Min demokratiska röst
För varje ny generation ställs nya frågor om den tid vi lever i och dess styrelseskick. Det betyder i praktiken att demokratin måste erövras av varje ny generation. För hundra år sedan infördes efter rösträttsrörelsens hårda arbete allmän rösträtt i Sverige. Idag ställs demokratin inför utmaningar som migration, klimathot och ett förändrat medielandskap.
För att utforska dagens demokratiska utmaningar och dilemman har Föreningen Norden med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor tagit fram podden Min demokratiska röst med tillhörande diskussionsmaterial för gymnasiet och demokraticirklar. Syftet med materialet är att främja kunskapen om olika demokratibegrepp och frågor, känslan om vikten med demokratin och tillhörigheten till sin lokala demokrati, och samtidigt utforska de utmaningar som några av världens mest demokratiska länder, de nordiska, står inför.
Om podden
Podden Min demokratiska röst leds av journalisten Li Skarin tillsammans med gymnasieeleverna Felicia Prucha (Stockholm) och Loke Johansson (Gällivare). I fem avsnitt diskuterar de demokrati utifrån begrepp som tillit, jämställdhet, engagemang, tillhörighet, migration, klimatförändringar och yttrandefrihet tillsammans med Sofia Näsström, Peter G Stadius och Cecilia Arensmeier, tre forskare med olika perspektiv på demokratiutvecklingen i Norden.
På sätt och vis kan man säga att de nordiska länderna har någonting som gör dem lite annorlunda i frågan om demokrati. Historiskt sett så har det varit väldigt viktigt för samtliga nordiska länder att så stor del av befolkningen som möjligt får vara delaktig.
Peter G Stadius, Helsingfors universitet – Avsnitt 1. Vad vinner vi och vad behöver vi avstå?
Peter G Stadius är professor och forskningsdirektör vid Centrum för Nordenstudier vid universitetet i Helsingfors.
Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, med särskild inriktning mot politisk teori. 2021 publicerades hennes bok “Demokrati: En liten bok om en stor sak”. Läs vår intervju med Sofia här.
Cecilia Arensmeier är lektor vid Örebro universitet, där hon forskar främst om ungdomars värderingar och kunskaper om demokrati och samhälle, samt utbildningspolitik.
Min första tanke är att det är något odemokratiskt att göra, att staten går in och censurerar för sin befolkning. Men sen är också det här med frihet under ansvar som vi pratat om, att det är viktigt att man inte kränker någon eller använder ord man inte ska använda. Men den där gränsen kan vara svår att dra, och då kan censur vara ett sätt att använda det i vissa fall, kanske.
Felicia Prucha, Anna Whitlocks gymnasium, Stockholm – Avsnitt 4. Frihet under ansvar
Lyssna på podden på Spotify, Acast, eller direkt från vår hemsida här.
Arrangera en poddcirkel och prata demokrati
Resultat från våra poddcirklar
-
0%
Andel deltagare som bättre förstår varför det är viktigt att prata om demokratin
-
0%
Andel deltagare som bättre förstår andra samhällsgruppers syn på demokratin
-
0%
Andel deltagare som upplever ett större intresse för att vara delaktiga i sin lokala demokrati
Vad är en poddcirkel?
En poddcirkel är ett upplägg som kan liknas vid en blandning av en studiecirkel och en bokcirkel. Som i en studiecirkel möts en grupp människor för att tillsammans samtala och söka kunskap om ett särskilt ämne; alla får komma till tals och uttrycka sin åsikt. På liknande sätt som i en bokcirkel tar diskussionerna avstamp i något som deltagarna tagit del av inför träffen, i detta fall podden Min demokratiska röst. I en poddcirkel uppmuntras alltså alla deltagare att lyssna på ett eller två avsnitt av podden inför varje träff, som ett sätt att börja reflektera kring olika begrepp och utmaningar kopplade till demokrati. Detta upplägg kan följas i en serie träffar (upp till fem) som en mer traditionell studiecirkel, eller användas för enstaka träffar.
Vem kan starta en poddcirkel?
Med podden Min demokratiska röst följer en studieplan, som gör att det blir lätt att använda den för en poddcirkel, men som också kan användas som underlag till enstaka workshops eller diskussionskvällar. Samla ditt kompisgäng eller din förening och ordna ett samtal om det ni lyssnat på! Det är ett enkelt och roligt sätt att få nya perspektiv på demokratin i Norden.
Materialet kan användas som grund till exempelvis samtal i styrelsegruppen, workshops för volontärer, språkcaféverksamheter mm. Vi uppmuntrar till att bjuda in till samtalet deltagare med olika perspektiv och särskilt till att skapa generationsöverskridande dialoger om demokratiska frågor.
Hur gör jag?
Du som ska arrangera och/eller leda samtalet (“poddcirkelledare”) hittar information om upplägget, förslag på frågor och isbrytare mm i handledningen som du laddar ned härifrån:
Ska du ha demokratisamtal med deltagare som inte har svenska som modersmål? Eller vill du helt enkelt ha extra stöd i att diskutera vissa begrepp kopplade till demokrati, samhällsfrågor och politik? Vi har skapat en ordlista med några av de viktigaste begreppen som tas upp i podden Min demokratiska röst.
Vad händer sedan?
Vill du lätt samla in feedback och insikter från poddcirkeln som du anordnat kan du använda dig av utvärderingsenkäten som du laddar ned nedan.
Vill du dela med dig av resultaten från din poddcirkel/demokratiworkshop i form av utvärderingar, text eller bilder är du välkommen att mejla oss (se Kontakt). Vi uppdaterar gärna vår “demokratitermometer” ovan med insikter och resultat från nya poddcirklar!
Är du lärare och vill använda podden i klassen?
Till podden hör ett skolmaterial som gör det lätt att använda samtalen om demokratifrågor i undervisningen. Gymnasieläraren Hans Fredlund på Bruksgymnasiet i Gimo var med och testade materialet under 5 lektioner för sin kurs “Rätten och samhället”. Materialet är gratis och är framtaget med särskild tanke på gymnasiets Samhällskunskap 1A och 1B. Läs mer om skolmaterialet och hämta det här.
Här finns alla poddavsnitt:
KONTAKT
Anna Scaramellini, koordinator
[email protected]
Ida Berg, projektkommunikatör
[email protected]