Studiecirkel ger framtidshopp och ringar på vattnet

Under våren har det varit premiär för Föreningen Nordens nya studiecirkel ”Min plats i Norden”. Studiecirkeln består av tre delar och har redan genomförts i Boden, Norrtälje, Östersund och Stockholm. Arman Hoque och Susanne Knutsson berättar om vad de tar med sig från studiecirkeln på Nordiska museet.

– Att kunna få tänka fritt i ett sådant forum tillsammans med dessa fantastiska människor gav mig mer hopp om vår framtid, säger Arman Hoque.

– Jag tycker att studiecirkeln var rolig och intressant att delta i och den gav mig många tankar som jag sedan i min tur diskuterat med mina vänner vid olika tillfällen, så den har verkligen för min del gett ringar på vattnet, säger Susanne Knutsson.

Berikande möten över generationer
– Det jag tar med mig är berikande möten med de olika individerna i alla åldersgrupper. Det fanns mycket erfarenhet i gruppen och jag är tacksam över att jag har fått ta del av det. Studiecirkeln blev ett fint kompetensupphöjande forum där vi kunde ta del av varandras tankar och idéer kring dåtiden, nutiden och framtiden, samt hur vi ska kunna samverka för vår gemensamma framtid, säger Arman Hoque.

På den första träffen fick deltagarna prata om trygghet i Norden idag och i framtiden med hjälp av en metod som kallas Dialogpaus.

– Dialogpausen gick bättre än förväntad, det blev ett naturligt sätt att ha en mer jämlik dialog där alla i rummet kände sig sedda och hörda. Anna som ledde samtalen gjorde ett fantastiskt jobb med att känna av rummet och fördela orden på ett mjukt och fint sätt. Jag testade även metoden med mina ungdomar i mitt kurativa arbete och upplevde att det funkade utmärkt, säger Arman Hoque, som till vardags arbetar som skolkurator.

Anna Scaramellini som är verksamhetsutvecklare på Föreningen Norden var ledare på studiecirkeln på Nordiska museet.

– Dialogpaus som metod föddes ur Finlands vision att bli världens bästa land på att samtala. I en tid då polarisering och hot mot demokratin frodas är behovet stort även i Sverige att öva på att ha konstruktiva samtal, inte minst när ämnet väcker många känslor och kan vara djupt personligt som trygghet är. I slutet på vår Dialogpaus-samtal på Nordiska museet var alla deltagare eniga över hur denna metod hade fört dem närmare, trots väldigt olika bakgrunder och erfarenheter. Det är sådant som skapar tillit mellan människor, och i sin tur just trygghet, säger Anna Scaramellini.

Även Susanne Knutsson uppskattade dialogpausen.

– Jag upplevde samtalsmetoden Dialogpaus som ett nytt och intressant sätt att samtala på. Det som var mycket positivt var att vi inte visste något om varandra, så vi lyssnade med intresse på vad deltagarna sa utan att ha några förutfattade tankar om att personen säger så här för att hen arbetar med det där eller har en viss bakgrund som påverkar hens tankar. Det gjorde att jag lyssnade och verkligen försökte förstå hur personen tänkte. Att heller inte avbryta någon eller att inte ha tysta sidosamtal visade respekt och gav ett lugn i samtalet, som kändes mycket bra, säger Susanne Knutsson.

Vill skapa en mötesplats för alla

På den andra träffen fick gruppen arbeta med att ta fram förslag på temat ”Framtidens mötesplats”.

– Det var oerhört kul och lärorikt då vi fick utforska våra tankar och idéer och gemensamt landa i något för att göra detta till en eventuell ”verklighet”. Utmaningen i detta moment var att vara så konkret som möjligt och skala ner alla tankar och idéer till en enda idé om en mötesplats som skulle passa alla åldersgrupper utan att det ska ta allt för mycket tid och resurser, säger Arman Hoque.

Susanne Knutsson berättar att grupparbetet Framtidens mötesplats var en rolig utmaning. Hennes grupp ville skapa en mötesplats där personer i olika åldersgrupper kan träffas för att skapa spännande möten och dialoger samt lära känna och förstå varandra. Möten som kanske annars inte skulle ske i det dagliga livet.

– Vi kallade vår mötesplats för Folkis och det skulle vara en lokal som var öppen för alla och kanske drivas i kommunens regi i samarbete med skola och annan kommunal verksamhet som bibliotek eller BVC. Där skulle alla kunna träffas vid olika tider under dagen, till exempel föräldralediga med småbarn på förmiddagarna, pensionärer, arbetssökande samt sjukskrivna skulle också vara välkomna under dagen. På eftermiddagarna skulle skolelever gå dit och erbjudas läxhjälp eller lära sig något som de är intresserade av från äldre personer som vill lära ut det de kan, som att sticka, virka, snickra eller spela schack.

Hade de haft mer tid på sig skulle de ha tänkt igenom sin Folkis-idé mer, så att den skulle kunna bli genomförbar, berättar Susanne. De även en idé om att det på natten skulle kunna inhysa hemlösa. Förslaget skulle förstås kräva både ekonomiska och personella resurser, för att verksamheten skulle kännas välkomnande och säker.

– Vi ville inte bara skapa ett fritids för barn utan ett Folkis för alla, då vi tror att mötet mellan personer i olika åldrar och kulturer skulle vara lärande och berikande för alla och ge en trygghet i samhället, säger Susanne Knutsson.

Nordiska berättelser och utveckling av studiecirkeln

Under den tredje träffen fick deltagarna formulera sina tankar på temat ”Min plats i Norden” i skriftlig form. Materialet som kommer in från deltagare i olika studiecirklar runt om i landet och i Norden kommer att sammanställas till ”Nordiska berättelser” med tankar om att leva, bo och verka i Norden idag och i framtiden.

Studiecirkeln består som sagt av tre delar, men Susanne Knutsson skulle gärna se en fortsättning.

– Det hade det varit bra med en fjärde träff för att få tillfälle att reflektera tillsammans över de tankar som väcktes vid de tre tidigare tillfällena, säger Susanne Knutsson.

Anna Scaramellini berättar om arbetet framåt med studiecirkeln, som

– Att deltagarna vill fortsätta samtal och samskapande efter den tredje träffen är det mest positiva betyget studiecirkeln kan få! Studiecirkelns upplägg är väldigt flexibelt, med möjlighet att anpassa formatet till behoven i sin grupp, exempelvis genom extra träffar utöver de tre grundläggande. Det här är en första version av studiecirkeln, som vi ser fram emot att utveckla framöver, säger Anna Scaramellini.

Delta i en digital utbildning för cirkelledare

För den som vill finns även möjligheten att ta engagemanget ett steg vidare och själv bli cirkelledare för “Min plats i Norden”, genom att delta i en av våra digitala cirkelledarutbildningar i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Stiftelsen Dialogpaus. Då kan man starta en egen studiecirkel med vänner, kollegor eller sin lokala förening.

Nästa cirkelledarutbildning går av stapeln den 28 augusti på Zoom och består av totalt tre kvällsträffar på Zoom under hösten. Anmälan görs här.

På bilden högst upp syns några av deltagarna från studiecirkeln på Nordiska museet. Från vänster och runt bordet: Linnea Hardsjö, Azar Mahloujian, Susanne Knutsson, Arman Hoque, Anders Ljunggren och Shahin Khosravi.