Nytänkande samarbeten med vänorter
Vänortsutbyten har lagt grunden för samarbetet i Norden på gräsrotsnivå. Det är inte alltid lätt att hålla liv i samarbetet över tid, men där det fungerar kan vänskapsrelationer över gränserna leda till nya idéer, erfarenhetsutbyten och en möjlighet att föra intresset för Norden vidare till nya generationer. Många av Föreningen Nordens lokalavdelningar driver vänortskedjor. Tillsammans med sina vänorter möjliggör Karlskronas lokalavdelning nordiska möten för barn och unga genom det årliga sommarlägret i Hillerød och ett nytt skolprojekt för gymnasieelever. I Eslöv satsar lokalavdelningen på kunskapsutbyte över gränser inom äldreomsorgen.
Under oktober månad fylldes Trollsjögården Äldreboende i Eslöv av färgglada inramade bilder skapade av återbrukat textilmaterial. Utställningen Längtan efter grönt! är det senaste resultatet av det vänortssamarbete som Föreningen Norden i Eslöv är en del av.
– Planen är att göra en vandrande utställning som kan skickas vidare till övriga orter i kedjan, Asker i Norge, Garðabær på Island, Jakobstad i Finland, Rudersdal i Danmark och Tórshavn på Färöarna, berättar Kristina Warming, ordförande i Föreningen Norden Eslöv.
Eslövs nordiska vänskapskrets har haft regelbundna möten vartannat år sedan 1980, och politiker och tjänstepersoner från de olika orterna har ofta varit delaktiga vid dessa tillfällen. I samband med valet av tema för årets vänortsmöte som ägde rum i Eslöv presenterade sig en möjlighet att utveckla samarbetet utanför dessa möten.
– Temat trädgård kommer från en önskan om att återskapa tidigare yrkessamverkan i nätverk med kompetensutveckling inom något kommunalt ansvarsområde, denna gång inom vård och äldreomsorg.
Tack vare medel som Föreningen Norden Eslöv tilldelades via Katalysatorn Ett gränslöst Norden, växte vänortsmötet 2024 till ett seminarium som vävde ihop temat trädgård med längtan efter naturen som ofta uppstår bland boende på äldreboende. Seminariet arrangerades i samverkan med Eslövs kommun och Föreningen Nordens lokalavdelning driver nu vidare samarbetet med äldreomsorgschefen i kommunen. Ambitionen är att bygga nordiska kontakter och nätverk mellan offentligt anställda inom vården för kunskaps- och erfarenhetsutbyte över gränser. Utställningen Längtan efter grönt! blev en kreativ biprodukt av vänortssamarbetet. Vänortssamarbetet har på detta sätt tagit nya former.
I andra fall har kommunernas engagemang i vänortssamarbeten dalat med tiden, och tvingat vänorterna att hitta andra sätt att hålla engagemanget vid liv trots minskade resurser. En anrik vänortskedja som stått framför en sådan utmaning och lyckats hitta nytt engagemang genom att nischa in sig på projekt för barn och unga är den som Föreningen Norden i Karlskrona tillhör. Samarbetet med Hillerød i Danmark, Ólafsfjörður på Island, Lovisa i Finland och Horten i Norge, startade redan på 1940-talet. Utgångspunkten var den Nordiske lejrskole som 1969 ledde till uppstarten av ett nordiskt sommarläger för barn i Hillerød.
Kristin Espedal, idag ordförande i Föreningen Norden Hillerød, berättar om en tid då vänortssamarbetet engagerade flera delar av det lokala samhället, och då alltifrån kommunpolitiker, lärare och representanter från näringslivet satt i Föreningen Nordens styrelse. När flera strukturella förändringar gjorde att kommunen drog sig ur samarbetet, var det engagerade eldsjälar i Föreningen Norden som gjorde det möjligt för vänortskedjan att leva vidare och så småningom hitta ny livskraft.
Kristin är själv tredje generationens eldsjäl, då hennes morfar Palle Berg-Sørensen var engagerad och grundade lägerskolor i flera nordiska länder, och hennes mor Beth Espedal drev Hillerøds sommarläger vidare. Innan Beth gick bort 2023 var hon också en nyckelperson i att starta ett nordiskt skolprojekt, MERI, som omfattar gymnasieskolor i alla vänorter i kedjan (plus Miðnám på Färöarna). Med stöd av Nordplus Junior och med Föreningen Norden Sverige som samarbetspartner, kommer de deltagande skolorna att fram till maj 2025 genomföra flera elev- och lärarutbytesresor, utveckla pedagogiskt material med fokus på Norden och hållbarhet, samt mäta effekten av det mellanfolkliga utbytet som sker under resorna.
Både projektet MERI och sommarlägret gör det möjligt för en ny generation att bekanta sig med nordiska språk och kulturer samt knyta vänskaper över nordiska gränser. Och ger samtidigt vänortssamarbetet en ny roll i att föra vidare en nordisk tradition. Föreningen Nordens lokalavdelning har till exempel engagerat sig när det funnits behov av fler värdfamiljer för inkommande utbyteselever i Lovisa. Projektet väcker entusiasm, men också frågetecken:
– Der er ingen tvivl om at skolesamarbejdet er en fortsat kilde til inspiration, samarbejde og udvikling, hvor der både kan være en folkelig/civil opbakning med engagement fra medlemmerne i Forening Norden, men der også skal være et politisk drive og opbakning, säger Kristin Espedal.
På Island, på andra sidan vänortskedjan, har Kristín Brynhildur Davíðsdóttir varit en till avgörande eldsjäl för vänortssamarbetets framgång. Hon har varit ordförande i Föreningen Norden Ólafsfjörður i 20 år och jobbar som lärare på en skola som deltar i MERI-projektet. Kristin vittnar om hur deltagande i sommarlägret i Hillerød för barn mellan 11 och 14 år, och nu även i MERI, har gjort att flera isländska barn har fått upp ögonen för vilka möjligheter som finns i andra delar av Norden, och börjat studera exempelvis i Danmark, Norge och Sverige.
– En influence som dette har for skolen er at vi tænker mye mer om Norden end vi ellers havde gjort. For eleverne er det ogsá sánn at de vet mer og kunne tænke sig at studere i Norden og ikke sist muligheten for at höre og snakke det skandinaviske sprog, säger Kristín Brynhildur Davíðsdóttir.
Att fler barn och unga ska se värdet av ett nordiskt nätverk ger hopp för framtidens samarbete över gränser, men både Kristin Espedal och Kristín Brynhildur Davíðsdóttir ser framför sig ett behov av att utveckla vänortssamarbetet vidare för att det ska kunna hålla med tiden.
– Venskabsbysamarbejdet er en ideel konstruktion til at skabe viden, kendskab og erfaringer sammen som understøtter netop en fælles nordisk samhørighed. Spørgsmålet er om det først for alvor bliver interessant når ydre fjender presser sig på. Indenfor de kommende 5 år kunne det netop være vigtigt at skabe det grundlag som kan holde for de næste 20–50 år, bl.a. ved at koble de ældres erfaring og viden med de yngre generationer nysgerrig, behov og interesser, så vi finder nye måder at have venskabsbysamarbejde på, säger Kristin Espedal, ordförande i Föreningen Norden Hillerød.
– Det jeg ser i fremdtiden er at vi for et större netværk sá hvis vi trenger noget eller vil pá besök sá er det bruke kontakten som vi har skabet i gjennom dette procjektet og ogsá omvent hvis de andre trænger noget sá er det bara at spörre elle komme pá besök til, tillägger Kristín Brynhildur Davíðsdóttir.
