Nordiska språkpriset hedrar H.M. Drottning Margrethe i år

Ett av de tydligaste exemplen på nordisk gemenskap är våra språk. Detta har uppmärksammats av Föreningen Norden genom att tilldela Nordens språkpris som hedrar personer eller institutioner som har bidragit till ökad språkförståelse över nationsgränserna i Norden. I år hedras H.M Drottning Margrethe för hennes insats för mellanspråklig förståelse. Foto: Per Morten Abrahamsen

I år är det ingen mindre än den danska Drottningen Margrethe som har tilldelats årets språkpris för sin insats och sitt viktiga engagemang för nordisk språklig förståelse. Motivationen lyder enligt juryn: 

Dronning Margrethe har ved flere anledninger støttet opp under de nordiske språkene. Dronningen har satt språksaken i søkelyset og skapt oppmerksomhet rundt en av Foreningen Nordens kjernesaker – nemlig å bruke skandinaviske språk i møte med hverandre i Norden. Dette arbeidet er av uvurderlig verdi.   

Det var dessutom ingen mindre än norska Drottningen Sonja som tilldelade priset till drottningen Margrethe. Efter prisutdelningen på Föreningen Nordens hus i Oslo avslutades kvällen med en finmiddag.  

På bilden: Josefin Carling Plats: Stockholm Foto: Magnus Sandberg

Generalsekreteraren för Föreningen Norden Sverige Josefin Carlring som också var på plats för finmiddagen kommenterade vikten av att främja mellanspråklig förståelse:

I Norden har vi en unik språkgemenskap som stärks av det mellanfolkliga utbytet och bidrar till samhörighet länderna emellan. Med utdelningen av Föreningen Nordens språkpris uppmärksammas språkets betydelse på ett värdefullt sätt.

Josefin Carlring

Nordiska ministerrådets studie om språkförståelsen från 2021 belyser hur unga i Norden har mindre mellanspråklig förståelse och mer och mer skiftar till att tala på engelska sinsemellan. Samtidigt är övervägande majoritet av unga övertygade om att mellanspråklig förståelse är viktigt för den nordiska gemenskapen.  

För att inte förlora denna viktiga gemenskap behöver vi fortsätt arbeta med att främja att Nordens medborgare fortsätter tala till varandra på våra nordiska språk. Att vi inte översätter tv-serier från svenska till danska och tvärtom.  Genom åren har drottningen varit en förespråkare för mellanspråklig förståelse och det arbetet är fortsatt viktigt för nordisk samhörighet.

Tidigare har språkpriset delats ut till Fredrik Skavlan (2010), Timbuktu (2011), Ghita Nørby (2012), Vigdís Finnbogadóttir (2013), Jakob Oftebro (2014), Martti Ahtisaari (2015), dramaserien Skam (2016) IKEA och Ingvar Kamprad (2017), Sofie Gråbøl (2018), Inger Nilsson för rollen som Pippi Långström (2019) och Viktor Leksell (2020). 

Från Piteå och Haparanda till Island

I början av september åkte 25 nordister från Piteå och Haparanda tillsammans till vulkanernas och sagornas ö – Island. De prickade in sensommarens absolut soligaste dagar, i strålande väder for vi runt och beundrade vattenfall, gejsrar, ett underbart landskap, historiska platser. Piteås Christina Borgh-Engman har skapat text av resans alla minnesvärda ögonblick.

5 september

Vi landade på Keflavik, den lokala flygplatsen, som ligger ca fem mil söder om huvudstaden Reykjavik, i ett ganska dystert månlandskap, platta hedar av lavagrus, på vissa hade den grågröna islandsmossan fått fäste och lyste upp det gråsvarta. Österut skönjdes randbergen som består av gamla och nya vulkaner, som en taggig siluett, som växte ju närmare Reykjavík vi kom. Vad som även växte var antalet bilar, Island har flest bilar per capita i världen.

