas, lära och engagera
Mellan 12 000 och 15 000 unga kommer till ön varje år. Skolelever, akademiker och engagerade ungdomar från frivilligorganisationer, ungdomsråd, fritidsklubbar och idrottslag deltar varje år i demokratiworkshopar på Utøya. De kommer hit för att lära sig om terrorattackerna den 22 juli och hur de aktivt kan främja demokratiska värderingar och stå upp mot antidemokratiska attityder i samhället. Ledorden för verksamhet är minnas, lära, engagera.
– Demokrati byggs i vardagen. I skolan och i föreningslivet, inte bara vid politiska val, säger Lars Gudmundsson som leder arbetet med demokratiworkshopar på Utøya.
Alla som kommer till Utøya får följa med en guide runt på ön för att lära sig mer om öns historia och nutid – och om terrorattentatet.
– Vi måste tala sanning om det som hände. Det var en planlagd terror mot unga människor. Den grymheten får inte slätas ut med tiden, säger Lars Gudmundsson.
Även om tiden och naturen har haft sin gång på ön finns spår som påminner om vad som har hänt här. Upp ur snön sticker ett minnesmärke med namnet Silje på, hon var en av de 69 som mördades den 22 juli. Utøya är både en plats dit anhöriga och överlevande ska kunna komma för att minnas och hedra offren och en plats för utbildning, engagemang och demokratiutveckling. Det är en balansgång.
– Vi som jobbar här nu måste alltid hitta balansen mellan det goda – engagemanget, och det onda – terrorn, säger Lars Gudmundsson.
På bilden ovan syns medlemmar i civilsamhällesnätverket Nordic Civ tillsammans med Lars Gudmundsson som arbetar på Utøya.
Debatt: Ta inte det nordiska samarbetet för givet
Det nordiska samarbetet är viktigare än på länge. Men för att det ska stå starkt även i framtiden behöver vi arbeta på nya sätt för att involvera fler. Det skriver Josefin Carlring, generalsekreterare i Föreningen Norden Sverige på Altinget debatt.
Debattartikeln publicerades på Altinget 17 november 2023.
Samarbete i Norden är en förutsättning för att klara de samhällsutmaningar vi står inför. De senaste årens utveckling och ökade säkerhetspolitiska spänningar i Europa pekar på behovet av samhörighet och samarbete i Norden för att säkra regionens framtida fred, välfärd och välstånd. I sitt tal till Nordiska rådets session i Stortinget i Oslo häromveckan lyfte statsminister Ulf Kristersson risken med att det nordiska samarbetet tas för givet, och vikten av att dra lärdomar av varandras erfarenheter i Norden.
Nordiskt samarbete har starkt stöd
Vi i Föreningen Norden håller med. Samarbetet över gränserna i Norden har vuxit fram ur erfarenheten av att vi blir starkare och åstadkommer mer tillsammans än var för sig. Decennier av utbyte, rörelsefrihet och en gemensam arbetsmarknad har skapat välstånd och stärkt tilliten mellan oss i Norden.
Vår opinionsundersökning Nordenbarometern 2023 visar att det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd. Hela 90 procent av svenskarna instämmer helt eller delvis i påståendet att det behövs mer samarbete inom Norden för att klara framtida utmaningar. Stödet är högt över lag, men yngre är inte lika positiva. I åldern 65–79 år instämmer 69 procent helt i påståendet att det behövs mer nordiskt samarbete. Det odelade stödet är nere på 45 procent i åldersgruppen 30-49 år och 35 procent bland 18-29-åringar. För att det nordiska samarbetet ska ha hög legitimitet och bred folklig förankring även i framtiden krävs alltså insatser, särskilt i de yngre målgrupperna.
Stärk den folkliga förankringen
Vi har ett gemensamt ansvar att verka för att unga ska se sig själva som en given aktör i det nordiska samarbetet. Vi i Föreningen Norden tror att en viktig nyckel är att fler unga tidigt kan få en nordisk erfarenhet. Därför driver vi sedan 1985 mobilitetsprogrammet Nordjobb, där unga mellan 18 och 30 år kan säsongsjobba i ett annat nordiskt land. Genom Nordjobb bidrar både nordjobbare och arbetsgivare till att öka rörligheten över gränserna på den nordiska arbetsmarknaden. Dessutom bidrar Nordjobb till att öka kunskapen om språk och kultur i Norden.
