Utøya – ön som balanserar mellan det goda och det onda

Det är en smärtsamt vacker dag på Utøya. Solen gnistrar i nyfallen snö när Lars Gudmundsson, som arbetar med demokratiworkshopar på Utøya, berättar om de unga som mördades av en högerextrem terrorist precis på den här platsen.

– Det är naturligt att ha blandade känslor när man kommer hit, både se fram emot det och vara orolig, säger Lars Gudmundsson när vi kliver av färjan.

Det går inte att besöka Utøya utan att tänka på terrorattentatet. Men öns historia började långt innan den 22 juli 2011. Redan på 1930-talet tog den norska arbetarrörelsen över ön, och 1933 hölls det första sommarlägret för barn och ungdomar från fattiga Oslo-familjer på Utøya. Under några sommarveckor kunde de fylla på med mat och sol. Sommaren 1937 höll Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF sin första politiska kurs för ungdomar. Idag är det stiftelsen Utøya AS som driver verksamheten.

– Utøya är och har alltid varit en ö för unga människor, en plats för ungdomsengagemang och samhällsengagemang, berättar Lars Gudmundsson.

En plats för ungas engagemang

Öns historia berättas genom text och bilder i en utställning i byggnaden bakom scenen på Utøya. Det är en anspråkslös liten scen som pryds av en vit talarstol i trä med texten Utøya i rött. Idag är grässlänten täckt av ett tunt lager snö, men det är lätt att föreställa sig hur det ser ut en solig sommardag, när det är fullsatt med förväntansfulla ungdomar.

– Här brukar det vara fullt av liv. Är du en fjortonårig engagerad person från Norge kan du sitta här framför scenen och ställa en fråga direkt till statsministern, berättar Lars Gudmundsson.

Minnas, lära och engagera

Mellan 12 000 och 15 000 unga kommer till ön varje år. Skolelever, akademiker och engagerade ungdomar från frivilligorganisationer, ungdomsråd, fritidsklubbar och idrottslag deltar varje år i demokratiworkshopar på Utøya. De kommer hit för att lära sig om terrorattackerna den 22 juli och hur de aktivt kan främja demokratiska värderingar och stå upp mot antidemokratiska attityder i samhället. Ledorden för verksamhet är minnas, lära, engagera.

– Demokrati byggs i vardagen. I skolan och i föreningslivet, inte bara vid politiska val, säger Lars Gudmundsson som leder arbetet med demokratiworkshopar på Utøya.

Alla som kommer till Utøya får följa med en guide runt på ön för att lära sig mer om öns historia och nutid – och om terrorattentatet.

– Vi måste tala sanning om det som hände. Det var en planlagd terror mot unga människor. Den grymheten får inte slätas ut med tiden, säger Lars Gudmundsson.

Även om tiden och naturen har haft sin gång på ön finns spår som påminner om vad som har hänt här. Upp ur snön sticker ett minnesmärke med namnet Silje på, hon var en av de 69 som mördades den 22 juli. Utøya är både en plats dit anhöriga och överlevande ska kunna komma för att minnas och hedra offren och en plats för utbildning, engagemang och demokratiutveckling. Det är en balansgång.

–  Vi som jobbar här nu måste alltid hitta balansen mellan det goda – engagemanget, och det onda – terrorn, säger Lars Gudmundsson.

På bilden ovan syns medlemmar i civilsamhällesnätverket Nordic Civ tillsammans med Lars Gudmundsson som arbetar på Utøya.