Den första gården i Reykjavik byggdes av två norska familjer år 870, dom kallade platsen Rökviken. Staden ligger i en sluttning mot havet och är idag en blandning av nytt och gammalt. Vi gjorde en sväng ner mot det nya Operahuset, Harpa, som ligger vid huvudgatan alldeles vid vattnet. Ett spektakulärt hus som består av tusentals glasprismor som i halsbrytande vinklar lyfter mot skyn, idag särskilt vackert upplyst av den nedgående solens strålar. Byggruschen i staden var anmärkningsvärd, mitt emot konserthuset ståtade nybyggda höghus som blänkte i solen, och i bostadsområdena i stadens ytterkanter byggdes också flitigt. Den magnifika kyrkan, Hallgrimskirkja, tornade majestätiskt upp sig på stadens högsta kulle, och var ett landmärke att ta fasta på.

Konserthuset Harpa.

6 september

Vi åkte ”Gyllene Cirkeln”, en vägsträcka som först tog oss till Tingvalla, där allt började 930 e Kr. Med Alltinget, som samlades en gång om året för att stifta lagar och skipa rättvisa. Vi färdades genom ett bedårande fjällandskap, som så smått började skifta till höstfärger, de vulkaniska bergen i olika format ledsagade oss uppåt. Nere i dalgången rann en liten älv som mynnade ut i den stora sjön. Tingvallasjön är för övrigt ett stort dykcenter, dit dykintresserade från hela världen vallfärdar för det klara vattnets skull. Hela området är numera nationalpark.

Efter detta nedslag i historien var det dags att ta itu med Gullfoss, ett otroligt mäktigt vattenfall som kastar sig ned i en spricka som bildats i hedlandskapet. Historien om denna sevärdhet är som en saga. Här finns fortfarande inte många gårdar, men marken vid fallet tillhörde en av bönderna, som ville bygga ett kraftverk där 1907. En kvinna som bodde i närheten, Sígridur Tómasdóttir, startade en kampanj för att rädda vattenfallet till eftervärlden, och lyckades med hjälp av en advokat få till stånd en massiv opinion på ön så att bygget kunde stoppas. Hela området tillhör nu staten.

På vägen upp till Gullfoss låg Geysirområdet, en till synes vanlig fjällsluttning, där det rann varmt vatten och ångade ur marken. På ett ställe som hade inhägnats, låg den grå klippan i dagen och ett runt hål hade bildats. Ungefär var femte minut sprutade denna stora gejser, Strokkur, upp sitt heta vatten ca 20 meter upp i luften, och har gjort så i tusen år. Magiskt!

Strokkur.

Många bilder senare återvände vi till Reykjavik, till kulturcentret Hafnarborg. Där fick vi träffa Sveriges ambassadör på Island, Pär Ahlberger. Han guidade oss på ett föredömligt sätt genom Solanderutställningen, som ju var extra angelägen för oss i Piteå.  I samband med sina resor till Nya Zeeland med kapten Cook, gjorde han en av de första vetenskapliga studierna på Island. Behöver jag säga att ambassadören fick en Pite-påse och förevigades på bild med damerna från Piteå?

Sista besöket för dagen var Alltingshuset, ett ganska anonymt men viktigt hus som låg vid en liten fågelsjö mitt i den gamla staden.

7 september

Första stoppet var författaren och politikern Snorre Sturlassons hemtrakt. Snorre levde 1179-1241, och var mannen som nedtecknade Islands första historia, förutom att han skrev poesi och engagerade sig i politiken. Det som fanns kvar av hans boplats var hans egen varma källa, som är den äldsta kända på Island.

Efter detta åkte vi till ännu ett häftigt vattenfall, Hraunfossa, där lavavattnet forsar ut från den frodigt gröna klippvägen och kastar sig ned och bildar en damm med blågrönt vatten. Så vackert! Denna plats låg ganska högt, och i fjärran syntes flera glaciärer.

Nästa stopp var Islands största varmvattenkälla, som försörjer hela Reykjavík med fjärrvärme. I grova rörledningar pumpas vattnet ner till stan och fördelas på bostäder och statliga byggnader, gratis! Det var 80-90 gradigt vatten som bubblade runt en bäck som slingrade sig nedför en lite kulle, det ångade på bra, och var inhägnat för säkerhets skull.

Två stopp återstod, Halldor Laxness hem, som nu kan besökas som ett museum, och det sista fungerande ullspinneriet i landet, Alafoss.

Halldor Laxness fick Nobelpriset 1955, och har skrivit en mängd böcker. Han hade stundtals åsikter som inte alltid föll hans läsare på läppen, men bibehöll under sin långa karriär en fruktbar dialog med sitt folk. Han var en stor tänkare, och har betytt mycket för Islands utveckling under 1900-talet. Han förenade ett nationellt isländskt perspektiv med hur det är att vara världsmedborgare. Han levde 1902-1998.

