Framtidens rum för samtal

Med bildning, dialog och en dos filosofi kan vi mötas och lösa utmanande målkonflikter. Det menar Heidi Hansson, professor på Umeå universitet, och filosofiläraren Lisa Tjärner.

Text: Amanda Svanberg

I dag saknas rätt förutsättningar för att skapa dialog och demokratisk diskussion i vårt samhälle. Det är en iakttagelse som Heidi Hansson, professor i engelsk litteratur vid Umeå universitet gjort i samband med ett nordiskt samarbetsprojekt. Ett projekt där man bland annat har tittat på förutsättningarna för social inkludering i tillväxtregioner i norra Norden där det finns stora kompetensbehov.

– Förr hade folkrörelser och kyrkor en annan betydelse, där möttes människor för att samtala och resonera, och det är viktigt för att skapa trygghet och stabilitet, säger Heidi Hansson.

Enligt henne har bildningsdimensionen förbisetts i samhällsbyggandet i norr, eftersom det har funnits mer brådskande saker som legat högre upp på agendan, som till exempel bostadsbyggande. Hon menar att det i dag skapas platser för folk att bo på, men inte platser för folk att mötas på.

– För att vi ska skapa oss en identitet behövs en förankring i det kulturarv som är kopplat till en plats, och det finns en stor utmaning när vi talar om social inkludering och demokratiutveckling, säger Heidi Hansson.

NORDEN STICKER UT

World Value Survey är ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att utforska sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar inom olika kulturer världen över. I den skiljer sig Norden åt från övriga världen i vilka värderingar som dominerar. Bland annat framstår Norden som mer individualistiskt och sekulariserat.

– När vi tar emot människor som bär med sig andra kulturer så måste det finnas mötesplatser och ett utrymme för samtal på lika villkor. Om vi dessutom vill få människor att flytta till platser där det är brist på arbetskraft, som till exempel i vår glest befolkade verklighet i norra Sverige, Norge och Finland behöver vi ge möjlighet för människor att känna delaktighet.

Utifrån ett existentiellt perspektiv tror Heidi Hansson att vi måste våga tala om svåra frågor, och våga ta i målkonflikter där vi inte är överens, för det är bara då vi kan beröva dem deras kraft.

– Målkonflikter har kraft så länge de får fritt spelrum, men när vi vågar tala om dem försvinner en del av den kraften. Om vi i stället ger oss utrymme att lära av varandra och om varandra, så finns det förutsättningar för ett demokratiskt samtal. På så sätt kan bildning och dialog bli en transformativ kraft som gör att vi kan hantera osäkerheten inför framtiden, säger Heidi Hansson.

EN NATURLIG MÖTESPLATS

Filosofiläraren Lisa Tjärner från Bäckängsgymnasiet, Borås, är inne på ett liknande spår där hon ser skolan som en naturlig mötesplats. Enligt henne är det skolans uppdrag att möta olika typer av argument och perspektiv.

– Utbildning förhåller sig till grundkärnan i vad det innebär att vara människa. Det vidgar vår värld och gör det lättare att förhålla oss till våra egna ståndpunkter, men också att våga omvärdera dem, säger Lisa Tjärner.

Hon tycker sig se en tendens i att människor knuffar undan sin oro och ser den som något negativt. Lisa Tjärner menar att filosofin behandlar oro på ett annat sätt och hon önskar att fler unga människor läste filosofi för att lättare kunna hantera sin oro och de funderingar de bär på.

– Unga människor är smarta och de ser själva saker som de blir bekymrade över. Jag tror på att ge dem redskap för att hantera sina känslor, i stället för att dämpa deras oro.

Inom ramen för filosofiundervisningen, håller Lisa Tjärner i ett filosofikafé dit elever kan gå för ett förutsättningslöst samtal där de får testa sina tankar och idéer tillsammans med andra. Ett ämne de pratat särskilt mycket om de senaste åren är kunskapsresistens och varför människor blir oemottagliga för kunskap.

– Filosofin kan lära unga att bli tänkande människor, och det tror jag är jätteviktigt i en tid med stora förändringar, säger Lisa Tjärner.

VIKTIGT ATT UTMANA SIG SJÄLV

Lisa Tjärner har arbetat som lärare sedan 2006 och enligt henne handlar oftast oron hos hennes elever om vardagsnära saker, som till exempel vad de ska bli när de blir stora, men också andra frågor kopplade till framtiden.

– Unga människor i dag är väldigt präglade av den tid de vuxit upp i. De har levt i en individfokuserad tid och det tycker jag märks i hur de förhåller sig och resonerar kring olika ämnen. När vi arbetar med frågor om kunskapsresistens och hur ett rättvist samhälle ser ut brukar jag därför vilja få mina elever att utmana sig själva och få syn på sina egna förutfattade meningar. Vi behöver se vår egen roll i någonting som är större än oss själva, säger Lisa Tjärner.

Personer i artikeln

På bild (från vänster) Lisa Tjärner och Heidi Hansson.

Heidi Hansson är professor i engelsk litteratur på Umeå Universitet.

Lisa Tjärner är filosofilärare på Bäckängsgymnasiet i Borås.

Bilden högst upp i artikeln: Plattform, Johnér.