Tre frågor med Birgit Andersson, Ulricehamn-Tranemo
Birgit Andersson beskriver sitt engagemang i Föreningen Norden som ett fint sätt att lära känna andra människor och få lite mer personlig kännedom om våra grannländer. Lokalavdelningen i Ulricehamn-Tranemo, där Birgit är ordförande, sprider information om möjligheterna med Nordjobb.
Varför valde ni att engagera er i Nordjobb?
– Vi är ett fyrtiotal medlemmar i vår förening. Flera av dem har minnen från tiden efter andra världskriget och vilka stora behov det fanns att hjälpa och skapa kontakter med våra krigshärjade grannar. Fortfarande har vi kvar våra vänorter. En fråga som ständigt återkommer är hur vi ska få yngre medlemmar till föreningen. Några av oss i styrelsen är före detta lärare i gymnasieskolorna i Borås, Ulricehamn och Tranemo. På ett regionmöte i Göteborg fick vi god kunskap om Nordjobb – kunde detta vara något för oss att sprida kännedom om? Visserligen gäller Nordjobb ungdomar i åldern 18-30 år och det är oftast endast gymnasieskolornas sista-års-elever som fyllt 18 år – men kanske kan man så ett frö för framtiden hos några.
Hur tog ni idéerna vidare mer konkret?
– De flesta gymnasieskolorna under våren har någon form av Framtidsmässa eller Jobbmässa dit både universitet, högskolor och företagsrepresentanter blir inbjudna. Kunde inte vi också passa där? Från kansliet i Stockholm fick vi snabbt både ett informativt bildspel att visa på en dator, flyers i olika storlekar att dela ut och stora affischer att teipa upp. På de sju gymnasieskolorna vi besökte under våren blev vi varmt välkomnade av skolledning och studie- och yrkesvägledare (SYV). Knappast någon hade tidigare hört talas om Nordjobb. SYV-arna lade beslag på de stora affischerna – något att peka på för elever som inte alls hade bestämda planer för framtiden. Kanske kan Nordjobb vara något för dig: du visar att du vågar testa något nytt, kan få nya vänner och kunskaper att skriva i ditt CV. Intressanta samtal har vi fått med många ungdomar: det finns så många duktiga unga människor och det finns hopp för framtiden.
Vi har även fått möjlighet att träffa de ungdomar från andra delar av Norden, framför allt Finland, som väljer att sommarjobba i Borås genom Nordjobb. I Borås finns ett äldreboende för finsktalande personer. Under textilbranschens uppgång efter kriget kom många unga från Finland till Borås. Berättelserna är många om hur man dagen efter ankomsten fick starta på till exempel Algots (”Säg Algots, det räcker”), Konstsilke eller Väveribolaget. Många lärde sig aldrig svenska – det behövdes inte eftersom man hade många vänner som talade samma språk och i flera affärer anställdes finsktalande personal. Även om man lärde sig svenska är det barndomsspråket man kommer ihåg när glömskan sätter in på äldre dar. Hur löser man behovet av finsktalande personal på äldreboendet? Semestertiderna är mest sårbara. Det finns nordjobbare!
Ungdomar från Finland som söker nordjobb i Sverige: att kunna tala finska är en merit. 13 ungdomar väntas återigen till det finska äldreboendet i Borås. Som kulturaktivitet för dem planeras årligen ett spännande besök på Textilmuséet. Några av oss i styrelsen får sedan ett par år tillbaka också vara med – vi bjuder på kaffe och får en intressant pratstund med ungdomarna från Finland (vi gör oss förstådda på svenska eller engelska).
I år firar Nordjobb 40 år. Hur ser du på framtiden?
– Jag är övertygad om att Nordjobb kan växa. Det är ett utmärkt sätt att skapa goda relationer mellan de nordiska länderna. Det kan också bidra till att öka antalet medlemmar i våra föreningar. Även om det inte gör det så kan vi äldre hjälpa till att skapa kunskap om Nordjobb och på så sätt ge det nordiska samarbetet en stark grund att bygga på.
