Psykisk hälsa

Vilka önskemål och drömmar har du för framtiden? På webbplatsen www.futureme.org är det möjligt att posta ett brev till sitt framtida jag.

I brevet kan du skriva om hur världen och ditt liv ser ut idag, vilka drömmar, mål och planer du har för framtiden och hur du ska gå tillväga för att kunna genomföra dina planer. Bestäm en dag om exempelvis 3, 5 eller 10 år som brevet ska skickas till dig.

Observera!
Du behöver ha en mejladress som du har tillgång till i framtiden!

Steg 1
Vad vill jag?

Inför att skriva ett brev och beskriva sig själv, sina drömmar och mål är det bra att skriva ner några stödord, utbyta tankar och idéer med klasskompisar, diskutera framtida utbildningar och karriärmöjligheter.

Reflektera enskilt över följande frågor. Skriv svaren i Trygghetsboken:

• Vad vill jag?
• Vilka egenskaper, behov, värderingar och intressen har jag?
• Hur ser jag på mitt kommande yrkesliv?

Dela in er i mindre grupper. Deltagarna ska berätta om sina intressen och hur de ser på det kommande yrkeslivet för övriga i gruppen. Tanken är att eleverna ska kunna hjälpa, inspirera, stötta och dela med sig av idéer och erfarenheter till varandra. Alla gruppmedlemmar är lika viktiga då de bidrar med olika infallsvinklar, kunskaper och perspektiv.

Steg 2
Viktiga samhällsfrågor

Grupperna ska även diskutera viktiga nutida samhällsfrågor och skriva ner ett antal frågor. Exempelvis miljö eller jämställdhet.

• Vad tror ni har förändrats i samhället om tio år?

Steg 3
Skriva brev

När samtliga grupper har listat ett antal punkter med viktiga samhällsfrågor, sina drömmar och mål är det dags för varje elev att skriva ett brev till sig själv. Utgå från de listor och stödord som ni skrivit tidigare och gå in på www.futureme.org för att skriva brevet.

Ta fram din Trygghetsbok.

Steg 1: Skriv ner tre saker du kan förändra för att minska dina stressnivåer.

Steg 2: Rangordna dina tre saker från 1 till 3, där 1 är den som är viktigast för dig. (Exempelvis att planera och schemalägga när aktiviteter ska genomföras.)

Steg 3: Utifrån din rangordning är nummer 1 den förändring du ska börja med.

Hur kan du på bästa sätt kan påbörja din förändring? Diskutera i par.

Sätt upp en tidsplan, exempelvis två veckor. Dokumentera vad du gör och utvärdera sedan dina aktiviteter.

Vad kan man göra när man får ångest? Och hur ska man hantera stressen från sociala medier? I följande filmer från Utbildningsradion, UR, finns information och tips som hjälper elever att hantera stress och ångest.

Känner du dig stressad? (3,04 min.)

Varför blir vi stressade? (2,37 min.)

Vad kan man göra när man får ångest? (6,46 min.)

Blir du stressad av sociala medier? (4,05 min.)

Så blir du mindre stressad (4,14 min.)

Sömn och träning minskar stressen (1,47 min.)

Steg 1
Diskutera

Dela in er i mindre grupper. Diskutera och sammanfatta vad filmerna handlade om.

• Vad är mest användbart från filmerna?
• Vilka tips kan ni ge varandra för att motverka stress och ångest?

Lyft diskussionerna i helklass.

Steg 2
Enskild reflektion

Ta fram Trygghetsboken. Vad har du lärt dig från filmerna och era diskussioner? Vad kommer du att använda dig av och tänka på i framtiden?

I den här övningen ska du skapa en egen individuell plan. Fundera över följande frågeställningar. Skriv svaren i din Trygghetsbok, på ett löst blad eller i din digitala enhet.

Steg 1
Skriva

• Vad betyder mycket för mig när jag ska välja vidare utbildning och yrke?
• Varför värderar jag vissa saker högre än andra? Rangordna alternativen nedan.
• känsla av att kunna bidra i samhället
• mycket pengar
• värnande av miljö och natur
• beröm och respekt från andra
• nära relationer
• spännande och utmanande arbetsuppgifter
• god balans mellan vila, fritid och arbete

Steg 2
Skapa en plan

Med utgångspunkt för vad du har listat i steg 1 i denna övning. Fundera över hur du ska nå det du vill. Gör en plan för den närmsta fem åren. Var befinner du dig då i ditt liv? Pluggar du vidare? Arbetar du? Undersök dina möjligheter för att nå dina mål.

Tips!
På webbplatsen www.framtid.se finns information om utbildningsvägar och yrken, lönestatistik, artiklar och filmer. En guldgruva inför att du ska skapa din framtid.

I den här övningen ska du fundera över dina egna kompetenser och egenskaper, öva dig på att skriva CV och söka jobb.

