Norden spelar viktig roll i demokratins utmaningar
Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och aktuell med bok om demokrati, menar att fyra stycken M är demokratins stora utmaningar i dag: migration, media, miljön och marknadstänket, och Norden besitter ett stort ansvar. Hon är ändå hoppfull inför framtiden, inte minst efter sin medverkan som expert i Föreningen Nordens podcast “Min demokratiska röst.”
Tittar man på ytan är demokratin i Norden välmående, här mår den till och med bäst i världen. Ett av Sofia Näsströms specialområden är demokrati, och demokratiindexet som sammanställs av tidskriften The Economist är hon förstås mer än bekant med. I det mäts bland annat rättigheter, politiskt deltagande och pressfrihet.
– År 2020 låg Norge, Island och Sverige högst upp på indexet i världen. Finland och Danmark placerade sig på sjätte och sjunde plats. Norden är en intressant jämförelsepunkt för världen just nu, eftersom demokratin rullas tillbaka på många ställen i världen. I exempelvis Ungen och Polen behåller man valet men undergräver det som gör dem fria och jämlika, pressfrihet och oberoende domstolar. Dit har vi inte kommit här i Norden, säger Näsström.
Vad gäller demokratins stora utmaningar så nämner Sofia Näsström fyra M – migration, media, miljön och marknadstänket. Dessa frågor bygger på internationellt samarbete, och där menar hon att Norden spelar en viktig roll.
– Vi väljer politiker i nationella val i Norden för att vi bekymrar oss om de här frågorna. Men våra politiker har inte alltid makten att själva bestämma hur de ska lösas, utan måste samarbeta internationellt. Det här kan skapa politikerförakt, det är lätt att tycka att politikerna inte löser problemen och i värsta fall skapar det en känsla av att demokratin är svag. Detta är en strukturell problematik i världen där Norden har stor betydelse. I Norden har det ofta satsats på internationella samarbeten för att vi är små länder som behöver blicka utåt. Här har Norden en viktig roll att inte gå in i nostalgi utan behålla blicken på det internationella sammanhanget.
Det kändes som att människor inte riktigt visste vad demokrati var längre.
Sofia Näsström
Under samtalet kommer ungdomar på tal flera gånger. Sofia Näsström medverkar som en av experterna i Föreningen Nordens nya podcast, Min demokratiska röst. I podcasten kastar en ungdomspanel ljus på ungas perspektiv på demokratiska frågor, och Näsström lyfter fram ungdomarna i den som engagerade och kraftfulla. Hon tror på unga och påminner om att vi behöver ta vara på deras kompetenser också när det kommer till demokrati och politik.
– Få unga går med i partier i idag, och där tror jag att det finns en hemläxa för partier i Norden oavsett färg. Det tåls att funderas på vad en långsiktig politik är inom svåra områden som sociala medier som innefattar yttrandefrihet och kontroll. Ungdomar är väldigt medvetna om vad som händer där.
Näsström poängterar att demokratin inte är något vi bör ta för givet, varken unga eller äldre, och att det i dag är lätt att leva på andras axlar, som tagit strider. Hon efterfrågar en arena där man kan träna sig på demokrati. Där tror hon att folkrörelser som Arbetarrörelsen och Kvinnorörelsen spelat viktiga roller som skolor i demokrati historiskt.
– I dag hör vi att demokrati är bra, men var tränar vi på det? Vi måste öva på att tycka olika utan att det är farligt, att debattera och gå in i politik utan att det är något konstigt med det.
Vill man träna på att förstå demokrati kan man med fördel läsa Sofia Näsströms senaste bok ”Demokrati. En liten bok om en stor sak.” Boken är visserligen liten i omfång med sina 20 x 13 centimeter, men den berör stora ämnen såsom populism, hur folket ska styra, demokratins framtid och hur den ska försvaras. Dessa 116 sidor som sattes ihop till en bok i mars i år kom till efter att Näsström skrivit klart en bok på engelska, The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal.

– Det kändes som att människor inte riktigt visste vad demokrati var längre. Så jag ville skriva en enkel bok, en introduktionsbok till demokratin.
Vilka hoppas du ska läsa boken och varför?
– Framförallt vill jag att ungdomar och invandrargrupper ska läsa den. I Norden har vi varit väldigt homogena, men nu har vi haft invandring under lång tid. Invandrarnas kunskap om att inte leva i en demokrati, till exempel i Syrien, är viktig för oss här i Norden att ta del av. Jag hoppas att den blir läst och diskuterad av människor med olika ingångar – som en mötespunkt för olika erfarenheter och drömmar.