Nordiskt möte i vattnet
På en blåsig strand på Färöarna omgiven av andlöst vacker natur står en stor grupp kvinnor hand i hand. Snart ska de ta steget ut i det iskalla vattnet tillsammans. Men först värmer de upp med rörelser, sång och skratt. Kvinnorna på stranden kommer från Färöarna och Island och de träffas för att bada tillsammans. Thilda Gaardlycke berättar om hur det hela började.
Under coronapandemin, när de inte kunde åka någon annanstans, började Thilda Gaardlykke och hennes två svägerskor gå ner till stranden i hemorten Miðvágur för att bada tillsammans. Några kvinnor som gick förbi frågade vad de gjorde, och inom kort var de fem, tio, femton som träffades varje dag klockan 17. De tog ett dopp, simmade lite, drack en kopp kaffe och pratade.
– Ingen går hem med dåligt humör när de har badat. Man får extra energi för att orka allt annat, säger Thilda Gaardlykke.
De badar året runt, oavsett om solen skiner eller snön ligger på marken.
– Det är inte så stor skillnad på temperaturen i vattnet, den ligger på mellan 6 och 9 grader hela året. Kanske kan det nå upp till 12 grader en solig dag, säger Thilda Gaardlykke.
De har bildat föreningen Aldan (vågen) som idag har cirka 70 medlemmar, kvinnor mellan 17 och 80 år från Miðvágur. De brukar vara mellan fem och tio som badar varje dag. Badplanerna görs upp i en chatgrupp på Messenger.
Det var också via Messenger som de häromåret blev kontaktade av en grupp kvinnor från Island med planer på att komma till Färöarna och bada. Den här blåsiga majdagen 2023 på en strand i Miðvágur är det andra gången isländskorna är på Färöarna för att bada. Efter uppvärmning med sång, dans och skratt tar kvinnorna av sig sina badrockar, men behåller mössorna på. De fattar varandras händer, sprider ut sig i ett långt band längs strandlinjen och börjar sakta gå ner i vattnet sjungandes.
Det är en fin och lite högtidlig upplevelse för oss som står uppe på stranden och tar in alltihop. Att badandet ger Thilda och de andra kvinnorna mycket råder det inga som helst tvivel om. Men vad är det bästa?
– Det sociala. Bara att vara tillsammans med andra och få energi. Man blir glad och det smittar av sig, säger Thilda Gaardlycke
I juni ska hon och 40 andra kvinnor från Färöarna åka till Island för att bada.
Föreningen Norden tar över samordningen av Nordic Civ
Föreningen Norden är sedan starten 2021 medlemmar i det nordiska civilsamhällesnätverket Nordic civ. Genom medlemskapet bedriver vi påverkansarbete gentemot de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska ministerrådet. Nu tar Föreningen Norden över samordningen av arbetet i Nordic Civ.
Nordic Civ är ett självständigt civilsamhällesnätverk som främjar samverkan mellan civilsamhället, Nordiska Ministerrådet och Nordiska rådet. Nätverket stärker civilsamhällets röst i det nordiska samarbetet och bidrar till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Norden.
Nordic Civ består av 40 civilsamhällesorganisationer i de nordiska länderna och självstyrande områdena. Föreningen Norden har blivit ombedda av Nordiska ministerrådet att ta över koordinatorfunktionen för nätverket.
– Det ger oss en unik möjlighet att utforma civilsamhällets involvering i det framtida nordiska samarbetet, säger Josefin Carlring generalsekreterare för Föreningen Norden.
Uppdraget i sin nuvarande form gäller från 1 maj 2023 fram till 31 december 2024.
Läs mer om nätverkets arbete här.
Anna Ekström ny ordförande för Biskops Arnö
Den tidigare utbildningsministern Anna Ekström har valts till ny ordförande för Nordens Folkhögskola Biskops Arnö. Anna har varit ledamot i styrelsen sedan årsskiftet och tar nu över som ordförande.
Anna Ekström som även är nyvald ordförande för RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, ser fram emot att ta sig an sitt nya uppdrag som ordförande för Biskops Arnö.
