Hanterbar och meningsfull undervisning

Hanterbar och meningsfull undervisning

Miljö

Hanterbar undervisning

Psykisk hälsa

En hanterbar undervisning innebär att ni elever ges förutsättningar att lyckas med studierna. Detta kan exempelvis innebära att prov och inlämningar tidsmässigt sprids ut över läsåret. Skolan kan se över arbetsbelastningen för eleverna genom att skapa en gemensam arbetsplan mellan lärarna där de stämmer av när examinationer och inlämningsuppgifter sker inom olika ämnen. Skolan behöver även diskutera antalet prov eller inlämningar som eleverna maximalt bör ha per vecka.

Att uppleva din tid i skolan som meningsfull betyder att ni känner ett intresse för det ni lär er och motivationen för att utveckla i ert lärande. Att känna meningsfullhet påverkar också den fysiska hälsan och bidrar bland annat till minskad stress kopplad till skolgången.

Hör Ruhi Tyson, lärare och universitetslektor, berätta mer om det hälsofrämjande området Hanterbar och meningsfull undervisning:

ÖVNINGAR
Hanterbar undervisning
Valkompetens
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Valkompetens inför gymnasieval

Gymnasievalet kan kännas som ett stort beslut. Titta på följande filmer för att få stöd och hjälp i processen. Prata även med skolans studie- och yrkesvägledare som kan hjälpa dig med de frågor du undrar över.

Steg 1
Film från Skolverket

Skolverket har tagit fram en film som heter Dags att prata valkompetens inför gymnasievalet. Titta på filmen gemensamt i klassen.

Steg 2
Diskutera

Efter filmen har Skolverket valt ut följande frågor som passar bra att diskutera:

  • Valkompetens innebär att veta om vad som finns att välja mellan, ha kunskap om sig själv, kunna ta beslut och genomföra dem. Varför är det viktigt att ha valkompetens?
  • Vad vet jag om gymnasieskolan, och hur tar jag reda på mer?
  • I filmen nämns olika saker som påverkar hur man väljer. Vad påverkar just mig och på vilket sätt?
  • Varför gör jag just det här valet?
  • Vad kan hända om jag väljer ett gymnasieprogram som jag inte vet så mycket om?
  • Vad är viktigast för just mig?
  • Hur kan man använda frågan: Varför? när man pratar om gymnasievalet?

 

Steg 3
Filmer från Utbildningsradion, UR

Dela in er i par eller mindre grupper om 3–5 personer. Titta på följande filmer, diskutera filmernas innehåll med varandra.

Beslutsguiden – Gymnasievalet (1,08 min.)

Gymnasieångest: När ska du bestämma dig? (Avsnitt 1. 13,26 min.)

Gymnasieångest: Du behöver inte veta vad du vill bli! (Avsnitt 2. 13,35 min.)

Gymnasieångest: Du kan alltid ändra dig sen! (Avsnitt 3. 13,25 min.)

“Jag är skoltrött vilken linje passar mig?” (3,51 min.)

“Hur kan jag hantera min prestationsångest?” (3,46 min.)

Steg 4
Enskild reflektion

Ta fram din Trygghetsbok. Avsluta följande meningar:

  • Idag fick jag svar på…
  • Inför gymnasievalet är jag orolig inför…
  • Det känns roligt att…
  • Jag behöver lära mig mer om…
Studera eller arbeta i andra länder
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Globalisering, teknisk utveckling, demografiska förändringar och omstruktureringar innebär att arbetsmarknaden förändras. En alltmer global arbetsmarknad innebär stora möjligheter till studier och yrken utanför Sveriges gränser. Nu ska ni lära er mer om hur det kan vara att studera eller arbeta i andra länder.

En bra ingång till att lära sig mer om EU är att lyfta de möjligheter till studier och yrken som finns inom EU genom Sveriges EU-medlemskap. Frågor som ni får reflektera över och diskutera, är bland annat: Vilka möjligheter finns för att studera utomlands? Vilka drömmar har ni? Vilka erfarenheter har ni av olika språk, kulturer och länder?