Och, vi hann faktiskt prova de varma pottorna på en badanläggning inne i Reykjavik, mycket behagligt, inte så spektakulärt som Blå lagunen, det spar vi till nästa resa.

Resenärerna från Haparanda och Piteå.

Text: Christina Borgh-Engman, Piteå

Träffpunkt Norden på Morokulien

Den 26 augusti ordnade Föreningen Norden Arvika Träffpunkt Norden, där angelägna frågor om pandemins gränsstängningar mellan Sverige och Norge togs upp. Vad lärde man sig, och hur går man vidare i framtiden? Texten nedan är skriven av Föreningen Norden Arvikas Britt Andersson.

Trots att fredagseftermiddagen är helig för många familjer, blev vi många som samlades vid den amfiteaterlika scenen på Fredsplatsen. Johan Birgersson, moderator och studierektor på Ingesund, Arvika, hälsade oss välkomna.

Bente Mattsson från Föreningen Norden Arvika, Knut Hvithammer från ARKO-regionen och Willy Lindemark från Föreningen Norden Kongsvinger inledde med varsitt kort inlägg. Bente Mattsson gick tillbaks till Föreningen Nordens bildande och påminde om historien och föreningens målsättning. Knut Hvithammer talade om ARKO som ett unikt gräns-och samarbetsprojekt, det första i sitt slag i Europa.

Willy Lindemark talade om att föreningens strävan är att denna gränsträff ska bli startpunkten för ett utökat samarbete och att vi tänker oss att ha en träff här den 1 juli varje år. Han ville likna Träffpunk Norden vid Fredsplatsen vid ett ”Almedalsveckan för Norden”.

Johan Birgersson ledde sedan ett mycket intressant samtal mellan Pål Jonsson, Harald Vallgårda och Espen Nakstad. Pål Jonsson är riksdagsman för Moderaterna, ordförande i försvarsutskottet och sitter med i Nordiska rådet. Han bor själv i gränsregionen. Harld Vallgårda är fylkeslege i Innlandets fylke. Han är själv svensk och på så sätt personligt berörd av gränsstängningen. Espen Nakstad är assisterande direktör vid Helsedirektoratet i Oslo, man kan säga ”Norges motsvarighet till Anders Tegnell”.

Espen Nakstad framhöll att det hade varit god kontakt mellan Helsedirektoratet och Folkhälsomyndigheten i de båda länderna, men på den politiska sidan “vill varje regering styra sitt eget land”. Gränsstängning är ett politiskt beslut. Men medicinskt kan man tänka att virus sprids inte i utomhusmiljö, så varför ska man förbjuda folk att röra sig utomhus? På frågan om man hade gjort rätt i Norge svarade Espen Nakstad: ” Vi gjorde mycket rätt, men en del kunde vi ha gjort annorlunda” Han framhöll också att Norden som helhet klarade sig ganska bra under pandemin jämfört med andra länder.

Harald Vallgårda berättade att det hade varit tät kontakt mellan kommunerna på båda sidor gränsen och att man tidigt såg de problem som gränsstängningen medförde. Han talade om att man borde arbeta fram en plan för olika riskscenarier vid gränsen.

Pål Jonsson talade om att ”gränsregionen  är två länder men ett samhälle, men det vet man inte i Stockholm”. Han talade om att förtroendet mellan länderna har fått sig en törn och att vi nu måste bygga upp det igen.

Vid paneldebatten, som följde sedan, deltog både drabbade arbetspendlare och politiker och tjänstemän från gränsregionen. De ”drabbade” var gränspendlarna Fredrica Bornstedt Staxhammar, boende i Arvika och lärare i Kongsvinger, Sven-Erik Karlsson, som bor i Eda och arbetar på Norsk Hydro i Magnor och Trond Erik Grundt, som bor i Magnor och arbetar på Grensetjänsten på den svenska sidan gränsen. Fredrica Bornstedt Staxhammar och Sven-Erik Karlsson hade starka berättelser om vilka problem som drabbade dem vid gränsstängningen. Det handlade om provtagningar, långa köer och restider till arbetet och inte minst ekonomiska bekymmer, när man inte kunde eller fick komma till jobbet. Det handlade också om utfrysning och rädsla på den norska sidan, när man trodde att smittan kom mest från Sverige.

