Fördjupning i hälsohjulet

Fördjupning i hälsohjulet

Metodbanken

Fördjupning

Lansering 2022

Fördjupning i hälsohjulet

Här hittar du nyttiga länkar, forskning, verktyg och annat relevant material för samtliga 9 hälsofrämjande områden från hälsohjulet.

Resurserna fungerar som stöd och inspiration till arbetet med Hälsoparlamentet. Vissa riktar sig främst till eleverna och andra till lärare, elevhälsopersonalen, skolledningen.

 

FYSISK HÄLSA

 

Resultaten visar att barn som är mer fysiskt aktiva rapporterar högre livstillfredsställelse och mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barn som är mindre fysiskt aktiva. (…) Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av social och socioekonomisk bakgrund. Skolan är en viktig arena för ett sådant arbete.

Folkhälsomyndigheten

 

Nyttiga länkar och vidare läsning

Rörelse

 

Kost

 

Sömn

 

DELAKTIGHET

 

Det finns flera områden i skolan som elever ska och kan var delaktiga i och ha inflytande över. Det gäller undervisningen, men också skolans verksamhet i övrigt. Det kan handla om olika aspekter av arbetsmiljö, planering av raster, fysiska utrymmen, psykosocialmiljö, schemaläggning, provplanering och aktiviteter utöver lektionerna.

Skolverket

Typer av elevinflytande

Europarådet listar elevinflytandet som en skala från uttryckande av åsikter till ledarskap.

  • Uttryck – kommer med åsikter
  • Samråd – uppmanas att komma med åsikter
  • Medverkan – deltar i möten
  • Medinflytande – har en formell funktion i beslutsfattandet
  • Aktivt deltagande – identifierar problem och tar fram lösningar
  • Ledarskap – planerar och fattar beslut

(Europarådet, Hantera kontroversiella frågor s. 30)

Nyttiga länkar och vidare läsning

 

ELEVHÄLSA

 

Skolans uppdrag är att främja elevernas hälsa och lärande samt att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Hälsa och lärande förutsätter varandra. Därför är elevhälsa ett ansvar för alla i skolan.
Arbetet med elevhälsa innebär en hög grad av samverkan mellan den samlade elevhälsan, lärare och övrig personal i skolan. Skollagen, kap 2 25§, sätter sambandet mellan hälsa och lärande i fokus genom att koppla den samlade elevhälsan till skolans uppdrag. Alla som arbetar i skolan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM

 

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Skollag (2010:800) 2 kap. 25 §

 

Nyttiga länkar och vidare läsning

Tips!
Elevhälsopersonalen kan göra en presentationsfilm där de berättar om vilka de är och vad de gör.
Se till att filmen finns tillgänglig för skolans elever. Det ska vara lätt att få fram information.

VÄRDERINGAR OCH REGLER

 

Nyttiga länkar och vidare läsning

 

GODA RELATIONER

 

Skolans mål är att varje elev:
– genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö;
– visar respekt för och hänsyn mot skolans personal och andra elever som en del av det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön på skolan.
Varje elev behöver också känna att hen är en viktig del i klassen och i skolans gemenskap. Då ökar viljan att samarbeta både inom klassen och över klass- och åldersgränser.

Skolverket

Nyttiga länkar och vidare läsning

 

MILJÖ

 

Skolan ska främja en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal – en arbetsmiljö där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas.

Skolverket

Nyttiga länkar och vidare läsning

 

HANTERBAR OCH MENINGSFULL UNDERVISNING

 

När lärare kopplar sina ämnen till olika yrkesmöjligheter och arbetsmarknaden ökar motivationen hos eleverna.

Mikaela Zelmerlööw, Undervisningsråd Skolverket

Nyttiga länkar och vidare läsning

 

PSYKISK HÄLSA

 

Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst. Det finns en större medvetenhet om det i samhället nu. Det viktiga är att det finns hjälp att få på flera sätt. Hjälpen kan se olika ut och det är bra, eftersom alla människor är olika. Det viktigaste tipset är att vara vänlig och respektfull mot andra. Du vet inte vad de bär med sig eller varit med om. Var en bra vän. Våga också säga till en vuxen om du märker att någon mår dåligt.

Lärarnas Agenda 2030

Mer om stress

Olika saker kan framkalla stress, till exempel att det är för mycket att göra, att vi ställer för höga krav på oss själva, eller upplever för höga krav från andra.

Stress är kroppens naturliga reaktion och försvar på fysisk och mental press, men om man ofta känner sig stressad och inte kan koppla av kan stressen bli ett problem. Stress kan bland annat påverka vårt immunförsvar och göra att vi lättare drabbas av sjukdomar.

Symptom på att du kan vara stressad är:

  • Trött, fast du sover ordentligt.
  • Värk i axlar, mage och/eller huvudet.
  • Hjärtklappning.
  • Känner dig nedstämd eller har ångest.
  • Känner dig likgiltig och/eller ointresserad av det som händer omkring dig.
  • Lättirriterad och arg över småsaker.
  • Koncentrationssvårigheter, glömmer lätt bort saker.
  • Känner dig rastlös, svårt att koppla av.

