”Det säkerhetspolitiska läget knyter oss närmare varandra”

Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet under 2024, med fokus på ett säkrare, grönare och friare Norden. Häromveckan mötte Sveriges Nordenminister Jessika Roswall medlemmarna i Nordic civ, Nordiska ministerrådets civilsamhällesnätverk som koordineras av Föreningen Norden.

Nätverket Nordic civ initierades av de nordiska samarbetsministrarna 2021 som ett sätt att i högre grad öppna upp för civilsamhällesorganisationer att komma med inspel och involveras i det nordiska samarbetet. Dialogen med civilsamhällets företrädare och organisationer är viktig för Jessika Roswall i arbetet som samarbetsminister.

– Dialoger och samverkan är något som vi är bra på i Norden, men vi kan bli ännu bättre. När det gäller samarbete med civilsamhället är det oerhört viktigt att vi har ett gott samarbete. Det bästa resultatet får vi när vi samarbetar – politiker, civilsamhälle och näringsliv, säger Jessika Roswall, EU-minister med ansvar för nordiska frågor i Sveriges regering.

Under 2024 är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet, med fokus på ett säkrare, grönare och friare Norden. Vad styr valet av tema för ett ordförandeår?

– I grunden ligger visionen, som statsministrarna fattat beslut om, och den styr alla ordförandeskapsprogram. Temat är ett säkrare, grönare och friare Norden med fokus på mobilitets- och gränshinderfrågorna. Vi vill se en ökad integration. Jag tycker att här finns det en potential som vi borde klara av att använda bättre. Säkerhet är en given prioritering med den geopolitiska situation som vi befinner oss i, säger Jessika Roswall.

När du står där på Nordiska rådets session i Reykjavik i slutet av året, vad ser du framför dig att Sverige har åstadkommit under året? 

– Vi har en mycket allvarlig säkerhetspolitisk situation i Europa, och i Norden och Baltikum i synnerhet. Jag tror att när jag eller statsministern står där i Reykjavik så kommer det att handla om en del säkerhetsfrågor. Det säkerhetspolitiska läget knyter oss närmare varandra.

Det andra som Jessika Roswall lyfter är klimatomställningen. En fråga som ingår i Nordiska ministerrådets vision 2030.
– Här tycker jag att vi är framgångsrika, och kan visa på att det går att göra en grön omställning samtidigt som man ökar tillväxt och produktivitet. De här sakerna hör ihop med vår konkurrenskraft. Det finns många olika delar, bland annat inom forskning och innovation.

Jessika Roswall hoppas även att Sverige under ordförandeskapsåret kan visa på konkreta åtgärder när det gäller gränshinderfrågorna.

– Varje gång vi samarbetsministrar möts under det svenska ordförandeskapet ska vi prata  gränshinderfrågor. Vi ser över gränshinderarbetet generellt och Gränshinderrådets mandat. Det finns en förbättringspotential. Mycket är bra, men saker kan bli bättre. Sen har vi andra ministerrådskonstellationer som fokuserar på andra frågor, säger Jessika Roswall.

Vissa frågor kopplade till gränshinder har varit på agendan under lång tid, exempelvis skatt och mer lika byggregler.

– Jag vet att det är frågor vi har jobbat med länge och jag vet att det är svårt, men jag tror också att man behöver lyfta de här frågorna för att komma framåt. Jag vet inte vad jag och mina kollegor kommer att kunna leverera under året, men förhoppningsvis har vi flyttat fram positionerna så att vi når visionen om att vara världen mest integrerade och hållbara region 2030, säger Jessika Roswall.

”Pandemin visade varför det behövs samarbetsministrar”

Under pandemin stängdes gränserna mellan de nordiska länderna. Hur kan samarbetsministrarna arbeta förebyggande för att det inte ska ske igen vid nästa kris?

– Min uppfattning är att länderna har dragit lärdom av det som hände under pandemin. På mitt första möte kände jag tydligt att ärren efter pandemin fanns kvar, men de finns inte längre. Vi vet inte vad nästa kris är, så det gäller att upprätthålla dialogen. Frågan är ständigt på vår agenda, och det beror delvis på Halden-deklarationen, men också på att vi är medvetna om att vi står inför en allvarlig kris säkerhetspolitiskt, säger Jessika Roswall.

Halden-deklarationen, de nordiska samarbetsministrarnas deklaration om krissamarbete, kom till i Halden sommaren 2022. Deklarationen slår fast att de nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland ska stärka sitt samarbete i kristider. När en kris slår till ska samarbetsministrarna enligt deklarationen mötas för att se till att det tas hänsyn till nordiska perspektiv innan nationella beslut tas.

– Pandemin visade varför det behövs samarbetsministrar i Norden. Vi behöver ha ansvariga ministrar som håller ihop det här viktiga samarbetet, säger Jessika Roswall.

Norden + Europa = sant
Jessika Roswall har varit samarbetsminister i ett och ett halvt år. Under ordförandeåret i Nordiska ministerrådet leder hon och sätter agendan för samarbetsministrarnas möten, och representerar Nordiska ministerrådet i olika sammanhang.

– I Sverige kan jag jämföra med rollen som EU-minister, det handlar om att hålla ihop de nordiska frågorna. Att vara vakthund för att beakta de nordiska dimensionerna i regeringens arbete. Att ta det nordiska perspektivet, säger Jessika Roswall.

Jessika Roswalls ministerportfölj innehåller både EU-frågor och Nordenfrågor. Till skillnad från samarbetsministrarna i de andra nordiska länderna där vi ofta ser en kombination av arbetsmarknads- och utbildningsfrågor. Jessika Roswall ser fördelar med kombinationen.

– Jag tycker att det är jättebra att ha hand om EU-frågorna och de nordiska frågorna. Jag ser det som en styrka att ha de här olika perspektiven. I många frågor tycker vi i Norden väldigt lika, och tillsammans blir vi starkare. Många frågor som EU fattar beslut om får inverkan på länderna i Norden. Det är bra om vi implementerar dem så lika som möjligt.

Jessika Roswall berättar att hon pratar mycket med utrikesminister Tobias Billström om Norden och Baltikum.

– Jag uppfattar att det finns en vilja hos de baltiska länderna att närma sig det nordiska samarbetet. Det är något som vi från Sverige bejakar. Vi har samma utmaningar. Ett exempel är digitaliseringen, en fråga som vi alla jobbar med och prioriterar. Här har vi också något som vi kan lära av andra länder, exempelvis Estland, som ligger ännu längre fram. Det är ett givande och tagande, säger Jessika Roswall.

Bild: Jessika Roswall Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.