Nordenbarometern 2023: Starkt stöd för nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet har ett starkt folkligt stöd men stödet är mindre bland unga. Det visar Föreningen Nordens årliga undersökning Nordenbarometern.

Nordenbarometern 2023 visar att hela 90 procent tycker att det behövs mer samarbete inom Norden för att klara framtida utmaningar. Undersökningen, som genomförts av Kantar Public på uppdrag av Föreningen Norden Sverige, visar dock att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Yngre är inte lika positiva till ett ökat nordiskt samarbete som äldre är.

I åldern 65–79 år instämmer 69 procent helt i påståendet att det behövs mer nordiskt samarbete för att möta framtida utmaningar. Det odelade stödet för ökat nordiskt samarbete faller med åldern. Från 55 procent bland 50–64-åringar till 45 procent i åldersgruppen 30–49 år och 35 procent bland 18–29­-åringar.

Fler behöver inkluderas

Josefin Carlring, generalsekreterare för Föreningen Norden Sverige, är glad över att många har en positiv inställning till mer nordiskt samarbete. Samtidigt ser hon att det krävs insatser för att inkludera fler grupper.

– Vi är övertygade om att ett ökat nordiskt samarbete är avgörande för att klara framtida utmaningar. Men vi behöver öppna upp och ge utrymme för unga att påverka och utveckla samarbetet. Det behöver finnas forum där unga kan utforska vad nordiskt samarbete och nordiska värderingar ska vara för dem, säger Josefin Carlring.

Avståndet behöver minska

Årets Nordenbarometer visar att 8 av 10 svenskar anser att de i ganska eller mycket liten utsträckning kan påverka samhällsutvecklingen mellan de allmänna valen. Endast 1 procent svarar att de kan påverka samhällsutvecklingen i mycket stor utsträckning. Siffrorna ligger stabilt på samma nivå som i Nordenbarometern 2022.

– Att så många människor upplever att de inte kan påverka samhällsutvecklingen är allvarligt. Siffrorna stärker oss i övertygelsen om hur viktigt det är att jobba med att underlätta dialog mellan beslutsfattare och invånare. Politiken behöver samarbeta med fler aktörer och fler människor behöver kunna komma till tals, säger Josefin Carlring.

Ett konkret exempel på hur det går att minska avståndet mellan politik och invånare i Norden är det nordiska civilsamhällesnätverket Nordic Civ.

– Genom vår roll som koordinator i Nordic Civ finns en stor potential för oss att utveckla nya former för dialoger mellan politiken och civilsamhället, och i längden invånarna i Norden. Därför är det glädjande att man från politikens håll har tagit initiativ till det här nätverket och fortsätter se vikten av det, säger Josefin Carlring.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Föreningen Norden. Den bygger på 1048 intervjuer med den svenska allmänheten i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Datainsamlingen genomfördes 25–27 augusti 2023. Totalsumman är 100 procent på decimalnivå i samtliga diagram och tabeller. Då siffrorna anges i heltal blir totalsumman inte alltid 100 procent vid avrundning.