En framtid rik på möjligheter

Genom att öva oss på att tänka på olika typer av framtidsscenarier kan vi rusta våra hjärnor för att bättre möta en osäker och oviss morgondag. Tre experter inom framtidsforskning, klimatpsykologi och hjärnforskning delar med sig av sina kunskaper.

Text: Amanda Svanberg

Klimatkrisen, krig och konflikter, lågkonjunktur, politiska motsättningar och en galopperande teknikutveckling. Larmrapporter och svarta rubriker präglar nyhetsrapporteringen. Att förväntningarna på framtiden är ovanligt mörka visar även en ny rapport från Ungdomsbarometern 2023. I deras undersökning tror fler än hälften av de tillfrågade att de själva kommer att få det sämre än tidigare generationer.

Vilka strategier har vi då för att leva och utvecklas i en framtid som vi egentligen inte vet så mycket om? Hur kan vi här i Norden förbereda oss för alternativa framtider, både kollektivt och i vår vardag? Enligt Joakim Skog, ledare för framtidsområden på den svenska statliga innovationsmyndigheten Vinnova, är det viktigt att vi själva börjar fundera på hur framtiden kan komma att se ut i olika typer av scenarier. Vi bör också ställa oss frågan vad det är för typ av framtid som vi vill leva i.

– Framtiden kommer med största sannolikhet att bli radikalt annorlunda mot vad vi är vana vid i dag, och den skillnaden kommer att inträffa ganska snart. Därför är det bra om vi övar upp tanken på att möta olika framtider. Då skapar vi oss en känsla av delaktighet och kan börja förstå vilken roll vi spelar och vad vi själva kan bidra med för att få den framtid vi vill ha, säger Joakim Skog.

TEKNIKEN FÖRÄNDRAR

I Norden kommer samhället att förändras på flera sätt, men exakt hur vet vi inte ännu. AI­-utveckling är ett exempel på många tekniskt relaterade områden som utvecklas snabbt och som sannolikt kommer att förändra vår arbetsmarknad. Men även vad vi äter och hur vi klär oss kommer att se annorlunda ut i framtiden, menar Joakim Skog.

– Om det innebär att vi äter mer närodlat eller nya proteiner är svårt att säga, men en sak är säker och det är att vår lunchtallrik kommer att se annorlunda ut år 2030. Vi behöver också lära oss att leva med naturen i tider av extremväder, vilket sommarens skyfall är ett bevis på.

UNGA PÅVERKAS MEST

Klimatångest dök upp på Språkrådets nyordslista år 2007 och är i dag ett vedertaget begrepp. Enligt Frida Hylander, psykolog på Klimatpsykologerna, beror det delvis på att vi står klimatkrisen närmare i dag. För många människor blev sommaren 2018, med värmebölja i Europa och omfattande skogsbränder i Sverige, en väckarklocka om att hotet är på allvar.

– Klimatförändringarna påverkar oss psykologiskt, men det räcker inte med att bara förstå klimatfrågan intellektuellt, det krävs mer för att få till en förändring och det har fler förstått nu, säger Frida Hylander.

År 2021 genomförde en internationell forskargrupp en undersökning för att se hur unga människors inställning till klimatet såg ut. Studien visade att åtta av tio ungdomar upplevde klimatångest, och den var särskilt stor i de länder som var mest utsatta för extremväder.

På Klimatpsykologerna arbetar Frida Hylander med frågor som handlar om hur människor påverkas av att leva i en tid präglad av flera pågående kriser, och enligt henne behöver vi arbeta med flera spår för att skapa trygghet i en tid med stora förändringar.

– Det är viktigt att ta hand om det som känns. Det kan till exempel vara att lära sig strategier för att reglera sina känslor så att de inte blir helt överväldigande och tar över våra liv. En strategi är att öva på att bli kompis med sina jobbiga känslor och bli bättre på att stå ut med att leva i ovissheten.

Frida Hylander menar att en gemensam nämnare för alla kriser och hot som hänger över oss i dag innebär väldigt mycket ovisshet – något som vi människor har svårt att stå ut med.

– Då kan det vara bra att hitta andra att dela sin oro med, men framför allt är det viktigt att vara med och agera tillsammans med andra. Till exempel genom att gå med i en organisation eller grupp där man är med och skapar den förändring man vill se, säger Frida Hylander.

FÖRBERED DIG PÅ FRAMTIDEN

Joakim Skog är inne på ett liknande spår som Frida Hylander. Enligt honom är människan inte skapad för stora förändringar – vi är vana vid att känna till vår närmiljö och vill ha ett tryggt och planerbart liv. Därför är det särskilt viktigt att lägga energi på att förbereda oss på att vår tillvaro kommer att bli annorlunda.

– Det är först när vi vet vilken framtid vi vill ha som vi kan börja påverka den, och det första du bör göra är att ställa samma fråga till din familj och dina vänner: vad tror du kommer att förändras i framtiden? På en arbetsplats kan du prata med dina kollegor och fråga: hur kommer vår arbetsplats att se ut i en tänkbar framtid? Det är viktigt att förstå att vi kan vara med och påverka den, säger Joakim Skog.

