Att prata om trygghet skapar också en känsla av trygghet

Samtal och möten i Föreningen Nordens lokala föreningar har gett nya idéer och perspektiv på vad trygghet är och kan vara i framtidens Norden.

Text: Emelie Dahlström-­Ravn och Celia Boltes

I över hundra år har Föreningen Norden funnits som lokalt förankrad folkrörelse i Sverige med ett engagemang för samhörighet och gemenskap över gränser och generationer i Norden. Förändrade förutsättningar kopplade till digitalisering, social distansering och gränsstängningar under pandemin har dock påverkat människors möjligheter att mötas. Det behöver därför utvecklas nya former som får människor att träffas för att tillsammans kanalisera sitt engagemang.

Lokala samtal över gränser

Under 2023 har Föreningen Norden testat nya former för hur medlemmar som är engagerade lokalt kan genomföra konstruktiva samtal om det som rör människors vardag, både i lokalsamhället och i Norden i stort. Arbetet har tagit avstamp i Nordiska ministerrådets handlingsplan Vision 2030 och den övergripande frågan har handlat om trygghet i Norden – i dag och i framtiden. Ett upplägg i tre steg har legat som grund för att skapa engagerande samtal. Lokalavdelningarna i Boden och Pajala är två olika exempel på hur samtalen har genomförts i en lokal kontext.

Att nå nya målgrupper

Föreningen Norden i Boden har samarbetat med lokalsamhället för att få ihop ett mötestillfälle för människor att samtala om trygghet och sedan skicka in sina tankar via en digital plattform. Den lokala avdelningen i Boden har sedan tidigare kontakt med flera andra föreningar i området och genomförde dessutom mötestillfället som ett samarrangemang med Studieförbundet Vuxenskolan, Stadsbiblioteket och Bodens kommun.

– Trygghet är i sig en väldigt aktuell samhällsfråga. Många människor känner sig otrygga i vardagen. Att samlas, prata om vad som känns tryggt, och vad som inte gör det ger perspektiv. Detta i sig tar bort känslan av otrygghet och gör det mindre farligt, säger Eivy Blomdahl, styrelseordförande i Föreningen Norden i Boden.

Att samlas, träffa nya människor och samtala om frågor som berör är inte alltid så enkelt. Margit Dyrander och Harry Hannu, styrelseledamöter i lokalavdelningen, berättar att det kändes ovant att sitta och prata om vad man tycker är viktigt och ta del av varandras tankar och idéer.

– Vi började med att i mindre grupper diskutera vad trygghet är, och ställde oss frågor som: är vi tryggare i dag än för femtio år sedan? Hur hade våra förfäder det? Och utifrån det, vad ser vi är viktigt vad gäller trygghet i framtiden? säger Margit Dyrander.

Margit Dyrander menar att det hände någonting i denna process. Det blev ringar på vattnet där en persons tankar födde idéer hos en annan, och diskussionen blev riktigt givande och intressant. Det hela resulterade i flera bidrag till insamlingen om människors tankar om framtiden i Norden.

– I Boden fick vi blodad tand, och vill fortsätta och ses och samtala säger, Eivy Blomdahl, styrelseordförande i Boden.

Inskickat bidrag från Föreningen Norden i Boden: Tillit och sammanhållning

För att behålla tryggheten i Norden behöver vi sträva efter att upprätthålla tilliten till varandra. Våra gemensamma värderingar och synen på medmänniskan är en del av den nordiska gemenskapen där vi värnar om yttrandefriheten, demokratin och jämställdheten. Vi har det gemensamma i den nordiska modellen och solidariteten för varandra. Vi ser allas lika rätt till ett värdigt liv. Vi tillsammans är starka, står för något stort att sträva mot. Alla har sin plats i våra samhällen. Vi vårdar tilliten till varandra och visar respekten för varandra, vi håller samman och står upp för våra värderingar.

Inskickat bidrag från Föreningen Norden i Pajala: Detta längtar vi efter

Här vill man bo

Satsa allt på att få människor att bosätta sig här permanent. Hjälp till med att göra kommunen lockande. Ett stort ansvar ligger på kommunen själv – men det krävs även strukturella förändringar och kanske även inom lagstiftningen; händelser som ligger utom kommunens räckvidd.

Vår upplevelse är att både Norge och Finland värdesätter glesbygden på ett annat sätt. Hur har de lyckats? Vad gör de som inte vi gör?

Sjuk- och tandvård, sociala omsorger

Sjuk­- och tandvård dras med sina utmaningar. Ibland kan även sociala omsorger som färdtjänst och hemtjänst kräva inblandning från ett par kommuner och även ett grannland. Men allmänheten behöver få information från vård­ och omsorgsgivarna om vad som gäller.

Närhetsprincipen
Satsa ordentligt på närproducerat. Underlätta inte för långväga transporter av råvaror och mat. Möjliggör i stället jordbruk i hela landet och värna om småskalighet. Satsa på byggnation av trähus i skogrika trakter, även stora hus.

Kommunpeng
Inför en kommunpeng. Dygnet runt går ett pärlband av tunga fordon lastade med järnmalm 16 mil för att komma till omlastning, för vidare transport. Det innebär att ungefär var femtonde minut passerar en långtradare byn Lovikka och de andra byarna på vägen mellan gruvan i Kaunisvaara och omlastningsstationen i Svappavaara. Allt för att förse världen med järnmalm. Låt de kommuner som generar stora belopp till statskassan tack vare sina naturtillgångar, få en del av kakan. Så att även kommuner utanför storstadsregioner blir attraktiva kommuner.

Ta glesbygdens villkor på allvar

Vi vill att de förhållanden som råder inom glesbygden ska förstås och tas på allvar. Dessa förhållanden kommer inte att förändras av sig självt. Vi vill tro att det är möjligt med förändring till det bättre.

Texten är ett nedkortat utdrag från Föreningen Norden Pajalas bidrag, författad av Monika Lund, Sören Skogsdal och Ingegerd Mäkinen. Bidraget tillkom efter samtal i föreningens styrelse.