– Folkhögskolorna är en viktig pusselbit för att säkra kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet och främja kultur i hela landet. Biskops Arnö har en viktig roll att fylla för att motverka utanförskap, ge unga en ny livschans och stärka kulturen, inte bara i Sverige utan i hela Norden, säger Anna Ekström.
Föreningen Norden är sedan mitten av 1950-talet huvudman för Stiftelsen Nordens Biskops Arnö, som driver Nordens Folkhögskola och Nordens Fotoskola. Åsa Torstensson, ordförande i Föreningen Norden är glad och stolt över att Anna Ekström är ny ordförande för Biskops Arnö.
– Folkbildningen är central för att vi ska kunna bibehålla en stark och vital demokrati. Folkhögskolorna står inför tuffa utmaningar och med Anna Ekström som ny ordförande skapar vi goda förutsättningar för Biskops Arnö att ta sig an dessa utmaningar, säger Åsa Torstensson.
Anna Ekström efterträder Anders Ljunggren som har varit ordförande sedan 2019. Anders har under sin tid som ordförande varit djupt engagerad i stiftelsens verksamhet på många olika sätt. När det gäller den nordiska verksamheten har han med sin kunskap, sitt engagemang och kontaktnät varit en tillgång i att påverka beslut i rätt riktning, bland annat finansieringen av Det nordiska debutantseminariet. Vi vill tacka Anders Ljunggren för hans ordförandeskap.
Valet av Anna Ekström gäller under förutsättning att Karensnämnden ger sitt godkännande.
Foto: Sandra Gunnarsson, Ergo
Nordperspektiv låter förskolebarn bidra med visioner om framtiden i Norden
Just nu samlar Föreningen Norden in människors tankar och visioner om framtiden i Norden. Vi arbetar nära samarbetspartners och experter från olika delar av samhället. För att fånga upp tankar och idéer från barn i förskolan samarbetar vi med Nordisk Förskola och Nordisk Kulturkontakt.
– Vi vill skapa förutsättningar för förskolebarn att bidra med sina tankar om framtiden. Det är deras framtid som dagens politiska beslut får konsekvenser för, säger Emelie Dahlström-Ravn, verksamhetschef på Föreningen Norden.
För att testa och utveckla en metod som kan föra barns tankar och visioner om framtiden vidare till beslutsfattare i Norden samarbetar Föreningen Norden med Nordisk Förskola och Nordisk Kulturkontakt. Tillsammans med Nordperspektivs vetenskapliga rådgivare Monica Haraldsson-Sträng, filosofie doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har vi arbetat fram ett koncept som bygger på Nordiska ministerrådets handlingsplan för Vision 2030.
Här kan du läsa mer om hur förskolor kan delta i insamlingen.
Det pedagogiska materialet använder sagan och berättandet som verktyg för att ge barn möjlighet att fantisera och tänka om framtiden. Materialet är förankrat i de nordiska ländernas läroplaner för förskolan. Genom en digital plattform får barn möjlighet att bidra med sina tankar om två olika teman. “Trygghet i Norden – nu och i framtiden” är en öppen fråga där barnen tillsammans får prata om vad trygghet betyder för dem. “Framtidens natur- och kulturupplevelser” är ett inspelat scenario som spelas upp för barngruppen, sedan får barnen ett kreativt uppdrag att gestalta en plats som betyder mycket för dem.
– Vi ger barn möjlighet och redskap att aktivt delta i samhällsutvecklingen i Norden. Barnkonventionen utgör basen i arbetet. Barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem, men det finns få konkreta pedagogiska verktyg för att kunna fånga upp barns tankar och åsikter, säger Celia Boltes, processledare på Föreningen Norden.
Nordisk förskola är ett professionsnätverk för ledare i förskolan i Norden. De har valt att gå in i samarbetet kring Nordperspektiv för att gemensamt främja och kommunicera nordiskt samarbete och internationalisering i förskolan, och skapa förutsättningar för förskolebarn att delta i samhällsutvecklingen i Norden.
