Delaktighet

Varje termin har ni elever utvecklingssamtal med mentor och vårdnadshavare. Inför detta är det viktigt att vara förberedd och ha koll på sin studiesituation för att vara delaktig i sitt eget lärande.

Ett förslag är att skapa en egen digital presentation. Kanske har ni redan en mall för detta på skolan, annars kan ni lägga fram förslag om detta till skolans ledning. Det kan vara bra att lyfta förslaget via elevrådet. En digital presentation gör att eleven får en aktiv roll men också får en trygghet i att ha förberett sig och kan få stöd av presentationen.

Titta på följande filmer inför att du ska göra din presentation. Filmerna kommer från UR:s serie Orka plugga – Må bra, Planering och koncentration.

Förenkla skolarbetet med delmål (1, 06 min.)

Sätt smarta mål (2, 48 min.)

Höja betygen  (2, 36 min.)

Förbättra dina betyg (2, 22 min.)

Orka en hel skoldag (2, 42 min.)

Håll fokus på lektionen (2, 43 min.)

Prioritera (2 min.)

Förslag på upplägg:

I en klass går det ofta runt 30 elever. För att det ska kännas tryggt att prata och diskutera i en så pass stor grupp är det bra om det finns regler som alla känner till och tar hänsyn till. Diskutera tillsammans hur ni skulle vilja ha det i er klass. Tänk på att alla elever ska få möjlighet att känna sig trygga och respekterade. För att en kultur ska främja diskussionen bör den enligt Europarådet vara;

Trygg: Alla kan säga vad de tycker utan att bli hånade eller löpa risk att utsättas för trakasserier eller mobbning

Välkomnande: Alla ses som individer och känner att de är en del av skolans gemenskap.

Öppen: Alla kan bilda sina egna åsikter, bolla med nya idéer, diskutera och debattera olika frågor.

Inkluderande: Alla kan delta i skolans verksamhet, oavsett bakgrund, identitet, erfarenheter och utmaningar.

Demokratisk: Alla kan utöva inflytande när beslut fattas i skolan och uppmuntras att bidra till lösningen av problem.

Rättighetsbaserad: Allas rättigheter respekteras, däribland yttrande­, tros­ och religionsfriheten, likabehandlingen, integriteten och friheten från förnedrande behandling.

Steg 1
Diskutera

Dela in er i grupper om 5 elever per grupp.

Titta på de formuleringar som Europarådet har tagit fram. Hur ser det ut i er klass? Är klimatet tryggt, välkomnande, öppet, inkluderande, demokratiskt och rättighetsbaserat? Finns det något som kan utvecklas? Hur skulle ni vilja ha det?

Skriv ner era tankar på ett löst blad och ta fram konkreta förslag på regler som ni skulle vilja ha i klassen.

Samtliga grupper får redogöra för sina förslag. Grupperna skriver upp sina bästa förslag på tavlan.

Steg 2
Rösta

Med utgångspunkt från förslagen som de listat ska eleverna välja ut vilka regler de vill ska gälla och i vilken ordning reglerna ska stå. Detta kan göras genom pluppningsmetoden.

Se till att alla förslag är uppskrivna på tavlan. Alla elever får tio klisterlappar, magneter eller en whiteboardpenna att ”pluppa” med. De sätter plupparna vid de regler de vill ska gälla. De tio plupparna får de disponera som de vill, antingen sätta alla pluppar på ett ställe eller sprida ut dem på olika regler. De förslag som får flest pluppar är de regler som kommer att hamna överst. Några regler kanske överensstämmer med varandra, sätt ihop olika förslag om eleverna tycker att det är okej.

Steg 3
Dokumentera

Skriv upp klassens gemensamma regler och påminn varandra om dessa under läsårets gång!

Dela in er i mindre grupper om 6 personer. Dela sedan in er i par. Varje person ska beskriva en situation, aktivitet eller uppdrag som de har utfört. Det ska vara något som personen kan mycket om, är stolt över, alternativt känner sig trygg i.

Intervjua varandra två och två. Beskriv situationen. Den som lyssnar får lista vilka styrkor/kompetenser den andra personen har. Använd ELD-listorna!