Kompetensförsörjning är en stor utmaning i hela Norden. I skrivande stund växer ett nytt Nordjobb-samarbete fram i den lilla inlandskommunen Arjeplog i norra Sverige. Arjeplog har stora behov av säsongspersonal och Nordjobb förmedlar säsongsarbete för unga i Norden. En perfekt match helt enkelt.
Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. För att närma oss visionen behöver vi arbeta på nya sätt och skapa förutsättningar för fler att bidra i arbetet. Det krävs samarbete både över landsgränser och över sektorer. Den folkliga förankringen är avgörande för att det nordiska samarbetet ska nå största effekt. Arbetet behöver vara inkluderande och ske tillsammans med människor i olika åldrar och med olika kunskap och erfarenheter.
Nästa år tar Sverige över ordförandeklubban i Nordiska ministerrådet, med devisen ett säkrare, grönare och friare Norden. Nästa år har vi tillsammans möjligheten att lyfta fördelarna med det nordiska samarbetet och involvera fler.
Vi har några ord på vägen till den svenska regeringen inför ordförandeskapet:
1. Satsa på unga
Öppna upp och ge utrymme för unga att påverka och själva utveckla det nordiska samarbetet. Det behöver finnas forum där unga kan utforska vad nordiskt samarbete och nordiska värderingar ska vara för dem.
2. Involvera fler
Utforma nya samarbetsformer för samarbete över lands- och sektorsgränser. Det är tillsammans som beslutsfattare, civilsamhälle, myndigheter, kommuner, regioner, akademi, näringsliv och enskilda invånare bidrar till det nordiska samarbetet.
3. Ta vara på Nordens kollektiva innovationskraft
Avsätt resurser för att sprida och främja framgångsrika initiativ, metoder och arbetssätt som på nya och handlingskraftiga sätt tar sig an befintliga samhällsutmaningar i Norden.
Det nordiska samarbetet behöver rustas för att möta framtiden. Vi i Föreningen Norden spelar mer än gärna en aktiv roll i att bygga det framtida nordiska samarbetet i Sverige – och i hela Norden.
Josefin Carlring
generalsekreterare Föreningen Norden Sverige
Bilden är tagen på Nordiska rådets session i Oslo. Foto: Magnus Fröderberg/norden.org
Nordenbarometern 2023: Starkt stöd för nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd men stödet är mindre bland unga. Det visar Föreningen Nordens årliga undersökning Nordenbarometern.
Nordenbarometern 2023 visar att hela 90 procent tycker att det behövs mer samarbete inom Norden för att klara framtida utmaningar. Undersökningen, som genomförts av Kantar Public på uppdrag av Föreningen Norden Sverige, visar dock att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Yngre är inte lika positiva till ett ökat nordiskt samarbete som äldre är.
I åldern 65–79 år instämmer 69 procent helt i påståendet att det behövs mer nordiskt samarbete för att möta framtida utmaningar. Det odelade stödet för ökat nordiskt samarbete faller med åldern. Från 55 procent bland 50–64-åringar till 45 procent i åldersgruppen 30–49 år och 35 procent bland 18–29-åringar.
Fler behöver inkluderas
Josefin Carlring, generalsekreterare för Föreningen Norden Sverige, är glad över att många har en positiv inställning till mer nordiskt samarbete. Samtidigt ser hon att det krävs insatser för att inkludera fler grupper.
– Vi är övertygade om att ett ökat nordiskt samarbete är avgörande för att klara framtida utmaningar. Men vi behöver öppna upp och ge utrymme för unga att påverka och utveckla samarbetet. Det behöver finnas forum där unga kan utforska vad nordiskt samarbete och nordiska värderingar ska vara för dem, säger Josefin Carlring.
Avståndet behöver minska
Årets Nordenbarometer visar att 8 av 10 svenskar anser att de i ganska eller mycket liten utsträckning kan påverka samhällsutvecklingen mellan de allmänna valen. Endast 1 procent svarar att de kan påverka samhällsutvecklingen i mycket stor utsträckning. Siffrorna ligger stabilt på samma nivå som i Nordenbarometern 2022.