Steg 1
Undersök

EU-medborgare har rätt att söka utbildningar i andra EU-länder och vi kan då studera på samma villkor som gäller för landets medborgare. En del av Arbetsförmedlingen som arbetar med utlandsjobb heter Eures. Eures är en förkortning av European employment service och är ett nätverk där EU-länderna, Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz ingår. Dela in er i par. Besök riksdagens EU-webbplats och undersök vilka möjligheter som finns för boende, studier och arbete som EU-medborgare. Information finns under rubriken ”Du i EU” i menyn.

Besvara följande frågor i punktform:

  • Vad kan ni få fram för information?
  • Hur går man till väga om man vill studera eller arbeta i ett annat EU-land?
  • Var kan ni hitta information om ni önskar studera eller arbeta i länder utanför EU?

Diskutera sedan svaren gemensamt i helklass.

Steg 2
Skriva CV

För att kunna söka jobb i andra länder krävs att eleverna har formulerat sina kompetenser och erfarenheter. Du ska nu skriva ett CV på svenska och sedan ett CV på engelska. Först kan eleverna intervjua varandra i par om vilka intressen de har och om de har några framtida planer på yrken. Diskutera sedan vad som ska lyftas fram i ett CV samt vilka kompetenser och erfarenheter ni har.

Tips!
www.cv-guiden.se finns tips och råd om hur det går till samt vad som kan skrivas i ett CV.
Använd kompetenslistan från ELD, Experience, Learning, Description, som ger ett flertal förslag på kompetenser som är bra att lyfta fram i ett CV. Se till att koppla en faktisk erfarenhet till de kompetenser som lyfts.

Läxor och deadlines
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Titta gemensamt på följande filmer från Growing minds:

a) Erik Fernholm, entreprenör inom motivationsforskning förklarar vikten av att anstränga sig och kämpa. Varje gång vi lär oss något nytt omformas våra hjärnor, det är meningsfullt att kämpa, då utvecklas hjärnan!

Hur får man barn att läsa läxor? (3,04 min.)

b) Anna Tebelius Bodin, utbildare med hjärnan som expertis berättar om hjärnan, stress och planering.

Anna om deadlines och stress (1,46 min.)

3 tips för att hjälpa barn att lära sig bättre! (1,46 min.)

Att göra en sak i taget (2,38 min.)

 

Dela in er i mindre grupper. Diskutera sedan vad filmerna handlade om, vad som är mest användbart från filmerna och gå sedan igenom era olika svar på frågeställningarna.

 

Orka plugga – Må bra
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Utbildningsradion, UR, har i serien Orka plugga – Må bra ett flertal avsnitt som rör studieteknik, fokus och strategier för goda studier. Titta på följande filmer i helklass.

Filmer om fokus:

Träna på att hålla fokus (1,46 min.)

Håll fokus på lektionen (2,43 min.)

Pluggkoden: Fokusera och planera (28,30 min.)

Panik på provet  (3,27 min.)

Använd lektionen på ett smartare sätt (4,04 min.)

Gör en sak i taget (1,54 min.)

Plugga effektivt (3,58 minuter)

Skriv dina svar i Trygghetsboken.

  • Vad betyder ordet fokus?
  • Hur gör du för att bli fokuserad?
  • Vad kan påverka ditt fokus? (Exempelvis sömn, träning, matvanor etcetera.)
  • Vilket tips tror du kommer kunna hjälpa dig bäst?
  • Hur ska du göra och i vilket ämne ska du använda tipset?

 

Varje elev sätter upp ett mål där de ska ha testat en studieteknik inom ett ämne till nästa vecka. Skriv ner målet i Trygghetsboken.

Dela in er i mindre grupper. Diskutera sedan vad filmerna handlade om, vad som är mest användbart från filmerna och gå sedan igenom era olika svar på frågeställningarna.

Motivation
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Utbildningsradion, UR, har i serien Orka plugga – Må bra ett flertal avsnitt som rör motivation och studiestrategier. Titta på filmerna i helklass.

Filmer om motivation

 

Skriv dina svar i Trygghetsboken.