Fakta om ELD: Samtalsmetoden Experience, Learning, Description, ELD, omsätter erfarenhet till kompetens. Eleverna berättar om en erfarenhet de har och använder sig av kompetenslistorna för att koppla sina erfarenheter till kompetenser. Läs mer och ta del av hela ELD-materialet här.

Gruppen återsamlas, deltagarna berättar om varandras kompetenser. Vilka gemensamma resurser har gruppen?

Diskutera gemensamt:

På vilket sätt kan vi använda denna övning när vi som klass ska genomföra olika hälsofrämjande aktiviteter tillsammans? Presentera era förslag för övriga grupper.

Tips!
Det är även bra att lista sina kompetenser inför att skriva ett kompetensbrev eller CV. Titta på vilka kompetenser som eftersöks i jobbannonser, alternativt diskutera vilka kompetenser som behövs i olika yrken.

Det finns flera sätt att påverka i en demokrati. Några av de formella sätten är att rösta i allmänna val, gå med i ett politiskt parti eller att skriva medborgarförslag. Andra sätt att påverka är att bilda opinion genom att exempelvis skriva debattartiklar eller att blogga. I den här övningen ska eleverna fundera över hur deras drömskola ser ut och vad som behöver göras för att eleverna ska få denna. Tänk på att förslagen som arbetas fram måste vara rimliga.

Steg 1
Brainwriting

Dela in er i mindre grupper. Fundera, var och en, över olika idéer kring hur en drömskola ser ut. Är det något som kan göras på er skola för att förändra och förbättra denna? Varje grupp ska nu samla ihop idéer genom metoden Brainwriting. Låt varje elev skriva en idé på en lapp. Lappen skickas sedan vidare till nästa person i gruppen som får utveckla idén ytterligare. När lapparna har gått ett varv och kommer tillbaka till den elev som skrev lappen från början får alla redovisa de idéer som står på lapparna.

Steg 2
Skapa en mindmap

Gruppen ska nu skapa en mindmap. Mindmapping handlar om att skriva ner tankar och idéer i ett flöde. I mitten av ett stort pappersark kan ni skriva ”VÅR DRÖMSKOLA”. Sedan får idéer stråla ut i olika riktningar, kartan kan vara i form av en sol med solstrålar.

• Hur ser er drömskola ut?

Rita och skriv vilka visioner ni har för en drömskola.

Steg 3
Diskutera

Med utgångspunkt från visionen får eleverna tänka vidare på den skola de går i nu, vad kan vara rimligt, och även möjligt, att genomföra för att få en ännu bättre skola utifrån rådande förutsättningar? Diskutera vad som är möjligt att påverka.

• Vad kan ni som elever påverka i er skola? Får ni påverka något som rör undervisning och mentorstid? Vilken mat som serveras i skolan? Vad som finns på skolgården? Aktiviteter?
• Vilka saker kan/får ni som elever inte påverka?

Gruppen skriver ner tre förslag på åtgärder/aktiviteter som skulle kunna genomföras på er skola.

Steg 4
Presentera drömskolan

Varje grupp får presentera sin mindmap över sin drömskola. De får även redogöra för om de kom på några konkreta åtgärder/ aktiviteter som direkt kan genomföras. Sätt upp alla gruppers bilder på väggen.

Steg 5
Vem har makten?

Ni arbetar vidare i mindre grupper. Titta på varandras bilder av drömskolan och diskutera möjliga åtgärder och aktiviteter för att kunna påverka. Vem är det som bestämmer över olika frågor? Finns det något som enskilda klasser kan genomföra, vad behöver rektor besluta om och vilka frågor kan elevrådet driva? Om ni exempelvis har lyft trygga skolvägar som något ni vill förbättra, finns det aktörer utanför skolan som påverkar inom ramen för detta.

Tips!
Samtliga klasser på skolan kan genomföra denna övning och förslagen kan arbetas vidare med via elevrådet.