På bild: Mikaela Wickström, Nordisk Kulturkontakt och Annika Palmgren, Nordisk Förskola.
– Det nordiska samarbetet är av vikt för både näringsliv, organisationer, förskola, skola, myndigheter och universitet i Norden. Vi vill se att den nordiska befolkningen uppmuntras och ges möjlighet att arbeta, studera och bo i Nordens unika länder. Det medför att vi gemensamt kan finna former för mellanfolkliga utbyten med nordisk kultur och språk mellan både barn och vuxna i de nordiska länderna, säger Annika Palmgren, biträdande projektledare på Nordisk förskola.
Nordisk Kulturkontakt är en kulturinstitution under Nordiska ministerrådet som främjar, förstärker och berättar om nordiskt kultursamarbete med visionen att alla ska kunna delta i kultur- och samhällsliv på lika villkor.
– Det här samarbetet stöder helt vår verksamhet, vi arbetar för att stärka barn och ungas identitet och delaktighet och vill på detta sätt bidra till förståelsen av nordiska kulturella och språkliga olikheter, säger Mikaela Wickström, som är seniorrådgivare för barn- och ungdomslitteratur på Nordisk Kulturkontakt.
Nordisk Förskola har stora förhoppningar att Nordperspektiv långsiktigt kan främja och bygga ut en nordisk samverkan inom den nordiska förskolesektorn.
– Det är ett medvetet värdegrundsarbete med allsidighet, saklighet och fokus på integrationsfrågor, öppenhet, demokrati, integritet och jämställdhet i Norden, säger Annika Palmgren, biträdande projektledare på Nordisk Förskola.
Mikaela Wickström på Nordisk Kulturkontakt ser också Nordperspektiv som en pusselbit i att stärka demokratin.
– Dagens barn är framtidens vuxna. Att jobba med läsfrämjande och möjliggöra barns delaktighet är nödvändiga insatser för att den nordiska demokratin även i framtiden ska vara tryggad, säger Mikaela Wickström.
Insamlingen i årets Nordperspektiv är öppen till den 23 maj. Sedan ska materialet sammanställas och bearbetas för att lämnas över till beslutsfattare på olika nivåer. Förskolebarnen som bidrar till årets insamling kommer även att få ta del av andra barns tankar och visioner om framtiden i Norden.
– Om barnen som är en del av projektet är minst lika ivriga som projektgruppen är för närvarande, då har vi uppnått något värdefullt. Vi tror och hoppas att barnen runt om i Norden kommer att både fantisera och berätta med stort engagemang om sina framtidsscenarier och senare också med en nyfikenhet ta del av varandras berättelser, säger Mikaela Wickström på Nordisk Kulturkontakt.
Utöver samarbetet för att ge förskolebarn verktyg att aktivt delta i samhällsutvecklingen arbetar vi med samarbetspartners och experter för att forma skräddarsydda koncept för målgrupperna gymnasium, civilsamhällesorganisationer och Föreningen Nordens egna medlemmar.
Nordperspektiv i Ålands radio
Vill du veta mer om vårt arbete med Nordperspektiv? Då ska du lyssna på det här inslaget i Ålands radio med Emelie Dahlström-Ravn, verksamhetschef på Föreningen Norden Sverige och Cia Nummelin som är verksamhetsledare för Föreningen Norden på Åland.
Inslaget spelades i när vi var på plats på Åland för att genomföra perspektivdialoger för framtidens Norden tillsammans med Föreningen Norden på Åland och Nätverket bärkraft. Under våren har vi genomfört dialoger om framtiden i Norden i Umeå, Oslo och Mariehamn. Om några veckor åker vi till Färöarna för att genomföra ytterligare en dialog.
– Det kan vara ganska svårt och abstrakt att prata och tänka kring framtiden. En framtid kan handla lika mycket om vad jag ska äta till middag ikväll som hur ska det gå med den gröna omställningen, säger Emelie Dahlström-Ravn.
På bilden syns Emelie Dahlström-Ravn och Cia Nummelin. Foto: Josefina Jansson, Ålands radio.