Trond Erik Grundt talade om vilka problem många människor hade som kontaktade Grensetjensten. Gränsstängningen medförde ett stort lidande för många familjer, både psykiskt och ekonomiskt. Och ett problem var att reglerna ändrades hela tiden.

De politiker och tjänstemän som deltog var: Camilla Thue, Eidskog, Eli Wathne, Kongsvinger, Johanna Söderberg, Eda, Anders Andersson, Eda och Peter Söderström, Arvika. De  instämde alla i Pål Jonssons beskrivning av gränsregionen som två länder men ett samhälle. Inte heller i Oslo förstod man detta. Det blev en uppgift att föra frågorna och problemen uppåt och förklara för Stockholm och Oslo hur stängningen av gränsen drabbade. Johanna Söderberg ställde frågan:”Vilken nytta gjorde egentligen gränsstängningen, om man tänker på smittspridningen?” Anders Andersson, Eda, pratade om vilken skada gränsstängningen gjorde för handeln. Han berättade att Eda kommun nu har fått en viss befolkningsminskning. Stängningen av gränsen har medfört en viss osäkerhet hos befolkningen. Från den norska sidan framförde man att man nu har svårt att få arbetskraft inom vissa områden. Man var rörande överens om att man måste bygga upp förtroendet på nytt på båda sidor och att den gräns som i så många år varit osynlig, men som helt plötsligt blev som en ”Berlinmur” måste suddas ut igen!

Fotograf Adrian Øhrn Johansen, Hvaler, Norge berättade om när han under pandemivintern 2021 genomförde en” visuell gränsundersökning”, då han besökte 58 stängda gränsövergångar mellan Norge och Sverige. Resultatet blev en historisk fotobok fylld av hinder – “Gränsundersökning 2021”.

Pål Jonsson avrundade med en del reflektioner inför framtiden. Han radade också upp en del orsaker i Sverige till de problem som uppstod:

  • Vi var oförberedda på en rad områden.
  • Vi hade ingen krishanteringslag. Därför fick vi lagstifta i en hast.
  • Vi hade inte bestämt vad som var samhällsviktiga funktioner.
  • Vi hade  nedrustat försvaret och hade inte längre något fungerande civilförsvar. Det hade Norge och Finland.
  • Vi i Sverige arbetar mycket med frivillighet, men någon måste styra.

På alla dessa områden måste vi vara bättre förberedda till nästa kris.

Han avslutade med att säga ”när vi är i Stockholm känner vi oss lite som från en utkant, men vi kommer från Nordens hjärta!”

Åsa Torstensson, förbundsordförande för Föreningen Norden Sverige och Tone Trøen, styreleder för Föreningen Norden Norge avslutade gränsträffen tillsammans. De tackade de arrangerande lokalföreningarna i Arvika och Kongsvinger för ett viktigt och väl genomfört arrangemang. De delade också med sig av personliga berättelser och betraktelser om gränsen.

Mellan programpunkterna blev vi underhållna med sång och gitarr av Birgitte Ovlien, musikstudent på Kulturskolen i Kongsvinger och av tre studenter från Ingesunds Musikhögskola: Fredrika Eklöf , sång och flöjt, Lovisa Lundmark, fiol och Simon Siden, gitarr.

Under tiden serverade Föreningen Norden “fika på gränsen”.

Ätradalens medlemmar redde ut om ogräs går att äta

Ugglarps grönt med sitt unika läge vid havet bedriver specialodling och har ett urval på otroligt många artiklar. Grönsaker, rotfrukter, kryddor, bär, frukt, blommor och ätliga vilda växter från hav och land. Produkterna säljs till restauranger, varav flera till stjärnkrogar över hela Sverige. Företaget har flera gånger varit involverat i tävlingen Årets kock, både som inspiratör och leverantör. Vid flera tillfällen har man också haft äran att leverera råvaror till Hovet och Nobelmiddagar. Att vara specialodlare i denna omfattning är inte rationellt utan det innebär mycket manuellt arbete. Kvalitet är viktig i alla led.

