Goda relationer

Ta fram följande material: papper, sax och färgpennor.

Uppgiften består i att göra en pappersloppa fylld av olika känslor. Det blir ett tillfälle för eleverna att lära känna varandra bättre, att få förståelse för varandra, lära sig identifiera känslor och upptäcka likheter och skillnader hos varandra.

• Ett papper till varje elev
• En penna till varje elev

Steg 1
Gör en loppa

• Varje elev gör en klassisk ”loppa” för att sedan skriva en känsla på varje sida av loppan. De känslor som skrivs på lappen ska eleverna kunna koppla till någon specifik erfarenhet.
  Exempel på känslor: Stolt, ledsen, rädd, glad, lugn, förväntansfull, arg, sårad, förvånad, trygg, irriterad, inspirerad, lycklig, stressad, lugn, tacksam.

Steg 2
Genomföra

• Dela in er två och två med byte av partner efter exempelvis tre omgångar. Deltagarna får göra loppan på varandra. Om loppan exempelvis visar ”glad” så berättar ni för varandra vad som gör er glada.
• Övningen pågår under en viss bestämd tid eller tills varje elev har använt känsloloppan på 10 av sina klasskompisar.

Steg 3
Enskild reflektion

Avsluta följande meningar, skriv svaren i Trygghetsboken:

• Något nytt som jag lärde mig i den här övningar var att…
• Det var lätt att beskriva känslan av att vara…

Det var svårt att beskriva känslan av att vara…

Dela in er i grupper om 3–5 personer. Deltagarna får fem minuter på sig att skriva ner tre påståenden om sig själva. Två ska vara sanna och ett ska vara påhittat.

När alla deltagare färdigställt sina lappar ska varje deltagare läsa upp sina påståenden. De andra deltagarna ska gissa vilket påstående som är påhittat.

I denna övning ska ni öva på att ta fram fakta om olika frågor och sedan argumentera för en viss åsikt/hållning. Utmaningen består i att få över en kompis på sin sida, enbart genom att ta fram de absolut vassaste argumenten. Välj ut några frågor att argumentera kring.

Förlag på frågor:

• Skolan ska enbart servera vegetarisk mat.
• Ungdomar ska ha rätt till gratis resor med kollektivtrafiken.
• Staten ska betala för körkortet.

Dela in er i grupper som ska ta fram argument för och emot.

Steg 1
Ta reda på fakta

Läs på om det aktuella ämnet och ta fram vassa argument för er ståndpunkt. När ni är klara ska ni ställa er i två led, vända mot varandra. Kan någon, via argument, få över klasskompisen på sin sida?

Tips!
Testa enklare frågor! Testa gärna övningen genom att ställa enklare frågor där deltagarna får argumentera för vilken årstid som är bäst, om frukt är godis och så vidare.

Steg 2
Argumentera

Deltagarna får, en i taget, redogöra för sina bästa argument. Sedan får ni ställa frågor till varandra och öva er på att argumentera. Försök att komma överens! Efter att ha övat argumentation ska paret diskutera om det finns någon lösning på den aktuella frågan där det blir:

• Win/win: Det vill säga en kompromiss där båda parter vinner. Kan vegetarisk mat serveras vissa dagar i skolan? Kan ungdomar få resa gratis i kollektivtrafiken mellan vissa tider? Kan staten betala körkort för personer som väljer att arbeta med något som kräver körkort?
• Lose/lose: Argumenten övergick till en konflikt där båda parter förlorar. Deltagarna håller hårt på sina egna ståndpunkter och kan inte tänka sig att gå med på något som den andre säger.
• Win/lose: En deltagare vinner över den andra deltagaren på sin sida.

Dela in er i mindre grupper om 5 personer och ta fram en aktivitet som ni önskar bjuda era klasskompisar på. Det kan vara en låt, ett boktips eller någon kort koreografi.

Inom gruppen är det möjligt att bjuda på olika saker, två personer kan välja att baka medan några andra väljer musik samt tar fram mandala, det vill säga målarbilder.

Arbetsgång
Brainstorma kring vad ni skulle vilja göra. (Maximalt 10 minuter) Bestäm sedan datum för när de olika grupperna ska bjuda sina klasskompisar på aktiviteten.

Eleverna ska prata med klasskompisarna och hitta personer som stämmer överens med beskrivningarna i bingot. Skriv namnet på den som passar på beskrivningen i rutan. Försten till fem i rad vinner (lodrätt och vågrätt). Presentera vilka som stämde in på beskrivningarna inför klassen, om ni vill.