  • Vad betyder ordet motivation?
  • Hur gör du för att bli du är motiverad?
  • Kan en person vara olika motiverad för olika saker? Varför kan det skilja sig åt?
  • Vad kan göras för att öka motivationen?

 

Dela in er i mindre grupper. Diskutera sedan vad filmerna handlade om och vad som är mest användbart från filmerna. Gå sedan igenom era olika svar på frågeställningarna.

 

Förändra ditt mindset
ÖVNING Klassnivå
KLASSNIVÅ

Tron på att du kan utvecklas och lära dig kallas för att ha ett växande mindset. Motsatsen är att ha ett låst mindset då du tolkar dina misslyckanden som bevis på att du inte kan. Det gemensamma för alla som når framgång är att de lärt sig hantera motgångar genom att ta lärdom av dem, i stället för att se dem som ett kvitto på att de är dåliga och inte kan.

Mindset är sättet vi tänker på kring våra förmågor, egenskaper och möjligheter att utvecklas. Vi kan antingen ha ett låst/statiskt eller ett växande/dynamiskt mindset.

Steg 1
TED-talk, Carol Dweck

Titta på följande TED-talk av Carol Dweck som föreläser om inställning, statiskt och dynamiskt tankesätt (10,11 min.).
Sammanfatta vilka två tankesätt som finns och vilka beteenden tankesätten leder till.

Steg 2
TED-talk, Angela Lee Duckworth

Titta på nästa TED-talk av Angela Lee Duckworth om hur man blir framgångsrik och vad som menas med ”Grit”. (6 min.)
Sammanfatta kontentan. Diskutera i mindre grupper om 4–5 elever per grupp.

Steg 3
Grupparbete

Arbeta vidare i samma grupper som i steg 2 i denna övning. Skriv ut dokumentet med exempel på statiskt och dynamiskt tankesätt. Klipp isär lapparna och blanda, klipp isär ett dokument per grupp. Grupperna ska placera in påståendena under rätt kategori; Dynamiskt/utvecklande tankesätt eller statiskt/fixerat tankesätt.

När samtliga grupper är klara ska ni gå igenom indelningen i helklass. (Facit är indelningen i dokumentet nedan).

Tips!
Gör övningen ”Kartlägg ditt eget mindset” som finns i följande dokument, Välmående ger resultat, Mindset, från Region Halland.

Steg 4
Enskilt arbete – skriva ett brev till sig själv

Ta fram din Trygghetsbok. Välj något av följande alternativ, a eller b.

a) Vilka tankar får du kring din egen inlärning och dina egna utmaningar? Vilka av dessa vill du behålla, vilka vill du sluta tänka och vilka nya tankar vill du börja träna på? Sammanställ en lista på hur du vill tänka framöver.

b) Fundera på en målsättning som du själv har uppnått. (Lärt dig cykla, simma, läsa, spela ett instrument, dansa, spela fotboll eller liknande.) Vilka tankar/förhållningsätt hjälpte dig att lyckas? Skriv en lista!

Nya pluggvanor
ÖVNING Individnivå
INDIVIDNIVÅ

Utbildningsradion, UR, har i serien Orka plugga – Må bra ett flertal avsnitt som rör pluggvanor. Titta på filmerna i helklass.

 

 

Dela in er i mindre grupper och diskutera frågeställningarna nedan;

  • Vad betyder ordet pluggvana? Vad är en vana?
  • Vad har du för vanor när du pluggar?
  • Vilka vanor är bättre och vilka kan vara sämre?

 

Skriv en lista där ni delar upp vanorna i bättre och sämre vanor. Skriv en samlad lista för klassen över vanorna.

  • Är ni överens?
  • Kan vissa vanor vara bättre ibland, men sämre vid andra tillfällen?

 

Skriv en text i Trygghetsboken om vad du har lärt dig från filmerna, och vilka vanor du nu vill testa på.