Nordperspektiv 2023: Insamlingen öppen till 23 maj
Genom Nordperspektiv vill Föreningen Norden skapa förutsättningar för fler människor att delta i samhällsutvecklingen i Norden. 2023 är andra året som vi genomför Nordperspektiv. Årets insamling är öppen fram till den 23 maj och du kan delta med dina tankar om framtiden.
Genom arbetssättet Nordperspektiv vill vi låta fler röster höras och minska avståndet mellan invånare och beslutsfattare i Norden. Vi bjuder in till samarbete och dialog kring frågor som är angelägna för människor i Norden. Förra året var temat den gröna omställningen i Norra Norden. I år tar vi avstamp i Nordiska ministerrådets ”Vision 2030” om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.
Insamlingen till årets Nordperspektiv har precis öppnat och pågår till 23 maj. Genom tre framtidsscenarier och en framtidsfråga ges deltagarna möjlighet att formulera sina visioner och tankar om framtiden. Scenarierna tar avstamp i Nordiska ministerrådets vision.
– Vi har utgått från ett politiskt visionsdokument och identifierat allmänmänskliga områden där det är särskilt angeläget att människor i Norden får bidra med sina perspektiv. Trygghet idag och i framtiden, framtidens arbete, framtidens natur- och kulturupplevelse och framtidens mötesplats är olika aspekter av våra och kommande generations vardag och förutsättningar för välmående som görs tillgängliga för allmänheten genom Nordperspektivs scenarier, säger Emelie Dahlström-Ravn, verksamhetschef på Föreningen Norden.
Koncept för förskola, gymnasium och civilsamhälle
Inom Nordperspektiv utvecklar och testar vi nya former för att samla in människors visioner och idéer. Med berättande som verktyg hamnar fantasi och drömmar i centrum, och människor i alla åldrar kan skriva fram sina visioner om framtiden i Norden.
– Vi arbetar nära samarbetspartners och experter från olika delar av samhället för att forma skräddarsydda koncept för olika målgrupper. Genom att rikta oss till förskola, gymnasium, civilsamhällesorganisationer och Föreningen Nordens egna medlemmar får vi en bra representation från människor genom hela livet, säger Emelie Dahlström-Ravn, verksamhetschef på Föreningen Norden.
Öppen plattform och perspektivdialoger
Utöver koncept för särskilda målgrupper finns en öppen plattform som riktar sig till en bredare allmänhet i Norden. Via den digitala plattformen kan alla som vill, individuellt eller i grupp, dela med sig av sina tankar och visioner kring framtiden i Norden. Vill du bidra? Läs mer här.
Under våren genomför vi även så kallade perspektivdialoger på fyra platser i Norden. Nyfiken på vad en perspektivdialog är och hur du kan delta? Läs mer här.
Publikation till politiker
Materialet som samlas in under våren paketeras i en årlig publikation och tas vidare i Föreningen Nordens framtida arbete. Genom publikationen “Nordperspektiv – om människors delaktighet i samhällsutvecklingen i Norden” vill vi nå beslutsfattare på regional, nationell och nordisk nivå, samt nordiska samarbetsorgan och gränsråd.
– När vi tar med oss människors tankar och idéer till beslutfattare kan det uppmuntra och inspirera till bättre förankrade beslut och ett större samhällsengagemang. I längden kan Nordperspektiv bidra till att stärka demokratin, säger Josefin Carlring, generalsekreterare för Föreningen Norden.
Nordisk bokcirkel firar 50 år
Föreningen Norden Hudiksvall-Hälsinglands bokcirkel har funnits i 50 år. Cirkeln träffas varje månad för att prata om en skönlitterär bok av en författare från ett nordiskt land eller Baltikum. Marianne Kivimäe som har varit med i cirkeln sedan 1985 delar med sig av sina tankar och minnen.
– Dessa samtal, koncentrerade kring något som alla har läst, är givande på många vis. Vi umgås socialt och möts, hur olika vi än är, i intresset för det vi tagit del av. I de många skärmarnas epok är levande samtal en guldgruva, säger Marianne Kivimäe.