RISK FÖR FRAMTIDSCHOCK

Den som inte accepterar att framtiden kommer att se annorlunda ut riskerar att drabbas av framtidschock, menar Joakim Skog. En konsekvens av att inte mentalt förbereda sig själv eller sin organisation på vad utvecklingen som sker i dag innebär för morgondagen.

– Organisationer behöver ha en ledning som vågar utmana sin egen existens och de behöver ställa sig frågan: vilken typ av organisation i olika typer av framtider kan vi bli, och vad gör vi i dag för att börja resan mot den mest önskade versionen? säger Joakim Skog.

NYA SYNSÄTT BEHÖVS

Katarina Gospic är hjärnforskare och forskar bland annat om hur människor kan reglera känslor och vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut. Hon menar att våra hjärnors förmåga att hantera förändring bland annat beror på hur gamla vi är.

– Vi har en reaktiv del av hjärnan som förenklat kallas för reptilhjärnan och där är amygdala huvudperson. Amygdala är den struktur som reagerar på rädsla, osäkerhet och obehag. När vi utsätts för starka tidningsrubriker är det amygdala som tickar i gång, säger Katarina Gospic.

Förutom amygdala, finns även en reflekterande del av hjärnan som kallas för frontalloben, och det är den som kan lugna ner amygdala. Frontalloben är däremot inte färdigutvecklad förrän vid tjugofem års ålder, vilket gör att det kan uppfattas som att unga människor har en gas men ingen broms, enligt Katarina Gospic.

SOCIALA MEDIER PÅVERKAR

Katarina Gospic menar att media och sociala medier alltmer bygger på att attrahera den reaktiva hjärnan.

– Det handlar antingen om snabba belöningar vilket är anledningen till att vi människor sitter med näsan i mobiltelefonerna hela tiden, eller så handlar det om att skapa rädsla och skrämma människor. Vi måste därför förstå att mobiltelefonerna är ett jättekraftigt verktyg för manipulation, säger Katarina Gospic.

Hon menar att vi människor spenderar en stor del av vår vakna tid med näsan i skärmen, och det är för att affärsmodellen är uppbyggd så att ju mer tid vi spenderar på skärmen, desto mer pengar tjänar de olika tjänsterna.

– Om vi jämför hjärnan med en muskel och vi tränade biceps en hel dag i sträck, då skulle vi bli jättetrötta. Det är precis det som sker med den reflekterande delen av hjärnan. Om vi utsätts för skräckscenarier hela tiden som berättar för oss hur vi ska leva och bete oss, och dessutom läser om den ena naturkatastrofen efter den andra, då blir vi väldigt trötta.

HJÄRNANS STARKA ÅTERHÄMTNINGSFÖRMÅGA

I dag krockar våra beteenden många gånger med vårt behov av välmående sett ur hjärnans perspektiv, menar Katarina Gospic.

– Om den reflekterande delen av hjärnan blir utmattad blir vi mer reaktiva och sämre på att reflektera och se saker från flera perspektiv. Risken är att vi blir mer impulsiva och slutar att vara empatiska, säger hon.

Men misströsta inte, för vi människor har möjligheten att stärka vår motståndskraft och förmåga att förhålla oss till förändringar och ovisshet i livet. Enligt Katarina Gospic är hjärnan fantastiskt bra på att återhämta sig även om den blivit drabbad av något väldigt dåligt.

– Genom att omge oss av människor och i sammanhang som peppar oss, får vi möjligheten att växa och bli starka utifrån vår egen förmåga, säger hon.

Det här är en något förkortad version av artikeln i publikationen Nordperspektiv 2023.

Personerna i artikeln

På bilden från vänster Joakim Skog (foto Ateljé Uggla), Katarina Gospic (foto Gabriel Liljevall) och Frida Hylander (foto Karin Boo).

Joakim Skog arbetar som ledare för framtidsområden på den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Myndigheten driver framsynsarbete för att bli bättre på att förstå och visualisera en möjlig framtid. Framsyn är ett syn­ och arbetssätt där vi tar makten att forma framtiden – där vi inte bara låter den hända.

Frida Hylander är legitimerad psykolog och arbetar på Klimatpsykologerna. Hon hjälper personer att hantera sin klimatångest och är även medförfattare till boken Klimatpsykologi – Hur vi skapar hållbar förändring.

Katarina Gospic är läkare, hjärnforskare och fysiolog och har skrivit böcker som Hjärnbalans, Orädd och Digital Tsunami – revolutionen som kan rasera eller rädda världen. Katarina Gospic menar att om vi lär oss hur hjärnan och kroppen fungerar kan vi styra våra beslut, oss själva och världen i önskad riktning.

Bilder i artikeln: Illustration: Flashvector, Istockphoto. Foto på unga: Plattform, Johnér.