(Aktiv skola, Hälsa på skolan – Högstadiet)

Stress är naturligt och något som alla människor upplever i perioder. De som har bra relationer och känner trygghet och närhet är mer rustade mot stress. När vi umgås med andra människor ökar hormonet oxytocin. Oxytocin gör att stresshormonet kortisol sänks, det lindrar även smärta och sänker blodtrycket. Oxytocin bildas framförallt vid beröring, men även i möten med goda vänner, av mättnad och av värme.

Tips!
Vid negativ stress, ta en promenad eller gör något annat fysiskt, då sjunker stresshormonerna och kroppens ”må bra-hormoner” ökar, vilket gör att du känner dig lugnare samt får lättare att koncentrera dig.

Nyttiga länkar och vidare läsning

  • Team Tilia, Tiliapodden.  En podd om  ämnen som självkänsla, självhat, samhällets ideal och förhållande till sin kropp.
  • Team Tilia, Om känslor: Tilia lyfter olika vanliga känslor som kan vara kopplade till “bara” livet, till ohälsa och ibland både- och, med läs- och poddtips för varje känsla.
  • Minds projekt Vara nere: med en kunskapsbank för unga om frågor som rör psykisk hälsa,
  •  Skolyoga meditation ; Skolyoga djupavslappning (14,26 min)
  • Helsingforsmission, Jag räcker till: en guide till självmedkänsla. En webbpublikation om självmedkänsla med övningar att lyssna på och uppgifter
  •  Färdigheter för att handskas med känslor och Färdigheter för att handskas med stress: gratis nedladdningsbart material från Allt om Art
  • Stör döden. Ett nytt utbildningsmaterial om psykisk ohälsa och självmord för dig som är lärare.” Gratis material  framtaget av organisationerna Mind, Suicide Zero och SPES tillsammans med Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) med stöd av Region Stockholm
  • Ung livsstil, Stress
  • Suicide Zero, Livsviktiga snack. Verktyg med övningar för att hjälpa barn lära sig att prata om känslor.

 

STUDIERO

 

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

Skollag (2010:800) 5 kap. 3 §

Nyttiga länkar och vidare läsning

Tips för personal!
Använd metodöversikten som en studiecirkel, följande diskussionsfrågor har tagits fram:

Diskussionsfråga 1: Vilka resultat från metaöversikten är relevanta för mig och mitt eller mina klassrum?

Diskussionsfråga 2: Vilka är behoven just nu hos mina elever? Vad skulle jag vilja utveckla vidare i mitt ledarskap i klassrummet? Finns det arbetssätt som jag skulle vilja prova på eller lära mig mer om?

Diskussionsfråga 3: Vilka sätt att arbeta har visat sig fungera med nuvarande eller tidigare elevgrupper? Finns det nyckelfaktorer i dessa arbetssätt som jag kan arbeta vidare med? Kan jag delge dessa arbetssätt till andra lärare?

Diskussionsfråga 4: Behöver jag mer kunskap, kompetensutveckling eller stöd från andra inom organisationen för att kunna genomföra de förändringar jag anser skulle vara av nytta?

Diskussionsfråga 5: Hur kan jag utveckla möjligheter att utvärdera min egen praktik och mina arbetssätt för att kunna utveckla arbetet vidare?

Ni kan också lyssna på Skolforskningspodden avsnitt om översikten, Avsnitt 18: Lärares ledarskap främjar studiero i klassrummet.

  • Tips för att skapa tydlighet och struktur!
    Resultaten i Skolforskningsinstitutets metaöversikt visar vikten av att tydliggöra förväntningarna och att ha tydliga ramar för undervisningen för att främja studiero.
    Start och avslut av lektioner behöver, för inramningens och tydlighetens skull, vara genomtänkta. Lektionen startar med tydliga instruktioner, exempelvis via Classroomscreen, vilket är en digital whiteboardtavla. Det är kostnadsfritt och enkelt att använda, ingen inloggning krävs. Se följande instruktionsfilm om Classroomscreen från Mediotek Sundsvall.

 

  • Skolinspektionen, Arbete för att säkerställa studiero
  • I Grundskoletidningen #8 2018 listade redaktören och gymnasieläraren Tove Phillips ett antal punkter med praktiska tips för att uppnå studiero. Bland annat lyfts vikten av struktur och tydlighet, att läraren rör sig i klassrummet, att eleverna är delaktiga och att det finns tydliga rutiner för ”övergångar” mellan olika aktiviteter, eftersom det ofta är i dessa situationer som oro uppstår. Gå gärna igenom de tips som lyfts fram i tidningen tillsammans med eleverna innan ni genomför övningarna i verktygslådan.
Metodbanken

Fördjupning

Lansering 2022
Metodbanken

Fördjupning

Lansering 2022
Tillbaka till toppen