– Att så många människor upplever att de inte kan påverka samhällsutvecklingen är allvarligt. Siffrorna stärker oss i övertygelsen om hur viktigt det är att jobba med att underlätta dialog mellan beslutsfattare och invånare. Politiken behöver samarbeta med fler aktörer och fler människor behöver kunna komma till tals, säger Josefin Carlring.
Ett konkret exempel på hur det går att minska avståndet mellan politik och invånare i Norden är det nordiska civilsamhällesnätverket Nordic Civ.
– Genom vår roll som koordinator i Nordic Civ finns en stor potential för oss att utveckla nya former för dialoger mellan politiken och civilsamhället, och i längden invånarna i Norden. Därför är det glädjande att man från politikens håll har tagit initiativ till det här nätverket och fortsätter se vikten av det, säger Josefin Carlring.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Föreningen Norden. Den bygger på 1048 intervjuer med den svenska allmänheten i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Datainsamlingen genomfördes 25–27 augusti 2023. Totalsumman är 100 procent på decimalnivå i samtliga diagram och tabeller. Då siffrorna anges i heltal blir totalsumman inte alltid 100 procent vid avrundning.
Kura ihop under litteraturveckan
Under denna veckan har många av våra medlemmar samlats under måndagskvällen för att lyssna och läsa ur årets högläsningsbok Stargate: En julsaga av Ingvild H.Rishøi – som vi har haft möjligheten att göra en intervju med. Här har vi samlat lite bilder från olika håll i landet för att ge dig inspiration att fortsätta läsa och mysa under hösten och vintern som kommer!
Totalt deltog 2455 institutioner, skolor och bibliotek i hela Norden och på Baltikum i årets Kura skymning, varav 586 institutioner från Sverige. Här finns ett urval av foton från olika platser i Sverige, där 23 av våra lokalavdelningar har genomfört olika evenemang. Här syns bland annat: Arvika, Vallentuna, Uddevalla, Motala, Ätradalen, Åland, Viske Härad, och Kil.
Läs om hur Kura skymning firades i Föreningen Norden Arvika, Föreningen Norden Västerås och Föreningen Norden Ätradalen.
Det krävs nya arbetssätt för framtidens Norden
Att samhället är i ständig förändring är högst påtagligt när jag tänker tillbaka på min första arbetsdag som generalsekreterare på Föreningen Norden i maj 2020. Körsbärsträden stod i full blom och gränsen i Haparanda-Torneå vaktades av militär för första gången sedan andra världskriget. Idag är utmaningarna helt andra för oss att gemensamt ta oss an i Norden.
När det föränderliga och oförutsägbara blir det nya normala ställs höga krav på våra förmågor att utveckla hållbara lösningar på våra gemensamma samhällsutmaningar. Det ställer nya krav på vårt sätt att arbeta och organisera oss över gränserna i vår region.
För att vara relevanta och skapa nytta idag och i framtiden behöver Föreningen Norden och det nordiska samarbetets övergripande strukturer utvecklas. Arbetet behöver vara inkluderande och ske tillsammans med människor i olika åldrar och med olika kunskap och erfarenheter. Och ibland även med aktörer utanför Norden. Föreningen Norden i Sverige har lång erfarenhet av transnationellt samarbete i Östersjöregionen, och vi samarbetar med partners i Ukraina än idag.
I det senaste numret av vårt nyhetsbrev Utblick Norden möter vi en inspirerande ledare och förebild för transnationellt samarbete, Nadja Afanasieva, direktör för Ukrainian Institute for International Politics i Kiev. Nadja vet alltför väl vad betydelsen av transnationellt samarbete innebär i praktiken och är en av många röster utanför Norden som vi behöver lyssna på. Nadja prisar transnationellt samarbete och har helt rätt i att utmaningar inte tar slut vid landsgränsen. (Om du inte redan prenumererar på nyhetsbrevet kan du göra det här).