Att cirkeln är avgränsad till enbart nordisk litteratur är en fördel enligt Marianne Kivimäe. Det ges ut mycket värdefull litteratur i de nordiska länderna, och kioskvältarna från USA och England känner ändå alla till.
– Under mina år som cirkelansvarig var det förbud på deckare, thrillers, science fiction och fantasy. Kategorier som jag anser dominerar marknaden till nackdel för annat värdefullt. Jag är bibliotekarie och är insatt i den svenska bokmarknaden efter många år som inköpsansvarig, säger Marianne Kivimäe.
Många av de danska och norska författarna har cirkeln läst på originalspråk. Men eftersom det blivit allt svårare att köpa eller låna norsk- och danskspråkiga romaner, gäller numera svensk översättning. En annan förändring över tid är att böcker går att läsa på platta och lyssna till – pappersboken regerar inte längre ensam.
I år har cirkeln hunnit läsa och diskutera ”Bomullsängeln” av Susanna Alakoski, ”Koka björn” av Mikael Niemi och ”Min ensamma kropp” av Elsie Johansson. I april läser de Björn Ranelids ”Tusen kvinnor och en sorg”.
Olika upplevelser leder till intressanta samtal
Nya medlemmar är välkomna i den mån det finns plats. Under åren har cirkeln varierat mellan 8 och 13 deltagare. Det får inte bli alltför många, då hinner inte alla vara aktiva. De ses en gång i månaden under ungefär två timmar. Det inledande momentet, då cirkelns deltagare en och en redogör för sin uppfattning om den lästa boken är jätteviktigt. Marianne poängterar att ingen åsikt är fel eller oväsentlig. Under den första rundan kan det dyka upp diametralt olika upplevelser av det som alla har läst, och det är utifrån det som samtalet sedan fortsätter.
– Det är oerhört väsentligt att om möjligt få med både män och kvinnor, samtalen blir så mycket mer intressanta då. Det är en klar fördel om deltagarna har skiftande ålder, en period hade vi en 50-åring och en 90-åring med. För närvarande är vi enbart pensionärer, men man kan ju alltid försöka ragga yngre genom att bjuda in dem till ett provmöte, säger Marianne Kivimäe.
Skar boken mitt itu
Marianne berättar att de under ett långt sommaruppehåll läste första delen av islänningen Jon Kalman Stefanssons “Trilogin om pojken”. Det var bara två som tyckte om boken, de andra orkade knappt läsa ut den. Men de som verkligen älskade boken fortsatte sina interna diskussioner kring de återstående två delarna. Det enda problemet med trilogin var att den var så tjock – 748 sidor – och omöjlig att hålla i. Marianne löste det med att helt sonika skära pocketen mitt itu med en kniv.
Ibland läser de en bok av en Nobelpristagare. När cirkeln läste en bok av Peter Handke blev diskussionen kort.
– Vi försökte bortse från hans dåliga rykte, men det vi läste var urtrist. Den diskussionen blev kort. Men till all lycka var fikabrödet extra gott, det turas vi om att ta med oss och dricker kaffe efter pratstunden. Sedan får nästa person i cirkeln tala om vad vi ska läsa till påföljande gång, det är alltid lika spännande, säger Marianne Kivimäe.
Marianne Kivimäe (på bilden) har deltagit i den nordiska bokcirkeln sedan 1985. Hon lämnade för några år sedan över studieledaransvaret till Pär Bergroth (på bilden).
Bli vår praktikant i höst!
Pluggar du på högskola eller universitet i Sverige och är intresserad av samhällsutvecklingen i Norden, Barents- och Östersjöregionen? Vill du fördjupa dig inom frågor om ungas delaktighet, inflytande och rörlighet i Norden? Vill du få erfarenheter inom kommunikation, projektledning och engagemang inom civilsamhället? Då kan en praktikplats hos oss på Föreningen Norden vara något för dig.
Föreningen Norden är en civilsamhällesorganisation som arbetar för att göra Norden till en bättre plats att leva och bo på. Vår vision är ett öppet, demokratiskt, samverkande och hållbart Norden som utvecklas för framtiden – av oss tillsammans.
