Metodbanken

Att kunna påverka sina livsvillkor och aktivt delta i samhällslivet utifrån grundläggande demokratiska värderingar kräver demokratisk kompetens i betydelsen kunskap om demokratin och de mänskliga rättigheterna och förmåga att med andra kommunicera kring gemensamma frågor och problem. Demokratisk kompetens utvecklas i möten med andra, genom samtal och relationer.

Skolverket

Skolans demokratiuppdrag

Den svenska skolan har ett uppdrag som innebär att den ska förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. (Skolverket)

Skolans demokratiuppdrag kan beskrivas med orden om, genom och för.

Lära om: Barn och elever utvecklar kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati i arbetet med värdegrunden. Till exempel kunskaper om hur demokrati fungerar.
Lära för: Barn och elever utvecklar förmågor som behövs för att aktivt kunna medverka i demokratin. Till exempel att öva en källkritisk förmåga.
Lära genom: Värdegrundsarbetet sker också genom de demokratiska arbetsformer som ska råda i verksamheterna. Till exempel genom att arbeta med trygghet och trivsel i verksamheten.

Metod för genomförande

1. Uppdragskort
2. Analysmodell
3. EPA – Enskilt, Par, Alla
4. Debatt
5. Bikupan
6. Memory
7. Med andra ord
8. Oavslutade meningar
9. Tvärtom-metoden
10. Talarrunda
11. Deliberativa samtal
12. Prao och praktik
13. Trygghetsbok

1. UPPDRAGSKORT

Metoden används då eleverna ska diskutera en aktuell fråga.

Dela ut lappar med olika uppdrag till eleverna, på de flesta lapparna står ingenting. På några av lapparna står det uppdrag som eleverna måste rätta sig efter.

Förslag på uppdrag:

• Se till att alla kommer till tals.
• Sammanfatta vad som sagts vid jämna mellanrum.
• Ställ öppna frågor för att bidra till att diskussionen kommer framåt.
• Håll den röda tråden. Så fort någon kommer från ämnet, säg till på ett trevligt sätt.
• Anteckna vad ni kommer fram till.
• Peppa de andra! Lyft fram och uppmärksamma allt bra som de säger och gör.
• Försök att komma på en praktisk lösning på alla problem/utmaningar som diskuteras.

Reflektion

• Hade uppdragen någon effekt?
• Blev samtalen bättre eller sämre med uppdragen?
• Vilka för- och nackdelar finns med bestämda roller i olika övningar, i undervisningen eller vid möten?

2. ANALYSMODELL – ANALYSSCHEMA OCH VENNDIAGRAM

Analysmodell är ett hjälpmedel för att strukturera tankar och samla argument vid besvarandet av en analyserande fråga. Exempelvis kan orsaker till och konsekvenser av en händelse analyseras med hjälp av en analysmodell.

Ytterligare ett exempel på en modell och illustration som används för att jämföra och se likheter och skillnader är ett venndiagram. Det som är lika inom en fråga skrivs in i de delar av diagrammen som överlappar varandra och det som är unikt och enskilt skrivs i de delar som endast represen­terar den enskilda frågan.

3. EPA – ENSKILT, PAR, ALLA

Fundera över en fråga enskilt, diskutera i par, diskutera i helklass. Det går även att vända på metoden EPA och starta med en större diskussion i helklass, för att sedan diskutera i par och avslutningsvis fundera enskilt.

4. DEBATT

En debatt är ett “möte” mellan olika åsikter, där respektive debattör argumenterar för sin åsikt, samt bemöter sin opponents argument. Klassen delas in i tre olika grupper. Två mindre grupper med 4–6 elever per grupp som ska möta varandra i en debatt och en större grupp som ska vara åhörare och lyssna efter retoriska grepp, nyanser och värdeladdning i olika ord. Den större gruppen deltar i debatten genom att ställa frågor. En grupp är för en åsikt i en viss fråga och en grupp är emot. Se till så att det finns tid och möjlighet för åhörare att ställa frågor till deltagarna i debatten. Vid en debatt är det bra om rummets möblering speglar debatten. Detta kan göras med två rader stolar som ställs V-format mittemot varandra och även ger plats för publiken.

Skolverket ger förslag på följande arbetsgång för en debatt:

• Rollsättning

Bestäm ämnen för debatten. Gör en fördelning med ett mindre antal elever i varje lag. Förslagsvis 4–6 elever, som får olika roller. En elev kan exempelvis inledningstala, en elev får avslutningstala, ytterligare en elev fångar upp och har ansvar för att argumentera för en specifik fråga i debatten. En elev underbygger sina argument med forskning, medan ytterligare en elev underbygger sina argument med andra källor (annan forskning eller nyheter) som grund.

• Förberedelser

För att debatten ska bli givande behöver eleverna några lektioner för att söka information om ämnet och för att formulera sig.