Ledare och organisationer behöver våga utmana befintliga sanningar och strukturer, göra omtag och utforska nya lösningar och arbetssätt tillsammans med andra. Under pandemin påbörjade vi i Föreningen Norden därför en förändringsresa. Nu utformar vi nya arbetssätt tillsammans med nya målgrupper i bland annat förskolan, gymnasiet och civilsamhället. Vi utvecklar nya former för dialoger med människor, för att identifiera och lyfta fram de frågor som berör människor i Norden i vardagen.
Under det senaste året har vi träffat och samtalat med människor i olika åldrar i hela Norden om frågor som berör deras vardagsliv. I våra dialoger har trygghet och dess betydelse för människor återkommit som en röd tråd. Innebörden av att känna sig trygg är väldigt individuell och skiljer sig åt mellan människor i olika åldrar, livssituationer och geografiska platser i Norden. Men trygghet är avgörande för att både vi som individer och våra samhällen ska kunna utvecklas och nå vår fulla potential.
I samband med Nordiska rådets session i Oslo lanserar vi Nordperspektiv – en publikation som sätter ljuset på en relevant och aktuell samhällsfråga i Norden. I år är temat trygghet i Norden – idag och i framtiden. Med vårt arbete vill vi föra dialoger och samla in perspektiv från hela Norden på nya sätt, och jag hoppas att du vill vara med på vår fortsatta resa.
JOSEFIN CARLRING
generalsekreterare Föreningen Norden
Lokalavdelningar firar 80 år och blickar framåt mot mer nordiskt samarbete
Ransoneringskuponger delas ut, tågtrafiken med tyska soldater på permission genom Sverige stoppas, varuhuset IKEA grundas, filmen Casablanca har biopremiär i Sverige – och en rad Föreningen Norden-avdelningar startas. Året var 1943 och det betyder att vi i år firar flera lokalavdelningars 80-årsdagar.
Gemensamt firande i norr
Jubileet har uppmärksammats på flera håll i landet under hösten. I det nordligaste distriktet är det fem lokalföreningar som grundades 1943. Föreningen Nordens lokala avdelningar i Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda gick samman för ett heldagsfirande den 7 oktober på Framnäs Folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå. 400 km norrut från Piteå firade den nordligaste lokalföreningen Föreningen Norden Kiruna sina 80 år. Firandena var tillfällen att träffas och se på Nordens roll och utveckling under åren som gått, i nuläge och med framåtblickar. Det bjöds såklart även på festligheter i form av mingel, musik, jubileumsmiddag och underhållning.
Då och nu i Vimmerby
I en annan del av landet har Föreningen Norden Vimmerby firat sin 80-årsdag genom att se tillbaka i tiden till när lokalavdelningen bildades. Med hjälp av släktingar till Gunnar Ericsson (Astrid Lindgrens bror) som startade Vimmerbys lokalavdelning år 1943 fick de som samlats höra om hans verksamma liv. Gunnar Ericsson, då riksdagsledamot från Vimmerby, var tidig med arbetet för samverkan mellan de nordiska länderna och organiserade den så kallade Finlandshjälpen som på flera sätt stöttade Finland under andra världskriget och efterföljande år.
– Tänk om Gunnar Ericsson som bildade denna förening 1943 hade hört vad som försiggick i Sveasalen i Vimmerby lördagen den 30 september 2023. Vi kunde ha hört en knappnål falla, så tyst det var när 60 personer lyssnade, berättar Ann-Britt Frost från Föreningen Norden Vimmerby
Stärkt samarbete med Norge
Bente Mattsson från Föreningen Norden Arvika berättar om deras firande med tårtkalas, musik och berättelser från 1940-talet. Gästerna fick lyssna till ett kåseri om ett nutida språkproblem i “Gränslös eller avgränsad språkförståelse”. De bjöds även på en historisk tillbakablick med författaren Thomas Tunander som berättade utifrån sin bok “Allan Mann, mannen som stred mot Hitler och Stalin”, där flera uppdrag utgick från Arvika.
– Vi ser tillbaka på Föreningen Norden Arvikas 80 år som förening och tänker på de många utbyten som skett med både nya och gamla vänorter i Norden, resor i de nordiska länderna och inte minst det stärkta samarbetet med Norge som kom i efterdyningarna av pandemin och den stängda gränsen. Kopplat till minskad språkförståelse över nordiska gränser vill vi framåt jobba för att värna de nordiska språken, få med oss fler unga nordister, och fortsätta njuta av gemensamma nordiska aktiviteter som Kura skymning och Nordens dag.
