“Litteratur är en förutsättning för vår demokrati”
I samband med Bokmässan i slutet av september genomfördes ett nordiskt litteraturpolitiskt toppmöte. Ett forum för att utbyta erfarenheter och lära mellan de nordiska länderna.
Göteborg har länge varit en plats för litteraturen då Bokmässan funnits i 39 år och blev dessutom utnämnd som litteraturstad av Unesco 2021. Att detta ska vara en plats där litteraturpolitik diskuteras känns som en självklarhet. Under föregående året var fokus på svensk litteraturpolitik, där våra nordiska grannar var inbjudna. Men under detta möte blev det tydligt att vi också kan hämta in lärdomar och dela erfarenheter och strategier för läsfrämjande över de nordiska gränserna. Årets litteraturpolitiska toppmöte hade därför en nordisk karaktär med ännu tydligare samtal om de olikheter och likheter i hinder och möjligheter vi möter i hela Norden.
Dagen före Bokmässan samlades politiker, bransch, forskning, tjänstepersoner och författare i syfte att stärka det litteraturpolitiska samtalet. Det litteraturpolitiska toppmötet inleddes med tal om litteraturens vikt för samhälle och demokrati i Norden.
– Litteratur är en förutsättning för vår demokrati, säger Frida Edman, ansvarig för Bokmässan i Göteborg och hon får starkt medhåll från publiken.
Litteraturpolitiken ser väldigt olika ut i nordiska länderna. I Norge har en bogpanel utrett bokbranschen och läsandet i Norge. Resultatet är ett lagstiftningsförslag kring litteratur som innebär regleringar kring fasta bokpriser. Om förslaget blir verklighet skulle det påverka strömningstjänster i Norge, som skulle behöva ta betalt för nya ljudböcker i styckpris under de första 12 månaderna. Det är en helt annan riktning än bokbranschen i resten av Norden.
Oro och hopp för litteraturens framtid
Under dagen luftades både stor oro för litteraturens framtid och ett visst hopp om att det fortfarande finns saker vi kan göra för att värna om läsandet. Digitalisering och omvälvande teknologiska framsteg har stor påverkan på bokbranschen i alla länder, inte minst i Norden, som är en tekniskt väldigt framåtsträvande region. Streamingtjänsternas utbud, ljudbokens stora framgång, sociala medier och andra former av underhållning som tar uppmärksamhet är exempel som nämns gång på gång under samtalen. En annan oro finns kring hur algoritmerna kan komma att påverka mångfalden bland författare och bland romaner.
Jacob Søndergaard, verkställande direktör på Gutkind Förlag om frågan om det är svårt att hitta nya unga författare.
– Är det svårt att hitta unga röster? Nej. Jag inte är nervös för brist på unga som skriver, men rädd för att algoritmisering, för mångfald av berättelser försvinner på grund av den.
Även om oron kring litteraturen och läsandets framtid kunde kännas i luften, fanns det även en del inslag som väckte hopp. Särskilt rapporten från statens medieråd, som för första gången visar en positiv uppgång i läsandet bland unga under det föregående året.
Mads Rosendahl Thomsen, professor i litteraturhistoria vid Århus Universitet och ordförande i kulturministeriets Bogpanel (2023-26) utryckte det såhär:
– Boken är mer uthållig än vi tror, boken är extremt robust och har lyckats överleva alla digitala och teknologiska framsteg såsom VHS, CD, internet och sociala medier. Och kommer att fortsätta göra det om vi värnar om den.
Positiva exempel från skolan
En annan fråga som lyftes under dagen var skolans stora påverkansmöjlighet, och vikten av läsfrämjandestrategier. Ett positivt exempel på vad som sker när läsandet ges riktigt utrymme kommer från Hammarkullsskolan i Göteborg. Där har de lyckats lyfta ungas läsande genom att anställa en skolbibliotekarie på heltid, och att lägga in tid för läsning på schemat för alla elever.
Ett annat positivt exempel för som synliggör skolan är från Sverige då regeringen beslutade i september att de ska öka bidraget till skolor över de kommande tre åren med 2 miljarder för att det ska finnas tillgång till bemannade skolbibliotek för alla skolor i Sverige. Ett annat positivt exempel från Sverige var det projekt som tog fart i Botkyrka där ungdomar hade som sommarjobb att läsa högt på bibliotek och i äldrevården. Det skapade också ett generationsutbyte som var mycket uppskattat.
Exempel och insatser görs alltså över hela landet och på helt olika nivåer från en skola i Hammarkullen till regeringsbeslut med resurstillförsel för läsfrämjandes skull. Men vi behöver också samordna oss nordiskt och tvärs över olika sektorer som bokbranschen, bibliotek och skola och Tech branschen – för att se digitalisering och AI som en möjlighet istället för det orosmoln det just nu liknar.