En spaning mot Norden om 150 år

För att skapa framtidstro krävs delaktighet och mod att formulera gemensamma visioner. I ett stort projekt samlar nu Nordiska museet in nordbors tankar om framtiden.

Text: Lovisa Olai

Sedan år 1873 har Nordiska museet samlat in föremål, minnen och berättelser om hur det är att leva i Sverige och Norden. I år fyller museet 150 år och i samband med det sker en stor insamling av svenskars och nordbors tankar om framtiden. Projektet heter Vår framtid och har hittills samlat in över femhundra berättelser.

Men varför samlar ett museum in tankar om framtiden?
– Vårt uppdrag som museum är att samla in och bevara minnen om hur det är att leva i Sverige och Norden i dag, och i det ingår även hur vi ser på vår framtid. Genom att samla in människors syn på framtiden kan vi visa hur olika människors drömmar och tankar om framtiden ser ut i den tid vi lever i, säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Nordiska museet.

– Det kanske låter paradoxalt, men det finns faktiskt få andra som förhåller sig till framtiden så mycket som museer. Hela vårt arbete går ut på att säkra upp samlingen för framtiden. Vi har konstant en imaginär framtida kollega i bakhuvudet som ska kunna arbeta med vårt material om 50, 100 och 150 år, säger Jörgen Löwenfeldt, projektledare för Vår framtid.

HUR SER VI PÅ FRAMTIDEN?

Nordiska museet har samlat in framtidsspaningar tidigare, bland annat strax före millennieskiftet. Då var millenniebuggen och IT­-utvecklingen återkommande ämnen – i dag tänker vi i stället på risker och möjligheter med exempelvis AI och pandemier.

– Spaningarna vi fick in under coronapandemin handlade om hur människors liv på ett dramatiskt sätt påverkades och förändrades av nedstängningarna och alla restriktioner. När kriget i Ukraina bröt ut såg många i stället krig i framtiden och när inflationen slog till dök ekonomin upp i svaren. Vi tror ofta att framtiden kommer att bli mer av det som redan finns, säger John Högström, insamlingskoordinator för Vår framtid och den som analyserat de över femhundra svaren som skickats in.

– De flesta är väldigt nöjda med hur deras liv ser ut. Det man är orolig för är kommande generationers livssituation, tillägger John Högström.

Vissa frågor förändras i takt med att samhället förändras, men vissa frågor går igen år efter år. Som tanken på ett gott liv, gemenskap och livskvalitet. Många vill leva enklare och friare liv. Det går också att hitta mönster i vår syn på samhällsförändring.

– Alla har antingen en väldigt positiv eller väldigt negativ syn på framtiden. Det finns nästan ingenting däremellan. Alla är överens om att det kommer att ske stora förändringar, men åsikterna går isär om dessa förändringar innebär att krig och klimatförändringar kommer utrota livet på jorden eller att vi kommer att få leva i fred och harmoni. Det som går igen är att stora förändringar kommer att ske, säger John Högström.

VIKTEN AV ATT BLICKA FRAMÅT

Sven Rentzhog tycker att det finns ett stort behov av framtidsvisioner. Det politiska samtalet verkar ofta fastna i akuta problem och hur de kortsiktigt ska lösas. Han menar att vi måste kunna lyfta blicken och se vad som faktiskt fungerar i ett större och mer långsiktigt sammanhang:

– Ett av målen med projektet är att få människor att tänka långsiktigt, både bakåt och framåt. Genom sina berättelser och tankar kan de känna sig delaktiga i formandet av en gemensam framtidsvision för Sverige och hela Norden. För att skapa en ny vision behövs först en idé om hur vi vill att samhället ska se ut. Något som saknas i det offentliga samtalet i dag, säger Sven Rentzhog.

– Alla stora skeenden har börjat med en idé. Har vi ingen idégenerering kan vi bara reagera på det som händer runt om oss, inte agera. Som museum kan vi vara en plattform för de här idéerna och bredda bilden av framtiden. Resultaten från våra insamlingar blir, förutom ett viktigt tidsdokument, en startpunkt för diskussionen om vår gemensamma framtid, säger Jörgen Löwenfeldt.

Resultatet från Vår framtid

Det går att dra tre slutsatser med utgångspunkt från alla berättelser om framtiden som Nordiska museet har samlat in.

• Många är nöjda med hur vi lever i dag, även om vi gärna skulle vilja leva enklare och friare.
• Klimatet är en fråga som återkommer frekvent, men vi önskar också en förändring i hur vi beter oss mot varandra som människor. Fred, frihet och jämställdhet är ledorden.
• Många ser på framtiden som antingen väldigt mörk eller väldigt ljus. Det finns nästan inget mellanting.

Källa: Nordiska museet

Delta i Vår framtid

Du kan också delta i projektet Vår framtid och bidra med dina tankar och idéer. Insamlingen kommer att pågå under minst hela 2024. Du hittar formuläret och mer information på varframtid.nordiskamuseet.se

Personerna i artikeln

På bilden (från vänster) John Högström, Sven Rentzhog och Jörgen Löwenfeldt från Nordiska museet.

Sven Rentzhog är chef för framtidsfrågor på Nordiska museet.
Jörgen Löwenfeldt är projektledare för Vår framtid.
John Högström är insamlingskoordinator för Vår framtid.

Bilden högst upp i artikeln: Foto Karolina Kristensson/Nordiska museet.