Med dessa tillbakablickar, nulägesanalyser och framåttankar önskar vi alla 80-åringar ett varmt grattis! För den som vill grotta ned sig i Föreningen Nordens historia finns den att ta del av på TAM-arkivets hemsida här.
“Litteratur är en förutsättning för vår demokrati”
I samband med Bokmässan i slutet av september genomfördes ett nordiskt litteraturpolitiskt toppmöte. Ett forum för att utbyta erfarenheter och lära mellan de nordiska länderna.
Göteborg har länge varit en plats för litteraturen då Bokmässan funnits i 39 år och blev dessutom utnämnd som litteraturstad av Unesco 2021. Att detta ska vara en plats där litteraturpolitik diskuteras känns som en självklarhet. Under föregående året var fokus på svensk litteraturpolitik, där våra nordiska grannar var inbjudna. Men under detta möte blev det tydligt att vi också kan hämta in lärdomar och dela erfarenheter och strategier för läsfrämjande över de nordiska gränserna. Årets litteraturpolitiska toppmöte hade därför en nordisk karaktär med ännu tydligare samtal om de olikheter och likheter i hinder och möjligheter vi möter i hela Norden.
Dagen före Bokmässan samlades politiker, bransch, forskning, tjänstepersoner och författare i syfte att stärka det litteraturpolitiska samtalet. Det litteraturpolitiska toppmötet inleddes med tal om litteraturens vikt för samhälle och demokrati i Norden.
– Litteratur är en förutsättning för vår demokrati, säger Frida Edman, ansvarig för Bokmässan i Göteborg och hon får starkt medhåll från publiken.
Litteraturpolitiken ser väldigt olika ut i nordiska länderna. I Norge har en bogpanel utrett bokbranschen och läsandet i Norge. Resultatet är ett lagstiftningsförslag kring litteratur som innebär regleringar kring fasta bokpriser. Om förslaget blir verklighet skulle det påverka strömningstjänster i Norge, som skulle behöva ta betalt för nya ljudböcker i styckpris under de första 12 månaderna. Det är en helt annan riktning än bokbranschen i resten av Norden.
Oro och hopp för litteraturens framtid
Under dagen luftades både stor oro för litteraturens framtid och ett visst hopp om att det fortfarande finns saker vi kan göra för att värna om läsandet. Digitalisering och omvälvande teknologiska framsteg har stor påverkan på bokbranschen i alla länder, inte minst i Norden, som är en tekniskt väldigt framåtsträvande region. Streamingtjänsternas utbud, ljudbokens stora framgång, sociala medier och andra former av underhållning som tar uppmärksamhet är exempel som nämns gång på gång under samtalen. En annan oro finns kring hur algoritmerna kan komma att påverka mångfalden bland författare och bland romaner.
Jacob Søndergaard, verkställande direktör på Gutkind Förlag om frågan om det är svårt att hitta nya unga författare.
– Är det svårt att hitta unga röster? Nej. Jag inte är nervös för brist på unga som skriver, men rädd för att algoritmisering, för mångfald av berättelser försvinner på grund av den.
Även om oron kring litteraturen och läsandets framtid kunde kännas i luften, fanns det även en del inslag som väckte hopp. Särskilt rapporten från statens medieråd, som för första gången visar en positiv uppgång i läsandet bland unga under det föregående året.
Mads Rosendahl Thomsen, professor i litteraturhistoria vid Århus Universitet och ordförande i kulturministeriets Bogpanel (2023-26) utryckte det såhär:
– Boken är mer uthållig än vi tror, boken är extremt robust och har lyckats överleva alla digitala och teknologiska framsteg såsom VHS, CD, internet och sociala medier. Och kommer att fortsätta göra det om vi värnar om den.