Steg 1
Beskriv dig själv

Börja med att titta på den gula stapeln i tabellen nedan. Välj ut tre ord som beskriver dig själv. Orden har en mer negativ laddning.

Exempel: Feg, Petig och Lättlurad.

Titta sedan på den gröna stapeln som beskriver samma ord fast med en mer positiv laddning.

Feg = Eftertänksam

Petig = Noggrann

Lättlurad = Tillitsfull

Ta fram din Trygghetsbok.

• Håller du med om den positiva ”översättningen” av ordet? Fundera över hur du kan använda dig av listorna.
• Hur kändes det att läsa den första stapeln och sedan läsa den mer positiva översättningen?
• Beskriv dig själv med några ord där du lyfter fram vad du kan och är intresserad av att göra.

Elever och andra medborgare i Sirishamn har utvecklat kortleken “More than one story” (Mer än en berättelse). Kortleken drog inspiration från en föreläsning av den nigerianska författarens Chimamanda Ngozi Adichie, om den fara som finns när människor bara hör endast en berättelse om ett folk, om ett land, om en grupp eller om en individ. Genom att varje kort uppmanar den ena spelaren att berätta något om sig själv för den andra eller de andra spelarna övar man i i grupp på att berätta om sig själva och lyssna på varandra.

Reglerna är enkla, man turas om att ta ett kort i kortleken och berättar om det som står på kortet, till exempel ”Berätta om ett barndomsminne”. Spela tillsammans med era lärare/mentorer eller eller eleverna med varandra.

Kortleken finns digitalt HÄR.

Lägg dig ner på golvet, eller sätt dig bekvämt på en stol. Hitta en plats där du känner dig trygg. Lägg armarna på golvet längs sidorna eller låt dem hänga längs sidorna av kroppen.

Koncentrera dig på vänster fot. Spänn, spänn, spänn och slappna av. Spänn en gång till. Spänn, spänn, spänn och slappna av.

Koncentrera dig på vänster underben. Spänn, spänn, spänn och slappna av. Spänn en gång till. Spänn, spänn, spänn och slappna av.

Fortsätt med vänster lår, och gör sen samma sak med nästa ben, skinkorna, magen, bröstkorgen, vänster hand, underarmen, överarmen, nästa arm likadant, skuldrorna, nacken, bakhuvudet samt ansiktet (skrynkla ihop).

Den som leder övningen, det kan vara mentorn, ska ta god tid på sig, och tala med lugn och ganska låg röst. Flika in att deltagarna ska känna att kroppsdelen ligger tungt mot golvet och att de känner sig avslappnade. Spänn en fot, slappna av, känn hur det strömmar från foten ut i hela kroppen, som blir tyngre och tyngre.

Tips!
Läs mer om avslappningsövningar här:

Metodstöd för elevhälsan, Avslappningsövningar

1177 Vårdguiden, Avslappning för hela kroppen

Utbildningsradion, UR, har i serien Orka plugga – Må bra avsnitt som handlar om att kunna hantera negativa känslor och tankar. Titta gemensamt på två filmer.

Emotionell kompetens- träna på hantera negativa känslor (6,13 min.)

Hantera negativa tankar (4,33 min.)

Steg 1
Diskutera

Dela in er i mindre grupper. Diskutera och sammanfatta vad filmerna handlade om.

• Vad är mest användbart från filmerna?
• Vilka tips kan ni ge varandra för att hantera negativa tankar och känslor?

Lyft diskussionerna i helklass.

Steg 2
Enskild reflektion

Ta fram Trygghetsboken. Vad har du lärt dig från filmerna och era diskussioner? Vad kommer du att använda dig av och tänka på i framtiden?

Skapa en informationsfolder om psykisk hälsa och ohälsa

Ta hjälp av skolans elevhälsoteam. En representant från elevhälsoteamet kan besöka klasserna och berätta om sitt arbete kring dessa frågor.

Undersök vilka samhällsaktörer, organisationer, myndigheter etcetera som arbetar med frågor rörande psykisk hälsa och ohälsa.

• Vad får ni fram för information?
• Vilka åtgärder skulle behövas för att förbättra den psykiska hälsan i samhället?
• Vart går det att vända sig vid behov av hjälp och stöd?

Tips!
Kontakta sakkunniga inom detta område som arbetar på en myndighet eller i en organisation. Fråga om ni kan få intervjua personen. Det finns ett flertal frivilliga organisationer och även myndigheter som arbetar med frågor om psykisk ohälsa.

• Folkhälsomyndigheten, folkhalsomyndigheten.se (se även ”Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga”).
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, mucf.se.
• Socialstyrelsen, socialstyrelsen.se.
• Ungdomsmottagningen på nätet, UMO, umo.se, www.youmo.se.

Sammanställ information och kontaktuppgifter som kan vara bra att känna till så att alla skolans elever vet var de kan få information ifrån.