• Ett inledningsanförande.
• En lista med argument för sin ståndpunkt.
• En lista med tänkbara argument från motståndarsidan för att kunna sätta sig in i hur dessa ska bemötas.
• Ett avslutningsanförande.
• Skyltar som visar namn och vilken roll deltagaren har.

Eleverna har hämtat information från olika källor. Som lärare är det bra att begära in en separat källförteckning från deltagarna i debatten. Förslagsvis får eleverna i uppgift att motivera vilka källor de har använt sig av. Skolverket har tagit fram en checklista för källkritik, vilken kan vara bra att utgå ifrån. Läs mer på Skolverkets, Kolla källan!

Dela in klassen i tre olika grupper. Två av grupperna ska möta varandra i debatt och en grupp ska vara åhörare och lyssna efter retoriska grepp, nyanser och värdeladdning i olika ord.

En grupp är för och en grupp är emot. Titta på frågan ur olika perspektiv. (Individ, samhälle, nationellt, globalt etcetera.)

Se till så att det finns tid och möjlighet för åhörare att ställa frågor till deltagarna i debatten.

5. BIKUPAN

Eleverna sitter i mindre grupper. Det ska surra i klassrummet av alla diskussioner som pågår, surra precis som det gör i en bikupa! Avsluta med att alla grupper får presentera vad de har diskuterat.

6. MEMORY

Utifrån det arbetsområde som eleverna läser i undervisningen skriver eleverna ner begrepp som är viktiga. Ett tips är att starta med en film och att eleverna under filmens gång tar ut viktiga begrepp. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. I grupperna ska de nu hjälpa varandra att ta reda på begreppens innebörd.

Skriv begreppet på en lapp och beskrivningen av begreppen på en annan lapp. Blanda alla lappar och låt eleverna spela Memory. De ska alltså para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning.

7. MED ANDRA ORD

Övningen påminner om Memory, men här gäller det att tävla i par och förklara vad olika begrepp betyder, utan att avslöja själva begreppet, för att vinna poäng.

Instruktion

Ni har ett antal lappar med olika begrepp som är viktiga för det arbetsområde ni just nu arbetar med i undervisningen.

Den ena personen i paret tar en lapp och försöker förklara begreppet med andra ord för sin medspelare som ska gissa vad som står på lappen.

Paret har 1 minut på sig att klara så många lappar som möjligt, sedan går turen över till det andra paret. Det par som tagit flest lappar när samtliga lappar är slut, har vunnit.

8. OAVSLUTADE MENINGAR…

Förslag på oavslutade meningar

• En bra sak med demokrati är…
• Tre saker som jag lärde mig på dagens lektion var…
• Jag vill lära mig mer om…

9. TVÄRTOM-METODEN

Vänd på frågeställningen och diskutera frågeställningar som tvingar hjärnan att tänka utanför ramarna.

• Hur pluggar jag ineffektivt?
• Hur kan jag få ett samtal/en diskussion att bli så dålig som möjligt?

10. TALARRUNDA – METOD FÖR ALLA ATT KOMMA TILL TALS

Metoden innebär att gå laget runt och låta alla komma till tals. Detta är ett bra sätt att låta dem som inte vanligtvis tar mycket plats, att uttala sig. Använd gärna en så kallad ”talarpinne” eller ”talarsten” som precis som det låter, kan vara en pinne eller sten som markerar vem som har ordet. Den som har pinnen eller stenen får inte avbrytas. Talarpinnen/stenen skickas vidare till nästa person på tur. För att begränsa talarrundan kan alla få max en minuts talartid. Bra om någon i gruppen har koll på tiden! Ett annat sätt att begränsa tiden är att bestämma vilken eller vilka frågor som ska besvaras.

• Vad innebär hälsa för mig?
• Vad vill jag prata mer om nästa gång?

Bromsa den som överträder tiden, en viktig funktion med talarrundor är att alla ska få komma till tals på samma premisser.

11. DELIBERATIVA SAMTAL

Innebär att deltagarna får utrymme att ge uttryck för och överväga egna och andras åsikter och synpunkter. Ordet deliberation betyder överläggning eller rådslagning. I skriften Förskolans och skolans värdegrund, Skolverket, finns en deliberativ värderingsmall för samtal.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2013/forskolans-och-skolans-vardegrund—forhallningssatt-verktyg-och-metoder?id=2579

Tips!
Utbildningsradion, UR, har i serien Orka plugga – tala inför grupp flera program som handlar om att lyssna, diskutera, strategier och kroppsspråk.

Konsten att diskutera (4 min.)

Kroppsspråk och muntlig framställning (3,05 min.)

Strategier när du ska hålla föredrag (2,42 min.)

Talrädsla (3,43 min.)