Odlingsfilosofin är att det ska vara skoj att odla! Resultatet räknas inte främst i pengar utan i unika och goda grödor, glada kunder, frisk jord och en rik mångfald i naturen. Gårdsbutiken bullar upp med både vanliga och ovanliga grönsaker efter säsong.

Mikael Jidenholm driver företaget. Han är grönsaksnörden som började odla i morföräldrarnas trädgård redan som liten parvel. Han är ständigt på jakt efter såväl nya spännande som gamla anrika grönsakssorter. Det krävs stor kunskap, erfarenhet, ett visst mått av galenskap men framför allt passion för att bedriva specialodling med så stor mångfald, i den omfattningen och på detta sätt.

Företaget är en producent med mottot att leverera kvalitet, inspiration, kunskap och unika råvaror  med full spårbarhet. Odlingsmarken är på cirka 60 hektar. Växtföljd tillämpas och därför arrenderas en del odlingsyta. Kål t.ex. har en sexårig växtföljd för att undvika växtsjukdomen klumprot. Att tillämpa växtföljd är ännu ett sätt att undvika behovet av bekämpningsmedel.

Glada medlemmar i Föreningen Norden Ätradalen.

Företaget har genom åren samlat på sig en rad utmärkelser; bland annat Gastronomiska Akademins Diplom, Restauranggalans Vinnare av Årets leverantör och Hallands Akademis Bertebos pris för att nämna några.

Odling för bin – Bin för odling. Ugglarps grönt har egna bisamhällen. Nyttan med biodling är mångdimensionell. Bina är livsviktiga pollinatörer och bidrar till större artrikedom i ekosystemet. Utan pollinerande insekter skulle ekosystemet och därmed livsmedelsproduktionen inte fungera.

Ibland förvandlas gårdsbutiken till en inspelningsstudio. Sommaren 2020 spelades ett avsnitt av Den gröne slaktaren, med Paul Svensson och Anne Lundberg, in på stranden. Paul tillagade en helvegetarisk smörgåstårta med smak från havet! Hösten 2020 spelades ett avsnitt av Yes chef! in. En pizzaduell mellan Årets-kock-vinnare Tomas Sjögren och Pernilla Wahlgren.

I november 2020 postades ett inlägg på sociala medier om att grönkålen inte gick åt på grund av covid-nedstängda julbord på restaurangerna. Radio P4, SVT och TV4 Nyheterna var snabba att rapportera. Över 150 ton av Hallands guld tog nästan slut före jul!

Vad lärde vi oss av detta studiebesök? Jo, naturen är fylld av ätliga växter som tidigare var basmat men som nu för tiden klassas som ogräs. Vi borde äta mer av de ätliga växterna. Men då måste vi skaffa oss kunskap först för det finns även icke ätliga växter. Vi ska också se till att välja varor efter säsong när vi handlar.

Efter studiebesöket åkte vi till Ullarps naturreservat där vi hade en härlig fikastund och njöt av det fina sensommarvädret.

Text: Marita Sköldborn Gustafsson, Föreningen Norden Ätradalen

Norden inför valet 2022: Centerpartiet

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Sist ut är Centerpartiets Linda Modig, som är ledamot i Nordiska rådets svenska delegation.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden?

— Centerpartiet vill att Sverige går med i Nato, och ser gärna en stark nordisk dimension utvecklas inom Natos försvarsplanering. Däremot kan ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete aldrig ersätta ett Natomedlemskap. Samarbetet i Norden har samtidigt många fler dimensioner och områden som vi värdesätter och vill se utvecklas, som inte finns inom Nato.  Norden behöver mer av samarbete, inte mindre. Det är således inte en fråga om antingen eller, utan att de två kompletterar varandra.

Utifrån Vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?

— Förtroendet för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden måste återupprättas och därför måste arbetet med att avskaffa gränshinder och de störningar i den fria rörligheten som uppstod under pandemin intensifieras. Norden behöver utveckla en stärkt gemensam krishanteringsförmåga och krisberedskap för att bl.a. undvika nya gränsstängningar när nästa kris drabbar oss. Vi är glada att Nordiska rådet, utifrån vårt medlemsförslag, beslutat att ta fram en rapport om utökat nordiskt lagsamarbete och harmoniserad lagstiftning.

