Värderingar & regler

De mänskliga rättigheterna är universella, men huruvida de efterföljs i ett land är beroende av vilka förutsättningar som råder. I denna övning ska ni lära er mer om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen.

Steg 1
Undersök de mänskliga rättigheterna

Deltagarna delas in i par. Diskutera frågeställningarna och skriv ner stödord till era diskussioner.

• Vad menas med att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”?
• Behandlas alla människor lika i Sverige? Barn, vuxna, råder jämställdhet mellan könen, pågår rasism, främlingsfientlighet, mobbning etcetera. Diskutera sedan vidare med ett annat par, så att ni blir fyra personer.
• Behövs de mänskliga rättigheterna? Varför/varför inte?

Steg 2
Barnkonventionen

Ta fram barnkonventionens 54 artiklar och dela in eleverna i par. Varje par väljer ut tre av konventionens artiklar som de anser vara extra viktiga eller intressanta. Sammanfatta vad de handlar om. Förklara varför just dessa är viktiga.

Barnkonventionens 54 artiklar, Unicef.

• Vilka artiklar i barnkonventionen tycker klassen är viktigast?

Skriv upp alla artiklar som ni har valt ut på tavlan. Använd sedan metoden pluppning. Den fungerar bra när en grupp behöver prioritera frågor. Varje deltagare får tio klisterlappar, häftstift eller en penna som de kan pluppa/sätta en prick med. Övningen går ut på att deltagarna har olika frågor att ta ställning till eller rösta om. I detta fall barnkonventionens artiklar. På den fråga eller det ämne som deltagaren anser vara viktigast placeras fyra pluppar. På den näst viktigaste frågan placeras tre pluppar, den efterföljande i ordningen två och slutligen placeras en plupp på en fråga. När alla deltagare placerat ut sina pluppar kan gruppen se sin gemensamma prioriteringslista.

Försök att placera in de utvalda artiklarna under någon av de fyra grundprinciperna.

Diskutera i helklass;

Är det någon artikel som passar bra under flera av barnkonventionens huvudprinciper?

Steg 3
Enskild reflektion

Besvara följande frågeställningar enskilt, skriv svaren i Trygghetsboken:

• Varför finns barnkonventionen?
• På vilket sätt påverkas du av barnkonventionen?
• Vilka kan behöva lära sig mer om barnkonventionen?
• Hur har eleverna gått till väga för att hitta information om barnkonventionen?
• Vad behöver barn för att få ett bra liv?

(MUCF, Prata demokrati)

Att aktivt ingå i olika sammanhang av grupper är ett sätt att vara delaktig, påverka och även stärka demokratin. Här får klassen möjlighet att identifiera vad som kan vara demokratistärkande och hälsofrämjande aktiviteter.

Steg 1
Identifiera grupper i samhället

Fundera enskilt över följande frågeställningar. Skriv två listor med rubrikerna ”Grupper i samhället” och ”Grupper som jag tillhör”. Besvara följande frågeställningar. Använd din skrivbok, digitala enhet eller ett löst blad.

• Vilka olika grupper finns det i samhället och i skolan? Till exempel olika åldersgrupperingar. Skriv dina svar under rubriken Grupper i samhället.
• Vilka grupper tillhör du? Fotbollslaget, klassen, franskgruppen, ett kompisgäng, etcetera. Skriv dina svar under rubriken ”Grupper som jag tillhör”.

Steg 2
Broar och murar

Dela in er i mindre grupper. Använd deliberativa samtal som arbetsmetod. Använd värderingsmallen för deliberativa samtal som innebär att samtalet blir demokratiskt. Under rubriken ”Genomförande” finns regler som deltagarna måste ta hänsyn till under samtalet. Om alla deltagare ges möjlighet att tala och alla lyssnar på varandras ståndpunkter ska gruppen kryssa i ”Stämmer helt” vid dessa punkter.

Värderingsövningen Heta stolen är en gruppövning med syfte att få igång samtal om värderingar, jämställdhets- och demokratifrågor genom att klargöra sina egna tankar och värderingar och att ta del av andras. Ställ stolar i en ring. Se till att det finns en stol mer än antalet deltagare. Även om det bara är en person som inte instämmer så kan den byta plats. Eleverna sätter sig på stolarna i ringen.

