Klimatförändringen har hänt i norra Sverige 

Att Norrbotten och Nordkalotten står inför stora och svåra utmaningar är inte länge någon hemlighet. Det handlar om basindustri, grön omställning, elförsörjning och liknande. Jakten på mineraler är omfattande. 

Med tanke på exempelvis hur många nya norrbottningar som krävs, det talas om 10000-tals på bara några få år, är risken för fartblindhet betydande. 

— Vi ser inte de sammantagna konsekvenserna, summerade Gunhild Ninis Rosqvist, professor vid Stockholm universitet på länk under konferensen Att leva och bo i ett hållbart Norden i Haparanda 24-25 november. 

Rosqvist som bland annat är glaciärforskare uttryckte stor oro för hur de norra delarna av landet ska drabbas av inte bara av klimatförändringar, utan också när det gäller nya gruvor, produktion av grönt stål eller andra industrietableringar. Om hur det påverkar människor. 

— Vi vet väldigt väl att de nordliga områdena värms upp snabbare än jorden som helhet. Och det här kommer att fortsätta, trenden är tydlig. Vi kan inte längre resonera om att något ska hända eftersom det redan har hänt. 

Som exempel nämnde hon avsmältningen på Kebnekaise och glaciärerna i Sarek. 

Men mycket av hennes föredrag handlade om det hon valde att kalla kumulativa effekter. Effekter som klumpar ihop sig eller ökar. Och kunskaperna gällande det lämnar uppenbarligen en hel del övriga att önska.  

— Det är ingen myndighet som har det övergripande ansvaret idag. Länsstyrelsen har sin roll, kommunerna sin och så vidare. Det är en sak med olika miljökonsekvensanalyser, sade hon, med vi är dåliga på de sociala konsekvenserna. 

— Det blev ganska ”wow, är det så här illa” när jag började titta på det här, men så var det tydligen. 

— Klimatförändringarnas effekter, till exempel, de berör precis det vi inte värnar om. 

— Det handlar om det långsiktiga, om vad det är vi ska lämna efter oss till kommande generationer. 

Hon har nu som koordinator inlett ett forskningsprojekt tillsammans med representanter för SMHI, Luleå tekniska universitet och Stockholm universitet som ska ta fram förslag på hur man ska eller kan mäta klimatförändringarnas effekter inom olika områden. Svenska Samernas Riksförbund, SSR, ska också delta i arbetet. Det kan handla om renskötsel, jordbruk och andra delar av samhället, om att skapa en helhetsbild. 

Hon har i sin egen forskning särskilt tittat på rennäringen där de traditionella renbetesområdena blivit mindre och mindre. 

— I vissa områden är så mycket som hälften av betesmarkerna redan påverkade eller störda, berättade hon. Och hösten kommer senare vilket ger en ökad risk för extrema snöfall och ökad risk för regn på frusen mark vilket är dåligt för renarna. 

Isbildningen gör det svårt för renarna att komma åt maten helt enkelt. 

Sammantaget var den bild hon tecknade långtifrån smickrande, inte minst för landets förmåga att se och analysera de sammantagna effekterna på de beslut som fattas idag som på olika sätt går att knyta till klimatförändringarna. 

— Andra länder har kommit längre när det gäller det här, exempelvis Kanada och Spanien och jag tror att vi kan lära en del av det andra har gjort. 

Hon pekar på att myndigheter och politik ska ha ”bästa möjliga underlag” innan de fattar beslut. 

— Idag saknar man en del. 

Föreningen Norden som inte bara arbetar i Norrbotten och Västerbotten, utan också gränsöverskridande, tror hon har mycket att bidra med för att stärka diskussionerna kring detta. 

— De kan nätverka och mobilisera folk. Det finns en kraft i det. 

Text: Gert Frost 

Om Gunhild Ninis Rosqvist 

Gunhild Ninis har forskat om klimatförändringar i fjällen i mer än 30 år, framförallt om hur temperatur och nederbördsförändringar påverkar glaciärer och sjöar. Under de senaste tio åren har hon fokuserat mer på hur ekosystemen som vi människor är beroende av påverkas, såsom exempelvis renskötseln. Idag är det viktigt att se helheten, hur påverkar vi landskapet genom förändrad markanvändning, samtidigt som klimatet ändras, det är viktigt att förstå den samlade påverkan för att kunna förvalta våra resurser långsiktigt och hållbart.  

Gunhild Ninis är professor i geografi på Stockholms universitet och är också gästprofessor på Luleå tekniska universitet 2022. 

Bildtext:

Gunhild Ninis Rosqvist. Foto: Privat

Gunhild Ninis Rosqvist berättar om klimatförändringarna i norra Sverige vid konferensen i Haparanda. Foto: Gert Frost.