Vår övertygelse är att vi utvecklar bättre lösningar på våra gemensamma samhällsutmaningar när vi arbetar tillsammans över gränserna. Det handlar exempelvis om hur vi tar oss an frågor om klimatförändringar, krisberedskap, kompetensförsörjning och rörlighet i Norden. Föreningen Norden har lokal förankring runt om i Sverige och systerorganisationer i de nordiska grannländerna. Vi förvaltar samhällsuppdrag från Sveriges regering, Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen.
Om tjänsten
Som praktikant på Föreningen Norden ingår du i ett litet dynamiskt team inom området ungas mobilitet och delaktighet. Dina arbetsuppgifter kommer att variera under terminen och bestämmas i samråd med din handledare. Du kommer att jobba med Nordjobb, ett arbetsmarknadsprogram som hjälper unga nordbor mellan 18-30 år att upptäcka Norden genom att säsongsjobba i ett annat nordiskt land.
Som praktikant kommer du att jobba med kommunikation och informationsspridning om programmet Nordjobb genom fysiska och digitala insatser som skolbesök, mässor och webbinarier. Du kommer att vara i kontakt med både inkommande nordiska nordjobbare och möjliga svenska nordjobbare inför vintersäsongen 2023 samt med samverkande arbetsgivare för att samla in utvärderingar och planera avstämningar inför nästkommande år. Även sammanställningar av utvärderingar och annat material samt produktion av innehåll till sociala medier kan ingå i dina arbetsuppgifter. Du kommer även att ingå i en arbetsgrupp med fokus på att undersöka och sammanställa arbetsgivare inom ”gröna näringar” för ett kommande Nordjobbprojekt.
Praktiken är på heltid, 40 timmar i veckan. Din arbetstid kan i viss utsträckning vara förlagd till kvällar och helger. Under praktikperioden kan ett antal resor förekomma, främst inom Sverige och eventuellt till något av de andra nordiska länderna för möten, konferenser eller marknadsföringsinsatser.
Antal lediga tjänster: 1
Tidsperiod: Höstterminen 2023
Vad erbjuder vi?
- En möjlighet att under din praktik få utveckla dina kompetenser tillsammans med ett team på vårt kansli i Stockholm
- En handledare som arbetsleder dig och följer upp din utveckling
Vem är du?
- Du studerar på universitet eller högskola i Sverige och har möjlighet att göra praktik under din studietid
- Du tycker att samarbetet i Norden är viktigt och vill arbeta i en miljö där de skandinaviska språken är arbetsspråk
- Du har god samarbets- och kommunikationsförmåga och trivs bra i små team
- Du är ansvarstagande och har förmågan att självständigt planera och genomföra uppgifter som har delegerats, med stöd av din handledare
- Du har ett intresse för ungas delaktighet, påverkan och mobilitet
- Du har en förmåga att entusiasmera och tycker om att tala inför andra
- Du vill utvecklas och är redo att pröva nya utmaningar
Är du intresserad? Skicka CV och personligt brev till [email protected]. Rekrytering sker löpande, så skicka in din ansökan så snart som möjligt. Dock senast den 29 maj 2023.
Vid frågor gällande tjänsten, vänligen kontakta Emelie Dahlström-Ravn på [email protected] eller + 46(0)70 999 16 00.
Följ med på nordiskt sommarläger i Hillerød!
Du är härmed inbjuden till ett nordiskt sommarläger i Hillerød. Sommarlägret äger rum på nordiska lägerskolan 26–30 juni 2023 och arrangeras i samarbete med Föreningen Norden. Det finns plats för cirka 50 deltagare i åldrarna 11–15 år. Dessutom kommer det att finnas vuxna ledare från varje land.
Följande länder har bjudits in: Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Island, Sverige och Åland. Aktiviteterna är varierande, men har natur och rörelse som huvudtema. Syftet med lägret är att träffas och få vänner över de nordiska gränserna, att inse att de skandinaviska språken inte är så svåra att förstå och att lära känna varandras kulturer.