Yrkescollage
ÖVNING Skolnivå
SKOLNIVÅ

I denna övning ska ni undersöka normer i yrken. Titta på filmen Inspiring the future – redraw the balance(2, 07 min.). I exemplet ritar barn olika yrken, sedan får de träffa verkliga personer som arbetar med de yrken de har målat. Filmen ger garanterat inspiration för det vidare arbetet med normer och värden!

Steg 1
Könsfördelning av Sveriges största yrken

Använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla. Börja med att tänka själva och lista så många yrken du kan komma på under några minuter. Välj sedan ut ett eller ett par yrken som du får undersöka närmare i par och sedan diskutera i helklass.

Diskutera i par

  • Kan alla utöva alla typer av yrken? Varför/varför inte?
    Studera könsfördelningen över Sveriges 30 största yrken. Bilden kommer från Statistiska Centralbyrån, SCB, Yrkesregistret.
  • Vad visar bilden? Hur kan detta komma sig?

 

Diskutera i helklass

Vilka åtgärder kan vidtas för att få fler personer att arbeta inom normbrytande yrken? Varför är det viktigt/mindre viktigt?

De 30 största yrkena 2019
Antal och könsfördelning (%)

Källa: Yrkesregistret, SCB, publicerad i SCB Jämställdhet

Steg 2
Skapa ett yrkescollage

Dela in er i mindre grupper Gå igenom vad ett collage är och vad det kan användas till. Varje grupp får sedan ett yrke var. Leta fram så många bilder som möjligt av yrket. Hur ser till exempel en sjuksköterska, lärare, militär eller brevbärare ut?

Exempel på yrken:

  • Lärare
  • Tandläkare
  • Brandman
  • Sjuksköterska
  • Fotbollsspelare
  • Militär
  • Bonde
  • Studie- och yrkesvägledare
  • Florist
  • Socionom
  • Brevbärare
  • Läkare
  • Journalist

 

Använd tidningar och egna bilder. Klipp, klistra och skapa ett yrkescollage, digitalt eller analogt. Sätt sedan upp alla collage bredvid varandra på skärmar eller en vägg och analysera vad ni ser.

Utgå från följande frågeställningar:

  • Vilken bild får ni av yrket?
  • Vad framgår kring klädsel, ålder, kön och etnicitet i collaget?
  • Kan både män och kvinnor ha yrket? Förmedlas detta i så fall?
  • Behöver man vara klädd på ett visst sätt för att utöva yrket?
  • Vilka normer och värderingar förmedlas?
  • Hur ser miljön/miljöerna ut?
  • Vilka färger används i collaget för att visa yrket?
  • Är olika arbetsuppgifter synliga?

 

Steg 3
Skapa ett normbrytande collage

Utifrån utställningar och yrken och diskussioner kring dessa får gruppen skapa ett nytt yrkescollage som är normbrytande. Utgå från samma yrke som gruppen tidigare hade. Eleverna kommer nu i kontakt med ord som normer, värden, normbrytande och collage. Skriv upp alla nya ord som eleverna kommer i kontakt med.

  • Vilka nya diskussioner uppkommer i gruppen?
  • Vad är det som är normbrytande? Hur kan man se det?
  • Finns det föreställningar och stereotyper kring olika yrken?

 

Steg 4
Jämföra collage

Sätt upp de nya normbrytande yrkescollagen på skärmar eller en vägg bredvid de ursprungliga collagen.

  • Hur uppfattar ni collagen?
  • Hur reagerar ni på collagen?
  • Vad är det som gör att ni reagerar som ni gör?
  • Hur tror du att bilder av olika yrken påverkar dig i ditt val av kommande yrke? Har du möjlighet att välja vilket yrke du vill?

 

Tips!
Skapa en vernissage där ni visar collagen! Bjud in andra klasser, visa upp bilder av olika yrken, ta fram utbildnings­vägar för att bli det aktuella yrket, lönestatistik och annat som kan vara av intresse.

Steg 5
Individuell reflektion

Ta fram Trygghetsboken och avsluta följande meningar:

  • När jag såg statistiken kring Sveriges största yrken tänkte jag…
  • I framtiden vill jag arbeta med…
Tillbaka till toppen