Några frågor med Håkan Larsson, Föreningen Norden Östersund
Håkan Larssons intresse för nordiska frågor väcktes redan under gymnasietiden tack vare en studieresa till Finland arrangerad av Föreningen Norden. Idag är han en drivande kraft i Östersundsavdelningens lokala verksamhet där han är ordförande.
Hej Håkan! Berätta lite kort om dig: vem är du? Hur länge har du varit medlem i Föreningen Norden och varför valde du att engagera dig i föreningen?
Jag har varit engagerad i nordiska frågor ända sedan gymnasietiden i Huskvarna. Då, 1969 tror jag att det var, fick jag möjlighet att delta i en studieresa till Finland, arrangerad av Föreningen Norden. Det gjorde stort intryck på mig. Därefter var jag engagerad i nordiskt samarbete inom centerrörelsen i många år. Under några år var jag anställd inom SUL (Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd), som också bedrev ett omfattande nordiskt samarbete.
Därefter har jag arbetat med nordiska frågor, bland annat som riksdagsledamot och som ledamot i regionfullmäktige Jämtland Härjedalen. Som politisk chefredaktör på Östersunds-Posten skrev jag många texter om nordiskt samarbete, främst mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag. Under en period arbetade jag med ett interregprojekt, ”Information och nyheter över gränsen”.
För fyra år sedan kände jag att jag ville kanalisera mitt nordiska engagemang genom Föreningen Norden och blev aktiv medlem. Sedan två år tillbaka är jag ordförande i Föreningen Norden Östersund/Jämtland. Jag kan också berätta att jag arbetar med ett projekt med arbetsnamnet ”Dags för Norden!”, som förhoppningsvis kan resultera i en bok under nästa år.
Hur arbetar ni i er lokalavdelning för att hålla engagemanget vid liv?
Vi arbetar med utåtriktade arrangemang för att stärka det nordiska engagemanget. Senast har vi haft en föreläsning av Bengt Lindroth under rubriken ”Norden – viktigare än någonsin!” och ett författarsamtal med de två deckarförfattarna Hanne Gellain och Sara Strömberg, ”Krim á la nordisk noir – spänningslitteratur på gränsen!”. Närmast på programmet står ett arrangemang på Finlands självständighetsdag den 6 december.
Vi har under det gångna året återupptagit samarbetet med Föreningen Norden Trondheim. Våra föreningar fyller båda 100 år under 2025 respektive 2026 och vi hoppas kunna fira sekeljubiléet med framtidsinriktade arrangemang. Vi lyfter även nordiska frågor genom inlägg i lokala medier.
Vad är ni mest stolta över att ha åstadkommit som förening i Östersund?
Vi är stolta över att våra arrangemang – som ofta genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Östersunds bibliotek – är välbesökta och skapar engagemang. Jag upplever att det nordiska engagemanget växer bland jämtarna. Här är det samarbete över gränsen med Trøndelag som naturligt nog är viktigast.
Vad har du för förhoppningar för Föreningen Nordens framtid, lokalt och nordiskt?
Min förhoppning är att Föreningen Norden kan spela en viktig roll och medverka till ett närmare och fördjupat nordiskt samarbete. Ska regeringarnas vackra vision om att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” förverkligas krävs konkreta åtgärder och politisk vilja – och Föreningen Norden måste aktivt trycka på för att detta ska bli verklighet.
Norden står idag – för första gången sedan Kalmarunionens tid – på samma försvarspolitiska och säkerhetspolitiska grund. Det ger förutsättningar för närmare samarbete även på andra samhällsområden. Jag hoppas att visionen om ”Nordens Förenade Stater”, gärna i form av en förbundsstat, ska vara verklighet om 20 år.
Ett enat Norden är bra för oss själva, för Europa och för världen i övrigt. Föreningen Norden kan förhoppningsvis spela en viktig roll för att förverkliga denna framtidsvision.
Läs mer om Föreningen Nordens lokalavdelning i Östersund här.