Det finns en rad områden där de nordiska länderna skulle tjäna på ett bättre fungerande samarbete. Exempelvis på det civilrättsliga området där möjligheten att leva och verka i hela Norden kan underlättas genom att länderna närmar sig varandra. Men frågor som rör trygghet, välfärd, kultur och utbildning är också viktiga delar i att knyta våra länder närmare varandra.

Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?  

— Det är mycket viktigt att Sverige och de nordiska länderna förenar sina krafter för en hållbar utveckling i Norden, inklusive Arktisområdena. När det gäller Arktis behöver framtida exploatering och utveckling ta stor hänsyn till konsekvenserna för miljön och de människor som lever och har sin näring där, inte minst ursprungsbefolkningen.

För ett mer hållbart Norden vill vi också att transporter och kommunikationer utvecklas och fungerar på ett tillfredsställande sätt så att människor lätt kan resa kollektivt, exempelvis genom gemensamma biljettsystem, sammanhållna järnvägsstråk osv. Vidare bör Norden vara ledande när det gäller fossilfritt flyg. Flera av de nordiska länderna har redan höga ambitioner när det gäller fossilfritt resande och detta bör tas tillvara och utvecklas även med gemensamma ansträngningar.

Vi vill också se en ökad samordning mellan de nordiska länderna i internationella förhandlingar och för att skärpa EU:s klimatarbete. Därtill har vi stöttat förslag i Nordiska rådet om ett mer harmoniserat klimatarbete i Norden, t ex en gemensam definition av klimatneutralitet.

Vidare bör Norden vara ledande när det gäller fossilfritt flyg. Flera av de nordiska länderna har redan höga ambitioner när det gäller fossilfritt resande och detta bör tas tillvara och utvecklas även med gemensamma ansträngningar.

Linda Modig, Centerpartiet.



Norden inför valet 2022: Vänsterpartiet

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Näst ut är Håkan Svenneling från Vänsterpartiet, som är utrikespolitisk talesperson.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden?

— Ett ökat nordiskt samarbete är både viktigt och efterfrågat. Vi ser möjligheter att fördjupa samarbetet med våra nordiska grannländer, i synnerhet Finland, på en rad områden inom försvarspolitiken. Vi säger däremot nej till ett svenskt medlemskap i Nato.

Utifrån vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?  

— Gränserna mellan de nordiska länderna ska hållas öppna utan gränskontroller av nordiska medborgare. Vi vill också se så få hinder som möjligt mellan de länder som är medlemmar i EU och de som inte är det.

Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?   

— Bland annat gemensamma lösningar för att implementera Parisavtalet och att Nordiska rådet tar fram en hållbar nordisk livsmedelsstrategi så att vi i större omfattning blir självförsörjande. Vi vill också se att järnvägen byggs ut, med gränsöverskridande tåglinjer och nattåg. Och ett omfattande samarbete för att hantera de allvarliga miljöproblemen i Östersjön.

Vi vill också se att järnvägen byggs ut, med gränsöverskridande tåglinjer och nattåg.

Håkan Svenneling, Vänsterpartiet

Norden inför valet 2022: Kristdemokraterna

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Näst i tur är Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna, som är ledamot i Nordiska rådet.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden? 

— Både och. Vi har ett bra samarbete med Nato idag, men bara ett fullvärdigt medlemskap ger Sverige de säkerhetsgarantier som krävs för att vi ska kunna försvara oss mot angrepp. Att hela Norden blir en del av Nato skulle effektivt råda bot på det säkerhetsvakuum som just nu skapar osäkerhet i vårt närområde. Kristdemokraterna vill se ett fördjupat samarbete med våra nordiska grannländer, där vi tillsammans möter gemensamma utmaningar. I den oroliga tid vi lever behöver samverkan i Norden i högre grad fokusera på försvars- och säkerhetspolitiska frågor, som ju angår oss alla.

Att hela Norden blir en del av Nato skulle effektivt råda bot på det säkerhetsvakuum som just nu skapar osäkerhet i vårt närområde.

Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna.
Utifrån Vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?  

— Kristdemokraterna stöder Vision 2030. Pandemin har inneburit ett bakslag för mobiliteten i Norden. Därför måste de här frågorna ges högsta prioritet. Det måste bli lättare att jobba, arbetspendla och studera över gränserna. Därför behöver vi göra oss av med krånglig byråkrati och skapa fler gemensamma plattformar. Det här är frågor jag driver med emfas som ordförande i Nordiska rådets gränshindergrupp.

Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?   

— Vi måste stå upp för och utveckla det hållbara skogsbruket. Skogen är tillsammans med vår rena energimix en av våra stora konkurrensfördelar i den gröna omställningen. De nordiska länderna behöver tillsammans sätta stopp för den överimplementering av EU-direktiv som nu sker, som detaljreglerar skogsbruket på ett sådant sätt att det blir omöjligt att driva.

Norden inför valet 2022: Miljöpartiet

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Näst i tur är Miljöpartiets Maria Ferm som är utrikespolitisk talesperson.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden? 

— Vi anser att ett medlemskap i Nato inte är rätt väg att gå. Ett medlemskap i kärnvapenalliansen Nato betyder att Sverige skriver under på att använda just kärnvapen som ett hot, som en del i en försvarsstrategi. Vi ser stora problem med detta. Vi vill hellre se att vi värnar om de försvarssamarbeten vi har, där vi exempelvis har ett nära samarbete med Finland, deltar i gemensamma övningar med Natoländer och utbyter relevant information. Vi ställer oss positiva till ett fördjupat samarbete i Norden. 

Vi vill hellre se att vi värnar om de försvarssamarbeten vi har, där vi exempelvis har ett nära samarbete med Finland, deltar i gemensamma övningar med Natoländer och utbyter relevant information.

Maria Ferm, Miljöpartiet.
Utifrån vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?

— Fri rörelse mellan de nordiska gränserna är viktigt. Vi anser att id-kontroller mellan de nordiska länderna ska slopas, och vi vill motverka andra gränshinder mellan länder. 

Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?  

— Vi behöver bli mer proaktiva för att minska utsläppen, och kraftfullt driva på för att de globala målen för hållbar utveckling ska nås i Norden. Vi ser ett behov av att förstärka och utveckla dialogen med aktörer i regionen med all form av utvinning av fossila bränslen förbjuds i Arktis och i haven utanför Arktis.

Norden inför valet 2022: Sverigedemokraterna

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Näst i tur är Sverigedemokraternas Aron Emilsson, som är utrikespolitisk talesperson.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden? 

— Sverigedemokraterna ser Sverige som en del av Norden, Östersjöområdet, Europa och Världen i den fallande ordningen och är därmed övertygade om att det kommer att krävas ett fördjupat nordiskt och nordisk-baltiskt försvars- och säkerhetssamarbete alldeles oavsett om vi blir medlem i Nato, eller ej. Eftersom vi anser att Sverige och Finland bör gå i armkrok och rörelsen i Finland och vår egen säkerhetspolitiska analys pekar mot ett Nato-medlemskap, så är det troligt att det kommer att krävas en stark nordisk försvarsdimension inom ett Natomedlemskap.

Utifrån vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?

— Gränshinder behöver lösas proaktivt, innan de ens hunnit bli gränshinder, i en mycket högre grad. Sverigedemokraterna driver idén om ett nordiskt lagråd som ska kunna skanna nordisk lagstiftning proaktivt och informera om uppkommande hinder för den nordiska integrationen på förhand, så att lagstiftning eller åtminstone implementering och tillämpning kan samordnas mellan länderna och berörda myndigheter. Lagsamarbetet och implementeringen av EU-direktiv är avgörande för den nordiska integrationen. Liksom att koordinera krisberedskapen under respektive statsminister från dag ett av en kris.

Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?

— Hållbarhet utifrån fler dimensioner. Hållbarhetsbegreppet får inte isoleras till ekologisk hållbarhet, utan även social, ekonomisk och kulturell hållbarhet bör definieras och arbetas med. Konkret handlar det om alltifrån åtgärder för Östersjöns havsmiljö och biologisk mångfald, till stabilitet på finansmarknaden, hälso- och sjukvårdssamverkan i gränsregioner och ambitiösa insatser för utbyten mellan skolor och verktyg för ökad nordisk språkförståelse i de uppväxande generationerna. Allt detta och mycket mer är beståndsdelar av hållbarhet i Norden och den nordiska integrationen.

Hållbarhetsbegreppet får inte isoleras till ekologisk hållbarhet, utan även social, ekonomisk och kulturell hållbarhet bör definieras och arbetas med.

Aron Emilsson, Sverigedemokraterna.

