Det nordiska samarbetet måste stärkas på gräsrotsnivå

DEBATT. Politiker av alla färger är överens om att samarbetet i Norden är viktigare än någonsin. Men Nordens samhörighet kan inte byggas och stärkas enbart på politisk nivå eller genom formella försvarsavtal. Det skriver Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden.

Debattartikeln publicerades på Altinget Debatt 22 november 2024. Det här är en kortad version.

USA har genomfört sitt presidentval och världen håller andan. Den osäkerhet som råder påverkar inte bara USA utan sprids snabbt som ringar på vatten till oss här i Norden. Rysslands krig i Ukraina, desinformation och antidemokratiska påverkanskampanjer har stor påverkan på det säkerhetspolitiska läget i vår region. I oroliga tider är det extra viktigt att vi tillsammans står starka i våra gemensamma värderingar och i vårt försvar av öppenhet, demokrati och frihet.

Politiker av alla färger är överens om att samarbetet i Norden är viktigare än någonsin. Men Nordens samhörighet kan inte byggas och stärkas enbart på politisk nivå eller genom formella försvarsavtal. När våra demokratiska värderingar är satta under press behöver vi gå tillbaka till det som utgör grunden för vårt samarbete i Norden. Vi behöver en långsiktig satsning på relationer mellan människor, på olika nivåer och över generationer. Det är här föreningsliv, skolor och andra mötesplatser kommer in.

Föreningen Norden har i över hundra år arbetat för att stärka samhörigheten i Norden genom möten och utbyten. Det är genom dessa relationer vi bygger tillit och stärker vår gemensamma identitet – inte bara för oss som individer utan också för samhället som helhet. Detta är grundläggande för vår civila beredskap, vår resiliens och vårt välbefinnande.

Det nordiska samarbetet berör alla

Det nordiska samarbetet är en angelägenhet för människor i alla åldrar. Om vi ska stå starka som region och klara av framtidens gemensamma utmaningar är det särskilt viktigt att unga känner en samhörighet och delaktighet i det nordiska samarbetet. Föreningen Nordens nya undersökning Nordenbarometern 2024 visar att hela 91 procent av unga svenskar mellan 18 och 30 år instämmer i påståendet att det behövs mer samarbete inom Norden för att klara framtida utmaningar.

Årets Nordenbarometer visar också att unga är nyfikna på Norden. Bland 18–30-åringar kan sju av tio tänka sig att arbeta, studera eller bo i ett annat nordiskt land. Drygt en av tio har redan erfarenhet av att göra det. Det är väldigt positivt att unga i Sverige har en vilja och en nyfikenhet att upptäcka andra delar av Norden. Att fler unga får en nordisk erfarenhet är viktigt för att utveckla tillit och samhörighet över gränserna.

Tre steg för att stärka samarbetet i Norden

Behovet, stödet och nyfikenheten för nordiska utbyten och samarbete är stort, men vi behöver hitta vägar att kanalisera och stärka engagemanget. Därför föreslår vi tre viktiga steg för att stärka samarbetet i Norden:

Samhörighet måste byggas från grunden

Vår gemenskap i Norden kan inte enbart utgå från en politisk nivå. Samhörighet växer och stärks underifrån genom möten mellan människor. Därför behöver vi satsa på utbyten och mötesplatser för invånare i Norden – över generationer, kulturer, sektorer och landsgränser.

Utbyten ger vinster för samhället

Möten och utbyten, särskilt i ung ålder, skapar minnen, erfarenheter och relationer att bygga vidare på. Dessa upplevelser bidrar inte bara till individens utveckling utan också till starkare och mer sammansvetsade nordiska samhällen, genom relationer och nätverk.

Väck liv i beprövade metoder för utbyte

Det krävs en nysatsning på beprövade metoder för utbyte mellan skolor, organisationer och kommuner. Långsiktiga relationer och kontinuerliga möten ger oss starkare samhällen och tryggare invånare.

Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden

Läs artikeln i sin helhet på Altinget debatt.

Foto: Scandinav