Positiva exempel från skolan
En annan fråga som lyftes under dagen var skolans stora påverkansmöjlighet, och vikten av läsfrämjandestrategier. Ett positivt exempel på vad som sker när läsandet ges riktigt utrymme kommer från Hammarkullsskolan i Göteborg. Där har de lyckats lyfta ungas läsande genom att anställa en skolbibliotekarie på heltid, och att lägga in tid för läsning på schemat för alla elever.
Ett annat positivt exempel för som synliggör skolan är från Sverige då regeringen beslutade i september att de ska öka bidraget till skolor över de kommande tre åren med 2 miljarder för att det ska finnas tillgång till bemannade skolbibliotek för alla skolor i Sverige. Ett annat positivt exempel från Sverige var det projekt som tog fart i Botkyrka där ungdomar hade som sommarjobb att läsa högt på bibliotek och i äldrevården. Det skapade också ett generationsutbyte som var mycket uppskattat.
Exempel och insatser görs alltså över hela landet och på helt olika nivåer från en skola i Hammarkullen till regeringsbeslut med resurstillförsel för läsfrämjandes skull. Men vi behöver också samordna oss nordiskt och tvärs över olika sektorer som bokbranschen, bibliotek och skola och Tech branschen – för att se digitalisering och AI som en möjlighet istället för det orosmoln det just nu liknar.
Engagera dig i Föreningen Nordens nya ungdomsavdelning
Arbetet för ett öppet, demokratiskt, samverkande och hållbart Norden handlar inte bara om att skapa möten över landsgränser, utan även över generationsgränser. Därför startar Föreningen Norden nu en ungdomsavdelning.
En del i Föreningen Nordens arbete med unga sker via Nordjobb, som gör det möjligt för unga i Norden att säsongsarbeta i ett nordiskt grannland. För att ta vara på ungas nordiska engagemang utöver Nordjobb påbörjade Föreningen Norden under hösten 2022 ett arbete med att undersöka möjligheter för ett medlemskap för unga. Med en första kick-off för Nordenengagerade ungdomar i september är nu ungdomsavdelningen på gång. Ungdomsavdelningen riktar sig till alla under 30 år.
Vi har pratat med Ylva Sòley, ungdomsmedlem, om hennes engagemang.
Varför har du valt att engagera dig?
– För mig handlar det om att skapa en ungdomsavdelning som tar vara på ungas vilja att skapa och finna gemenskap, om att rikta sin ibland vilsna själ till något roligt, konkret och något som känns viktigt. Jag tycker att också att vi i Norden ska kunna fungera som en bra förebild för resten av världen, ett Norden där det är lätt att ta tåget till Norge, känna sig välkommen på Färöarna, njuta av finsk lakrits och bada i varma källor på Island, och vara hållbara och respektfulla mot varandra. Det är också kul att jobba för att unga ska få en plats där alla idéer som kan stärka banden mellan oss i Norden är välkomna. Vare sig det handlar om dans, teater och musik, språk, politik eller naturupplevelser.
Vad hoppas du kunna uppnå med detta engagemang?
– Jag vill stärka banden mellan oss i Norden på olika kreativa sätt. Föreningen Norden kan vara en plattform för unga från olika bakgrunder att samarbeta om frågor som rör Norden och samtidigt själva känna en samhörighet och glädje av att vara en del av något där tiden som läggs ner känns värdefull. Vare sig det handlar om psykisk ohälsa, miljö, natur, konst, eller kultur hoppas jag att engagemanget ska leda till att bibehålla och förbättra ett hållbart och inkluderande Norden där varje ungdom ska känna sig trygg.
Varför är det viktigt för dig att jobba med att skapa en ungdomsavdelning?
– Det är lätt att tänka att saker bara funkar. Vi skojar med norrmännen, åker till Köpenhamn på julmarknad, gillar nytagna bilder från vulkanutbrott på Island och tar färjan över till Finland. Det är väl inget konstigt med det? Men allt detta kräver underhåll, vi måste fortsätta att intressera oss för varandra, vara nyfikna och vilja bibehålla goda relationer. Unga är framtiden men också nutiden och våra nordiska relationer måste vi värna om, ung som gammal, varje dag.
Om du är intresserad av att delta är du välkommen att gå med i vår whatsapp grupp. https://chat.whatsapp.com/C3iRoV9PBcK2HIQISuawLR