Norden inför valet 2022: Socialdemokraterna

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga partier för att se var de står i dessa för Norden angelägna frågor. Näst i tur är Gunilla Carlsson från Socialdemokraterna, som är vice ordförande i Nordiska rådets svenska delegation.

Utifrån det förändrade säkerhetspolitiska läget. Vad ser ni helst: Nato eller fördjupat samarbete i Norden? 

— Våra nordiska länder är demokratiska välfärdsstater förenade av mycken gemensam historia, kultur, och en djup känsla av samhörighet. Samarbetet inom Norden är omfattande och har fördjupats under senare år. Med ett svenskt Natomedlemskap höjs tröskeln för militära konflikter i Sverige och i vårt närområde. Den gemensamma konfliktavhållande kraften stärks i norra Europa och stärker också därmed säkerheten för Sverige och Norden. Med svenskt och finskt Natomedlemskap kommer samtliga nordiska länder ingå i alliansen. Detta kommer ytterligare underlätta samordning och samarbete inom Norden.

Utifrån vision 2030 (som antogs av de nordiska statsministrarna i augusti 2019) ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett integrerat Norden?

— Vi ska återupprätta förtroendet för den nordiska arbetsmarknaden. Rätten att bo och jobba i ett annat nordiskt land är en styrka för våra länder och en förutsättning för regional utveckling. Att värna om rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och uppmuntra fler att ta jobb i ett annat nordiskt land stärker också sammanhållningen mellan våra länder och förmågan att möta kommande kriser tillsammans. Pandemin visade att trots att våra länder har likartade förutsättningar och en lång erfarenhet av utbyte på politisk- och myndighetsnivå så brast samarbetet när krisen kom. De nationella intressena tog över och den fria rörligheten i Norden var kraftigt begränsad under två år. Det har fått konsekvenser för hur våra medborgare ser på möjligheten att bo, arbeta och leva i ett annat nordiskt land. Socialdemokraterna i Nordiska rådet arbetar för att vi ska riva fler gränshinder.

Att värna om rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och uppmuntra fler att ta jobb i ett annat nordiskt land stärker också sammanhållningen mellan våra länder och förmågan att möta kommande kriser tillsammans.

Gunilla Carlsson, Socialdemokraterna.
Vilken fråga anser ni att man särskilt behöver jobba med gemensamt med övriga Norden för att skapa ett hållbart Norden?

— De nordiska länderna har en ledande roll i den gröna omställningen. Men tillsammans kan vi göra ytterligare satsningar för att öka på takten och trygga behovet av grön energi. Det nordiska energisamarbetet är en viktig del i arbetet med grön omställning. Norden har det mest integrerade regionala energisamarbetet i världen och de nordiska länderna är internationellt ledande inom utvecklingen av gröna energilösningar. Vi kan jobba ytterligare med stärkt forskningssamarbete på energiområdet och ett ökat elmarknadssamarbete.

More reading

Aktuellt i Norden

Norden inför valet 2022: Moderaterna

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga […]

Aktuellt i Norden

Norden inför valet 2022: Liberalerna

Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige i Sverige. Inför detta har vi tagit Nordenpulsen på de åtta riksdagspartierna, och tagit reda på hur de ställer sig till Norden i frågor som rör hållbarhet, säkerhet och integration. Under veckorna fram till valet kommer vi att publicera intervjuer med talespersoner från samtliga […]

Aktuellt i Norden

Vad betyder Norden för partierna i riksdagen?

Söndagen den 11 september är det riksdagsval i Sverige. Som en upptakt till den viktiga dagen har vi tagit Nordenpulsen på de åtta partierna kring frågor som gäller hållbarhet, integration och säkerhet i Norden. Vi kommer med start måndagen den 15 augusti och fram till veckan innan valet att publicera tre inlägg i veckan, ett […]

Aktuellt i Norden

Webbinarium om reparation och hållbar konsumtion den 10 augusti

Vill du inspireras och få verktyg till att skapa mötesplatser och engagemang kring en mer hållbar konsumtion i samhället? Den 10 augusti kl. 8.00-11.00 bjuder Föreningen Norden Norrbotten och Pohjola-Norden in till webbinarium. Webbinariet ger en bred bild av hur mötesplatser för kunskapsdelning om reparation och hållbar konsumtion kan fungera. Deltagarna ges bland annat möjlighet […]