Vi kommer att besöka Frederiksborgs slott, se Köpenhamn med en kanalkryssning, ha tid för shopping – och gå på Tivoli. Den sista kvällen har vi dessutom en avslutningsfest på vårt diskotek.
Det kostar 5000 sek att delta i lägret. I priset ingår alla måltider, boende på lägerskolan och utflykter. I priset ingår även entréavgifter och pass till Tivoli. (Obs, du måste välja mellan ponnyridning eller klätterparken). Du måste själv bekosta resan till och från Hillerød. De unga från sverige som vill delta anmäler sig själva och tar sig till Hilleröd på eget bevåg.
Anmälan till sommarlägret kan göras genom att fylla i anmälningsformuläret senast den 1 maj 2023. Frågor om ytterligare information kan ställas till kontaktpersonen Christian Lagoni via e-postadress [email protected].
Tisdag 27 juni 9.30 – 12.00
Klätterpark eller ponnyridning
Klättra i trädtopparna. Man tar sig upp i träden med hjälp av repstegar.
Du går från träd till träd, över olika hinder och ner igen i en linbana. Det finns flera olika banor beroende på din konditionsnivå – och det finns diskgolf.
Om du älskar djur och natur kan du följa med på en härlig ridtur i djurparken nära kullen, Kongens Lyngby. Ridningen sker i lugnt tempo där alla kan vara med, oavsett om du är nybörjare eller erfaren. Vi putsar hästarna, sadlar dem och har roligt med dem innan ridturen går in i skogen. (Beror på vädret).
Simbassäng
Samma eftermiddag blir det en gemensam utflykt till Hillerød simhall. I simhallen finns tre gungor på 1, 3 och 5 meter samt tre rutschkanor.
Onsdag 28 juni 9.30-20.00
Heldagsutflykt till Köpenhamn
Vi åker på en gruppresa till Köpenhamn. Här kommer vi att ta en kanalkryssning och se staden från vattnet, och vi kommer att gå på en rundvandring. På eftermiddagen åker vi till Tivoli, där vi också äter middag.
Torsdag 29 juni 9.30-16.30
Frederiksborgs slott och slottsskålen
I centrala Hillerød ligger Frederiksborgs slott, som vi kommer att besöka. Det kommer också att finnas tid för en stadsrundtur i Hillerød innan vi går på juniorbowling på eftermiddagen. På kvällen är det festmiddag och disko.
Kulturinstitution saknas än
“Den osynliga minoriteten” är vad tornedalingar, kväner och lantalaiset ofta kallas. Deras språk, kultur, mötesplatser och rättigheter är något som sällan blir berörda i politiska eller offentliga rum. Maja Mella, verksamhetsledare i Föreningen Norden Norrbotten, fick i uppdrag av Region Norrbotten att undersöka behov för kulturella utrymmen för utövandet av kulturen och språket meänkieli för minoriteten.
Frukostmöte med riksdagsledamöter
Den 22 mars hölls ett frukostmöte på riksdagen för att berätta om förslaget om att skapa en kulturinstitution. Frukostmötets inbjudare var de norrbottniska riksdagsledamöterna Ida Karkianen (S), Mattias Karlsson (M) och Birger Lahti (V). Där fick riksdagsledamöter möjlighet att delta och lyssna på utredningens slutsatser. Frukostmötet följdes av ett möte på North Swedens Stockholmskontor med myndigheter, för ett rundabordssamtal om skapandet av en kulturinstitution för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Det finns inte brist på kultur, men brist på en kulturinstitution, vad gör vi åt det?
sade Mattias Timander, ledamot i projektets kulturpolitiska referensgrupp, som satte ord på dagens ämne.
Många unga idag saknar språkförmågan, och fler är så pass assimilerade att kunskapen och utövandet av kulturen långsamt vittrar bort till följd av 1800- och 1900-talens assimileringspolitik. Däremot finns det ett stort intresse för språket och kulturen, som samhället bör möta upp idag.