En person, förslagsvis mentorn eller en utvald elev, läser upp ett påstående. Om eleverna håller med så sitter de kvar, om de inte håller med så reser de sig upp och byter plats. Om någon är osäker så sitter personen kvar med armarna i kors. Den som leder övningen kommer att sitta i ringen, men på samma stol hela tiden utan att ta ställning. När alla har tagit ställning kan några av deltagarna utveckla sitt ställningstagande; varför valde de som de gjorde? Uppmuntra eleverna att diskutera sina val, var lyhörd för olämpliga och taskiga kommentarer. Här behöver klassen hjälpa till att markera direkt. Alla måste känna sig trygga i övningen. Förklara att de inte behöver svara om de inte vill. Fortsätt att läsa upp påståenden. Lämna utrymme för reflektion och diskussion efter varje fråga.

Påståenden:

• Jag känner till Barnkonventionen
• Utbildning borde vara gratis överallt i världen
• Sverige är ett jämställt land
• Ibland måste man göra saker man inte vill
• Ensam är stark
• Alla kan uppnå sina drömmar
• Demokrati är det bästa sättet att styra ett land

Tips!
Det finns många olika påståenden på webbplatsen Metodbanken. Arbeta gärna fram egna påståenden.

För att en skola ska präglas av hänsyn, respekt, arbetsro och trivsel bör det finnas uttalade förväntningar och regler.

I skolan behöver alla känna till, förstå och godkänna de uppsatta regler som finns. I början av läsåret får elever och vårdnadshavare ofta skriva på ett dokument där de godkänner att följa skolans ordningsregler, vilka kan handla om att det råder ett klimat där elever hjälper och stöttar varandra, att alla på skolan lyssnar, visar hänsyn, respekterar varandras olikheter, ser till så att alla får vara med, använder ett trevligt språk och är varsamma om saker.

“Alla skolor ska enligt skollagen ha ordningsregler. De finns för att upprätthålla studiero och en trygg lärmiljö. Det förebyggande och främjande arbetet är det arbete som är viktigast för att åstadkomma en trygg lärmiljö. Ni kan använda ordningsreglerna som en del i det förebyggande arbetet. Det gör ni när ni håller reglerna levande och kopplar dem till skolans värdegrundsarbete. Att eleverna är med och utarbetar reglerna och känner till vilka konsekvenser som uppstår om reglerna bryts kan även det bidra till en trygg miljö.”

Skolverket

• Känner ni till er skolas ordningsregler?
• Har ni varit med och påverkat vilka regler som gäller?

Granska skolans ordningsregler och diskutera när de används i praktiken. Finns det någon regel som ni anser ska tas bort eller förändras? Finns det några regler som ni önskar lägga till? Samtliga klasser på skolan kan granska ordningsreglerna och ta vidare förslagen i elevrådet.

Det finns ett antal värden som skrivs fram i skollagen som grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. I en skola behöver det råda ett klimat som bygger på en gemensam värdegrund. Olika åsikter behöver beaktas och hanteras på ett lyhört sätt. Diskussion, inte hot och våld, ska användas för att lösa konflikter. Grundläggande demokratiska värderingar i skollagen är;

• Människolivets okränkbarhet
• Individens frihet och integritet
• Alla människors lika värde
• Jämställdhet
• Solidaritet mellan människor

Steg 1
Diskutera

Vad menas med de grundläggande värderingar som skollagen lyfter fram? På vilket sätt är värderingarna synliga på vår skola och i vår klass, under raster och lektioner? Är det möjligt att ställa frågor eller uttrycka en åsikt utan att bli hånad?

Steg 2
Värdeord

Välj ut ett antal värdeord som sätts upp på olika platser i skolan. Diskutera värdeordens betydelse gemensamt i klassen. Vad betyder ”ansvar”. Handlar det till exempel om att komma i tid till lektioner och ha med sig nödvändigt material, lyssna när någon pratar och ta ansvar för att ta reda på saker? Har alla samma bild av vad värdeorden betyder? Diskutera i mindre grupper och lyft sedan diskussionen i helklass.

• På vilket sätt arbetar vi med värdeorden i skolans vardag?

Förslag på värdeord:

• Ansvar
• Demokrati
• Vänlighet
• Hänsyn
• Tolerans
• Acceptans
• Inkludering
• Omtänksamhet
• Respekt
• Jämlikhet

Lagstiftningen som rör en skolas Likabehandlingsplan återfinns i två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen.

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och grupper utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringsgrunderna

Det finns sju diskrimineringsgrunder.