Diskutera vilken makt följande makthavare har:

Rektor/skolledning

• Lärare
• Kommunpolitiker
• Riksdag
• Elevråd/elevkår
• Matråd
• Elevskyddsombud
• Elever
• Vårdnadshavare
• Skolverket
• Region
• EU
• Övrigt

Varje grupp får ett antal lappar. Sätt en lapp med den som bestämmer över frågan på bildens olika delar. Kommunen/huvudmannen, rektor med mera.

Steg 6
Prioritera och agera

Välj två frågor/visioner per grupp som ni tycker är viktiga att uppnå. Kom sedan fram till tre steg som ni kan ta för att påverka frågan i rätt riktning. Även om det är en fråga som eleverna inte kan påverka på egen hand ska de komma fram till hur de ska gå tillväga för att göra sina röster hörda.

Prioritering och handlingsplan

Eleverna har lokaliserat behov och har undersökt vem/vilka som har mandat att besluta i frågan. Nästa steg är att agera och göra en konkret handling för att komma närmare drömskolan.

Arbetsgång för att påverka

1. Insamlingsfas: Samla in fakta kring de frågor ni vill vara med och påverka. Vilka frågor kan tas via elevråd och vilka i undervisningen?
2. Analysfas: Finns det problem/motstånd att ta hänsyn till? Aktiviteter som påverkar ordinarie schema, kostnader med mera.
3. Förhandlingsfas: Vem/vilka måste ni förhandla med? Rektor, ansvariga lärare för olika ämnen, elevråd, kommunen med flera. Måste någon kampanj bedrivas och vad vill ni framföra i kampanjen?
4. Protestfas: Vad ska ni göra om ni inte blir lyssnade till? Hur får ni fram ert budskap? Vilka olika former av demokratiska protestaktioner finns det? Boka möte, samtala, hänvisa till styrdokument och hävda att skolans uppdrag överensstämmer med det arbete som ska göras och så vidare.
5. Utredningsfas: Om ni fortfarande inte får gehör för era åsikter och idéer kanske ni behöver arbeta mer med ert förslag. Hur gör ni det? Vad kan utvecklas?

Presentera arbetet för skolans elevråd och samarbeta med andra klasser för att möjliggöra förändring.

Steg 7

Arbete i Trygghetsboken

Använd era Trygghetsböcker för att reflektera och avsluta följande meningar:

• I skolan får jag vara med och besluta om…
• Jag skulle vilja bestämma över…
• I min drömskola har…

Titta på filmerna Demokrati helt enkelt via Utbildningsradion, UR. I samtliga sex avsnitt får eleverna öva demokratiska förmågor som att framföra argument, debattera, abstrakt, kritiskt och självständigt tänkande, att lyssna till, samt bemöta andras åsikter och delta i reflekterande och prövande samtal. Till varje avsnitt finns det en ord- och begreppslista, metoder att arbeta med och samtalsfrågor som utgår från respektive avsnitts innehåll. I fördjupningsuppgifterna uppmanas eleverna att omsätta teoretisk kunskap till praktisk/aktiv handling.

Titta på någon/några av följande filmer; Argumentera och övertyga, Dialog, Förening, Medborgarförslag, Namninsamling och Protest. Gör uppgifterna i det tillhörande pedagogiska utbildningsmaterialet. (Materialet finns på UR:s webbplats)

Uppgifterna i materialet syftar till att inspirera er och visa möjligheter att påverka i en demokrati. Materialet passar bra att använda under mentorstid, i undervisning och via elevråd.

I en skolas elevråd finns möjlighet för eleverna att vara med och påverka samt tränas i den demokratiska processen, till att bli aktiva samhällsmedborgare.

Hur går det till att bygga upp ett elevråd med ett kalendarium av aktiviteter där elevrådet är med och driver frågor?

Ta del av Svenska Lottakårens utbildningsmaterial Demokratisk beredskap där det finns steg för steg för elevrådets arbete samt information om hur det går till att bygga ett elevråd.

Skapa ett elevråd

Att skapa ett elevråd består av fyra steg:

1. Struktur och ordning
2. Mandat och ansvarsfördelning
3. Elevrådets ansvarsområden
4. Skolans verksamhetsplan