Dialog för demokrati och utveckling

Kan en finsk samtalsmetod göra att människor som tystnat vågar prata igen? Kan den till och med bidra till att stärka demokratin? Ja, det verkar faktiskt så.

Artikeln är publicerad i Nordperspektiv 2024

Text: Desirée Stattin Drakenberg
Foto: Scandinav

Hittills har 120 000 personer deltagit i den finska samtalsmetoden dialogpaus som nu sprids till allt fler länder.

– Det är en öppen diskussionsmetod som är helt gratis. Vem som helst kan delta. Vem som helst kan ordna en egen dialog, säger Laura Arikka, vd på stiftelsen Dialogpaus.

Målet med dialogpaus är att finländarna ska bli skickligast i världen på samtal.

– Vi kan vara ganska tysta, så det här är något vi behöver öva på, säger Laura Arikka.

Möten och dialog är grundläggande komponenter för att bevara och utveckla demokratin. En bättre samtalskultur med mötesplatser där vi kan föra trygga samtal skapar inkludering och ger förutsättningar för fler att delta. När fler människor ges möjlighet att vara med i samhällsdebatten får vi en bredare representation av åsikter och perspektiv.

Gör plats för fler i debatten

Dialogpaus utvecklades av den finska innovationsmyndigheten Sitra under åren 2016–2019. Framtidsforskare på myndigheten såg flera tecken på att demokratin var i kris. De såg att polariseringen i Finland växte och samtalskulturen blev allt sämre. Många forskare ville inte delta i debatter eftersom hat och hot var vanligt.

– Utvecklingsgruppen på Sitra kom fram till att en bättre dialog skulle hjälpa människor med olika åsikter att samtala. Experter och forskare började diskutera hur fler skulle våga delta i debatten, säger Laura Arikka.

Efter två år, 2018, presenterades Dialogpaus. Metoden passar den som har ett tydligt ämne som behöver dis­kuteras och där det finns olika åsikter eller infallsvinklar. Det är ett bra tillfälle att bjuda in personer vars röst vanligtvis inte blir hörd.

– Det är viktigt att det finns ett behov av dialogpaus, alltså att det finns någon nytta av den. Du behöver tänka på vem du ska bjuda in till diskussionen. Hur får du en mångsidig grupp av människor att delta? Det ska inte bara vara de personer som alltid diskuterar det här ämnet, utan här gäller det att medvetet bjuda in dem som har en djupare förståelse, säger Laura Arikka.

Så funkar det

Det ska finnas en samtalsledare och antalet deltagare kan vara mellan sex och tio. Själva diskussionen kan vara fysisk eller online och det ska finnas en avgränsad tid, exempelvis två timmar. Dialogen ska vara jämlik och konstruk­tiv, och alla ska komma till tals.

– Samtalsledaren förbereder en inledning som presenterar ämnet och de spelregler som gäller för diskus­sionen. Vi har sett att den bästa dialo­gen kommer när det finns någon som leder den. Då kan människor delta och vara sig själva.

Samtalet inleds med att deltagarna introducerar sig enbart med förnamn – ingen information om titel, jobb eller annan bakgrundsfakta lämnas.

Samtalsledarens uppgift är att uppmuntra till samtal, aktivera deltagarna genom direkta frågor och uppmana alla till att lyssna på varandra. Som deltagare ska du inte avbryta andra eller ha diskussioner vid sidan av. Du ska delta i det som andra säger och använda ett vardagligt språk. Du ska berätta om dina egna erfarenheter och tilltala de andra i gruppen och fråga om deras erfarenheter.

Det deltagarna säger är konfidenti­ellt om inte annat är överenskommet.

– Du ska respektera andra och vara närvarande. Man försöker att inte ha telefoner eller datorer så att alla fokus­erar på de andra deltagarna. Man kan gärna ha olika åsikter om ämnet. Det är helt okej, säger Laura Arikka. Organisationen som genomför en dialogpaus har allt att vinna på att följa upp diskussionen. Det kan vara i en workshop, eller att tankarna tas vidare till någon som fattar ett beslut.

Inget ämne är för svårt

Metoden hette inte dialogpaus på svenska från början.

– Först hette den rondpaus, men våra grundare kände att namnet förde tanken till boxning hela tiden så då bytte vi. Dialogpaus heter den för att du har tid för dialog. På finska heter den Erätauko, vilket betyder time out. Det är också den engelska termen vi använder, säger Laura Arikka.

Det har genomförts dialoger om alltifrån identitet, matproduktion och trafikplanering till människohandel.

– Inget ämne är för svårt eller fel för dialogpaus. De som har testat metoden tycker att den ger lugn och respekt i dialogen, säger Laura Arikka.

I Tammerfors har kommunen använt dialogpaus för att utveckla stadens trafikplanering, som många invånare har åsikter om. Olika organ­isationer har bjudit in ungdomar för att diskutera hållbarhetsfrågor och inkludering.

– Lahti kommun bjöd också in barn i diskussionerna och försöker få barn och beslutsfattare att tillsammans utveckla stadens arbete.

I höst fortsätter samtalen i Lahti med Bra Sagt, en diskussionsfestival.

– Det är någonting vi har arrangerat med Yle och Tavastehus kommun i två år nu. Det är en festival där vem som helst kan delta. Vi har dialogpausdiskussioner och evenemang under två dagar och det har tidigare varit åttio diskussioner om åttio olika ämnen. Det kan handla om matproduktion och ungdomars möjligheter att påverka sin skola. Vi har diskuterat om det går att tycka om både ishockey och teater, allt får plats!

Metoden sprids

Framöver väntar ett samarbete med finska justitieministeriet. Dialogpaus ska leda diskussioner om språkser­vice, vilket handlar om hur servicen fungerar i landet när det gäller Finlands två officiella språk, finska och svenska.

– Det är ett klassiskt sätt att använda dialogpaus. Vi får höra hur medborgarna och kommunen tycker att något fungerar, vilka krav och önskemål man har för att invånarna i kommunen ska må bättre.

Över 120 000 finländare har testat metoden, såvitt man vet, men en hel del diskussioner anordnas utan att Stiftelsen Dialogpaus har kännedom om dem.

– Det är väldigt roligt att höra om dialogpausdiskussioner som vi inte har varit med om att ordna. Vi hör om skolor och olika hobbygrupper som har gjort dialogpaus utan att ha varit i kontakt med oss. Det är så det ska vara.

Även andra länder har tagit till sig metoden. 2019 och 2020 etablerades ett samarbete med de nordiska län­derna. Efter det följde Estland, Kroat­ien, Polen och Ukraina.

– Vi har också haft samarbete med Nordiska ministerrådet, bland annat med diskussioner om nordisk mat. Nu gör vi ett samarbete med nepalesiska scouter. Att utbilda lokala ungdomar i att använda dialogpaus i deras område för att stärka demokratin känns väldigt bra, säger Laura Arrika.

Tips när du använder dialogpaus

• Lyssna aktivt
• Var närvarande och lyssna på alla deltagare
• Respektera alla åsikter
• Skapa en trygg miljö där alla känner sig hörda
• Ställ öppna frågor
• Uppmuntra till djupare reflektion och diskussion
• Ha tålamod
• Ge tid för eftertanke och undvik att avbryta

Så jobbar Föreningen Norden med dialogpaus

Metoden dialogpaus har blivit ett stående inslag i Föreningen Nordens arbete. Bland annat i arbetet med studiecirkeln Min plats i Norden. Vår verksamhetsutvecklare Anna Scaramellini berättar om Föreningen Nordens arbete med dialogpaus i en artikel i Nordperspektiv.