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Sexuell läggning
• Religion och annan trosuppfattning
• Etnisk tillhörighet
• Funktionsnedsättning
• Ålder

Tips!
Läs mer om diskrimineringsgrunderna på Diskrimineringsombudsmannens webbplats, www.do.se.

Steg 1
Likabehandling

Diskutera vad som menas med respektive diskrimineringsgrund och ta fram exempel.

Exempel: Ålder, elev får inte delta i aktivitet på grund av åldersgräns.

Exempel: Kön, att diskrimineras utifrån om eleven är tjej eller kille.
Skolan har startat tjejgrupper men har ingen motsvarighet för killarna. (Indirekt diskriminering)

Exempel: Funktionsnedsättning, elever som missgynnas på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Steg 2
Expertgrupper

Dela in er i sju grupper som blir experter på en diskrimineringsgrund var. Skapa en kortare pjäs, film, visa upp ett rollspel eller presentation för varandra. Ni får 30 minuter på er att sätta ihop något och sedan framföra det inför varandra.

Likabehandlingspass för hela skolan!

Vad betyder begreppen inkludering, diskriminering, trakasserier, kränkningar och normkritiskt tänkande? Trakasserier och annan kränkande behandling är ett uppträdande och/eller handling som medvetet kränker någons värdighet och som kan ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar som inte direkt kan kopplas till diskrimineringsgrunderna är enstaka eller upprepade handlingar som exempelvis;

Psykisk: blickar, suckar, miner och gester.
Fysisk: slag, sparkar, knuffar, ovälkommen beröring.
Verbal: hot, utpressning, ryktesspridning.
Elektronisk: att kränka någon via sms, blogg, chat eller liknande forum.
Mobbning: systematiskt upprepade trakasserier eller kränkningar gentemot en eller flera personer.

Steg 1
Diskutera

Använd metoden EPA, Enskilt, Par, Alla, där ni först besvarar frågorna enskilt, sedan diskuterar med en klasskompis. Avslutningsvis lyfts frågorna i helklass.

Frågor:

• Har du någon gång utsatts för en kränkning?
• Fick du stöd och hjälp för att hantera situationen?
• Vad kan du som individ/klassen/skolan göra för att förhindra ett kränkande beteende?
• Vad innebär civilkurage?
• Har vi regler och ett klimat i klassen som möjliggör för alla individer att känna sig välkomna och inkluderade?

Steg 2
Skapa ett recept

Dela in er i mindre grupper. Skapa ett recept på hur en inkluderande skolmiljö ser ut där alla elever får känna sig inkluderade och accepterade. Vilka ingredienser ingår i ert recept? Exempel; En fungerande elevhälsa, regler som alla känner till och respekterar, fasta placeringar i klassrummen etcetera.

Grupperna presenterar sina recept för varandra och avslutar med en gemensam diskussion i helklass. Kan klassen enas om ett gemensamt recept? Kan skolan enas om ett gemensamt recept?

“All that we share” är en dansk reklamfilm som påminner om att vi har mer gemensamt med varandra, även dem vi aldrig träffat, än vi kanske tror. Titta på följande klipp, All that we share, som finns tillgängligt på Youtube.

Steg 1
Diskutera

Dela in er i grupper om tre personer. Vilka tankar får ni när ni ser på klippet ”All that vi share”?

Förslag på frågor att diskutera:

• Vad tänker ni om klippet?
• Klippet fick enormt stor spridning världen över. Varför då tror ni?
• Varför tror ni att det är lättare att ha fokus på det som skiljer oss åt än det som för oss samman?
• I olika grupperingar finns olika normer.  Hur är det på vår skola? Vilka normer råder och hur ser det ut kring till exempel könsnormer?
• Hur ser handlingsutrymmet ut om man är tjej, kille, heterosexuell, homosexuell, idrottare, musiker, etcetera?
• Om du skulle bryta 3–5 normer på en vecka, vilka skulle det vara och hur skulle det tas emot av omgivningen?

Steg 2
Enskild reflektion

Det kan vara bra att vara medveten om vilka normer som finns och hur de påverkar en. Det möjliggör aktiva val och en förståelse för olika förutsättningar, privilegier och möjligheter etcetera.

Avsluta följande meningar:

• De normer som jag skulle vilja bryta är…
• Under den här övningen blev jag mer medveten kring…
• Jag vill lära mig mer om…