Så håller du ett bra tal (3,57 min.)

Diskutera – utveckla ditt muntliga resonemang (1,42 min.

REGLER FÖR SAMTAL

För att skapa ett bra samtalsklimat är det viktigt att gruppen gemensamt kommer överens om hur de ska agera tillsammans, det vill säga, vara överens om vilka förhållningsregler de vill ha. När det finns gemensamma regler kan deltagarna påminna varandra om dessa. Förslag på regler:

• Alla får tala till punkt
• Alla ges möjlighet till lika stort utrymme
• Alla ska lyssna och delta
• Vi får aldrig kränka eller förolämpa varandra
• Vi väljer själva vad och hur mycket vi vill dela med andra
• Ingenting som sägs och framförs under övningarna får användas emot personen i andra sammanhang
• Vi kan kritisera idéer eller åsikter – inte människor
• Vi respekterar att vi har olika åsikter
• Alla frågor är bra frågor

Värderingsövningar

Värderingsövningar kan vara ett bra sätt att föra inledande samtal kring svåra frågor. De som deltar får möjlighet att tänka efter, träna sig i att lyssna på andra och uttrycka sina åsikter. Det är också ett sätt att träna sig i att motivera sina ståndpunkter och öva på att respektera andras.

Heta stolen

Värderingsövningen Heta stolen är en gruppövning med syfte att få igång samtal om värderingar, jämställdhets- och demokratifrågor genom att klargöra sina egna tankar och värderingar och att ta del av andras.

Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare. Även om det bara är en person som inte instämmer så kan den byta plats. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen.  Läraren eller en utvald elev läser upp ett påstående. Om eleverna håller med så sitter de kvar, om de inte håller med så reser de sig upp och byter plats. Om någon är osäker så sitter personen kvar med armarna i kors. Förklara innan övningen startar att den som leder övningen kommer att sitta i ringen, men på samma stol hela tiden utan att ta ställning. När alla har tagit ställning kan några av deltagarna utveckla sitt ställningstagande; varför valde de som de gjorde? Uppmuntra eleverna att diskutera sina val, var lyhörd för olämpliga och taskiga kommentarer. Markera direkt. Alla måste känna sig trygga i övningen. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Fortsätt att läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje fråga.

Tips!
Deltagarna kan ta fram egna påståenden som kan användas vid flera tillfällen som underlag för Heta stolen–övningar.

Förslag på påståenden

• Sverige är demokratiskt.
• Jag har fördomar om människor.
• På vår skola kan alla säga vad de tycker.
• Allas åsikter är lika mycket värda/Allas åsikter respekteras lika mycket (på vår skola/i samhället/i vår kommun).
• Jag kan påverka viktiga samhällsfrågor.
• Majoriteten har alltid rätt.

Fyra hörn

Värderingsövningen Fyra hörn innebär att snabbt ta ställning till olika ståndpunkter och reflektera kring egna åsikter och värderingar, och andras. Deltagarna får möjlighet att byta ståndpunkt under övningen.

Markera fyra hörn i ett klassrum. Läraren ställer sig i mitten av rummet och samlar eleverna runt sig. Ställ olika frågor med koppling till demokrati. Till varje fråga får eleverna fyra svarsalternativ. Varje elev får bara välja ett av alternativen och visar vilket svar de valt genom att gå och ställa sig i det hörn som motsvarar deras val. Läraren pekar ut vilket hörn som representerar svarsalternativet för a, b, c eller d. Ett av alternativen ska alltid vara öppet för ett eget alternativ. Elevernas olika svar öppnar upp för diskussion och samtal.

Brainstorming

Brainstorming är en kreativ metod som syftar till att lösa problem eller hitta på nya idéer. Det finns ett antal varianter av brainstorming, en grundregel är att tanken ska få löpa fritt utan att bli avbruten. Olika typer av brainstorming

1. Stop and go

Idéer genereras 3–5 minuter. Sedan följer 3–5 minuters tystnad då eleverna tänker. Diskutera sedan idéerna i helgrupp.

2. Turordning

Läraren, eller en utvald elev, låter en deltagare i taget i turordning berätta om sin idé. Läraren/den utvalda eleven skriver ner vad som sägs. Om någon inte kommer på en idé kan den personen säga pass, det är okej att enbart lyssna in andras idéer.

3. Brainwriting

Dela ut post-it-lappar till alla deltagare. Börja övningen med att en deltagare skriver en idé på sin post-it-lapp. Idén skickas sedan vidare till nästa person. Nästa på tur kan till exempel utveckla idén, eller så kan idén fungera som en trigger till den personens idé.