Unga är “The lost Generation”
Rebecka Digervall, artist och kulturarbetare, medverkar i projektets referensgrupp, och vittnade om detta.
Vi i The Magnettes spelar runtom i världen och då ses vi alltid som en minoritet. Men alla vet inte om detta i Sverige. När vi var i Kanada fick jag möta urfolk, och höra deras berättelser som liknande vår. Vi unga ses ofta som “The lost Generation” för vi har förlorat vårt språkarv då väldigt få i min ålder kan tala meänkieli.
Rebecka Digervall, The Magnettes
Det allmänna har ett särskilt ansvar att främja rätten till språk och kultur för de nationella minoriteterna i Sverige enligt gällande lagstiftning. I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
Vad skulle en kulturinstitution kunna innehålla?
För att Sverige ska kunna förverkliga sina åtaganden för tornedalingar, kväner och lantalaiset har Maja Mella i utredningen haft särskilt fokus på tre förslag:
- Informationscenter
- Mötesplatser och museum
- Forskning
Det ska skapas ett digitalt infocenter på webben. Det ska även skapas ett digitalt och fysiskt museum där man kan lära sig mer om kulturen i dåtid, nutid och framtid. Minoriteten själv har ett behov av fler mötesplatser för att utveckla sin kultur. Ett forskningsnätverk har även grundats i samarbete med sannings- och försoningskommissionen för att det ska ske en vidare forskning i olika ämnesområden om minoriteten. I institutionen ska det finnas ett särskilt utrymme för unga och barn att utöva och lära sig om sin kultur och språk.
Varför gör vi detta nu?
I november 2017 ställde sig politiker Bengt Niska upp i fullmäktige i Region Norrbotten och bad om att få tala på meänkieli, något som en officiellt erkänd minoritet har rätt till, men som sällan verkställs. Efter svårigheter med att hitta en översättare fick en politikerkollega ställa upp och översätta. Niska berättade då om upplevelsen av att tillhöra en osynlig minoritet, som saknar ett utrymme för sin kulturs utövande och efterlevnad. Sedan dess har staten 2020 tillsatt en sannings- och försoningskommission för att utreda historiska övergrepp mot folkgruppen under 1800- och 1900-talet.
Uttalandet i regionfullmäktige visade på ett behov av att utveckla en kulturinstitution. Under 2018-2019 gjorde regionen en intern kartläggning som sedan utvecklades till ett utvecklingsprojekt med Statens Kulturråd som medfinansiär 2020-2022. Med detta nationella och regionala stöd fick projektledaren Maja Mella uppgiften att utreda behovet för en kulturinstitution för tornedalingar. Under 2023 finansieras arbetet av kulturenheten vid Region Norrbotten där implementering och förankring av förslag är i fokus. Rapporten om utredningen kommer att publiceras senare i juni 2023. I ett nästa skede lämnas rapporten vidare till Regionfullmäktige. Förhoppningen är att utredningens förslag sedan ska bli verklighet.
Medverkande under mötena var Maja Mella, projektledare och sakkunnig. Janus Brandin, utvecklingsdirektör i regionen som är med och står bakom projektet. Kicki Nilsson, strateg Region Norrbotten. Regionrådet Linda Jonsson (V). Rebecka Digervall, artist och ledamot i projektets referensgrupp. Mattias Timander, frilansmoderator, kulturskribent och ledamot i projektets kulturpolitiska referensgrupp.
Meänkieli talas främst i Tornedalen och Malmfälten i Norrbotten. Men på grund av en stor utflyttning från Tornedalen under 1950-talet finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå och Luleå. 150 000 människor i Sverige talar eller förstår meänkieli enligt en undersökning som gjordes på̊ uppdrag av Sveriges Radio och SR Sisuradio under 2005 (Eriksson 2005:5). Den största andelen av dessa är 50 – 64 år. Det kan ha hänt en hel del sedan dess och fler kan ha förlorat språket, men även fler och fler tar tillbaka sitt språk. Dessutom finns det alltid ett mörkertal.
Här kan du läsa mer om projektet Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset:
Projekt – Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset – Föreningen Norden