Skriv ut och klipp isär denna mall eller skapa en egen bingo med nya frågeställningar.

När vi hittar gemensamma nämnare med andra människor har vi mycket lättare att relatera till varandra. Den här övningen lyfter fram både gemensamma saker och det unika med varje enskild individ.

• Bilda grupper om 3-8 personer. Varje grupp får i uppdrag att hitta tre gemensamma nämnare, samt en unik sak (kompetens, erfarenhet, hobby etc.) med varje person i gruppen. Unik i det här sammanhanget är något man är ensam om att kunna/ha varit med om – i just den här gruppen.
• Varje grupp får ett stort pappersark till exempel ett blädderblad och tjocka tuschpennor. Be dem att rita en “blomma” av stora cirklar som de sedan skriver in sina namn i samt de saker/erfarenheter/intressen de har gemensamt.
• När alla grupper är klara samlas ni ihop den stora gruppen igen, blädderbladen sätts upp på väggen och varje grupp redovisar vad de kommit fram till. Se till att varje grupp får frågor om alla spännande fakta om deltagarna!

Ni har nu en vägg full av blommor samt information om vad ni har gemensamt och nya spännande fakta om varje individ – som ni kanske inte visste innan. Det gemensamma förenar oss och det unika hos var och en av oss bidrar till gruppen och gör den bättre och starkare än den skulle varit om vi alla vore exakt likadana.

Tips: Höj energin ytterligare genom att göra övningen som en tävling! Utmana grupperna att göra redovisningen så kreativ som möjligt. “Scenen är er”! Utmana dem även att gräva på djupet för att hitta de mest otippade och originella gemensamma nämnare. Det blir roligare då!

Starta ett faddersystem mellan de elever som är nya på skolan och de elever som har gått där under lång tid. I högstadieskolan kan elever i årskurs 9 vara faddrar för elever i årskurs 7. På gymnasiet kan elever i årskurs 3 vara faddrar för elever i årskurs 1.

Uppdraget kan syfta till att skapa en gemenskap på skolan genom att utveckla sammanhållning mellan yngre och äldre elever. Faddrarnas främsta uppgift kan vara att stödja och hjälpa de yngre eleverna på rasterna och under lunchen, med frågor som rör skolarbetet eller vara med och arrangera klassdagar.

Varje elev tilldelas en hemlig “kindness buddy” i en vecka och ska göra någon gest av omtänksamhet för sin buddy.

Börja med att reflektera i par/små grupper:

• Berätta om en gång då någon har gjort något omtänksamt/hjälpsamt för dig.
• Berätta om hur det kändes.

1. Skapa kort med namn på alla i klassen för att slumpa fram varje elevs kindness buddy. Ni kan också använda er av ett digitalt verktyg för att lotta namn, till exempel detta.
2. Efter att varje elev har tilldelats en kindness buddy ska ni börja fundera på vilka gester av omtänksamhet ni skulle kunna göra. Sitt kvar några minuter efter utlottningen och anteckna 2-3 idéer. Uppmuntra varandra till att vara kreativa!
3. Bestäm en tidsgräns för att vara kindness buddies, förslagsvis en vecka, och se till att göra minst en gest av omtänksamhet under den tiden.
4. Det är dags att avslöja vem din kindness buddy var! Först ska alla i klassen fundera enskilt och skriva ner några vänliga gester som de upplevt från andra elever under veckan. Anteckna gesterna och hur det kändes att motta dem i din Trygghetsbok.
5. Stå eller sitt i en cirkel. Varje elev säger “Min kindness buddy var … och min gest av omtänksamhet var …”
6. Ni kan också göra ett omtänksamhetsspindelnät! Alla står i en ring, en elev har ett garnnystan. Elev 1 som har garnnystanet säger namnet av sin kindness buddy och kastar garnnystanet vidare till henne/honom, men håller kvar i garnet. Fortsätt så tills alla har berätta om sina kindness buddies. Till slut håller alla i ringen i garnet, som bildar något som liknar ett spindelnät.
7. Reflektera i helgrupp: Vad betyder detta spindelnät för dig? Hur kan ni hjälpa varandra med att vara mer hjälpsamma och omtänksamma mot varandra?

Tips! Para ihop kindness buddies från olika klasser för att göra omtänksamhetsspindelnätet ännu större.