4. Mindmapping

Gör en karta över idéer! Övningen kan genomföras individuellt eller i grupp och handlar om att skriva ner tankar och idéer i ett flöde. Typiskt för mindmapping är att sätta den centrala idén i mitten för att sedan låta idéer stråla ut i olika riktningar. Kartan kan vara av symbolen en sol med solstrålar eller ett träd med stam, grenar och blad. Anteckningarna i kartan kan vara ord, symboler, färger, bilder och skisser som sedan sammankopplas med linjer och pilar.

5. Pluppning

Metoden pluppning fungerar bra när en grupp behöver prioritera frågor. Varje deltagare får tio pluppar, vilka kan utgöras av klisterlappar, häftstift eller en penna som de kan pluppa/ sätta en prick med. Övningen går ut på att deltagarna har olika frågor att ta ställning till eller rösta om. På den fråga eller det ämne som deltagaren anser vara viktigast placeras fyra pluppar. På den näst viktigaste frågan placeras tre pluppar, den efterföljande i ordningen två och slutligen placeras en plupp på en fråga. När alla deltagare placerat ut sina pluppar kan gruppen se sin gemensamma prioriteringslista.

INFORMATION OM PRAO OCH PRAKTIK

Den praktiska arbetslivsorienteringen, prao, är en samverkansmodell mellan skola och arbetsliv där eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. För många elever är högstadiepraktiken den första riktiga kontakten med en arbetsplats och det är därför en upplevelse som i hög grad formar deras syn på arbetslivet, framtida yrkesval och framtida etablering på arbetsmarknaden.

1 juli 2018 blev prao, praktisk arbetslivsorientering, obligatoriskt i den svenska skolan. Detta som ett led i att skapa mer jämlika förutsättningar inför karriär- och yrkesval. Prao ska, enligt Skolverket, vara integrerad i ämnen och undervisning eftersom prao ger viktiga möjligheter och erfarenheter för individer som skolan ska ta vara på. Skola, huvudman och arbetsplats kan planera, genomföra och följa upp prao.

Praktik som förbereds ger mer utbyte för eleverna.

Under praoveckorna kan eleverna exempelvis samla in material till en redovisning. Välj mellan följande redovisningssätt:

• Skriva en uppsats om praktikperioden där eleven redogör för upplevelser på praktikplatsen och berättar vad arbetet innebär.
• Muntlig redovisning under 5–10 minuter där eleven visar bilder och berättar om praktikplatsen.
• Skriva en praodagbok som sammanställs och redovisas med texter och bilder.

I samtliga presentationer ska det finnas en intervju med elevernas handledare eller någon annan anställd på arbetsplatsen.

Utgå från följande frågeställningar:

• Hur länge har du arbetat här?
• Vad har du för arbetsuppgifter?
• Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
• Vilken utbildning har du?
• Hur ser fördelningen av kvinnor/män ut på arbetsplatsen?
• Vilka olika yrkeskategorier finns representerade på den här arbetsplatsen?
• På vilket sätt arbetar arbetsplatsen med hållbarhetsfrågor?

När praktiken är slut ska uppgifterna redovisas på något av de föreslagna sätten ovan. Skolan kan även ordna en utställning eller mässa om olika arbetsplatser så att fler elever får ta del av olika arbeten och arbetsplatsers möjligheter.

Svenskt Näringsliv har tagit fram tre olika skrifter:

I praktiken – elev

I praktiken – skola

I praktiken – företag

Skrifterna handlar om tiden inför, under och efter prao och praktik utifrån olika perspektiv och går att beställa kostnadsfritt. Skrifterna fungerar bra att arbeta med i anslutning till elevernas praoperiod.

iPraktiken Elev
Ett skolmaterial från som ger tips och stöd till eleven inför, under och efter prao eller praktik. Hur hittar man en rolig prao-/praktikplats? Vad är bra att tänka på den första dagen? Hur får man ut det mesta möjliga från sin prao-/praktiktid?

iPraktiken Skola
Ett material för skolan som har praktikanter eller praoelever ute i arbetslivet. Skriften ger tips och stöd i kontakterna med eleven och företaget inför och under prao/praktik.

iPraktiken Företag
Ett skolmaterial för dig som tar emot praktikanter/praoelever i din verksamhet. Skriften ger tips och stöd i kontakterna med eleven och skolan inför och under prao/praktik.

Tips!
Naturskyddsföreningen har skapat ett miljöanalysmaterial för prao i grundskolan. Materialet kan även användas vid det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, i gymnasieskolan.

Skolverkets praoprocess

EXEMPEL PÅ TRYGGHETSBOK

En digital Trygghetsbok är ett dokument som delas mellan elev och mentor. Mentorn får möjlighet att fylla på olika frågor i Trygghetsboken beroende på vilka arbetsmoment och övningar som eleverna arbetar med.

Förslagsvis har Trygghetsboken en framsida, som exempelvis kan se ut så här:

Ladda ned Trygghetsboken HÄR.