Så kan vi föreställa oss en bättre framtid

Den nordiska välfärdsmodellen är resultatet av vår gemensamma förmåga att fantisera och föreställa oss en bättre framtid. Men hur ser förutsättningarna för sådana förmågor ut i dag? Hur kan vi fortsätta att skapa gemensamma bilder av en framtid som utvecklas till det bättre?

Artikeln är publicerad i Nordperspektiv 2024

Text: Desirée Stattin Drakenberg
Foto: Kateryna Hliznitsova/Unsplash

En reslig gran blir en stuga med väggar och tak, en knubbig gren förvandlas till en nyckel och ljudet därborta, är det en björn som närmar sig? Vår förmåga att fantisera och leka är långt ifrån ett barnsligt tidsfördriv. Föreställningsförmågan är en förutsättning för ett väl utvecklat samhälle med moderna effektiva lösningar på de utmaningar som finns. Sambandet verkar kanske inte självklart från början, men att kunna tänka utanför ramarna och se nya möjligheter är en konsekvens av hur bra vi är på att fantisera.

En positiv samhällsutveckling – och inte minst demokratin – är beroende av invånarnas och civilsamhällets föreställningsförmåga och innova­tionskraft. Det är dessutom ett behov som blivit än mer trängande i en tid där det är vanligt med mörka framtids­beskrivningar och dystopier.

Kreativitet lönar sig

Att fantisera är en förmåga vi alla besitter. Vi börjar träna den när vi är barn och kan, och borde, fortsätta träna hela livet. Kreativa barn blir nämligen framgångsrika vuxna. En undersökning från Michigan State University visar att de som i vuxen ålder hade egna företag eller hade tagit olika typer av patent, hade ägnat sig åtta gånger mer åt konstnärliga aktiviteter när de var unga, än genomsnittet. Musik, kreativt skrivande och teater formar personer som kan se nya lösningar och fler möjligheter. Inte bara när det gäller konstnärliga uttryck, utan inom alla ämnen.

– Det är grundläggande. Vi vill ha utbildade, kreativa människor som framtidens beslutsfattare. Vi vill ha nya idéer om vad ett gott liv är, säger Camilla Brudin Borg, universitetslektor och professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Berättelser om en bättre framtid

Camilla Brudin Borg forskar om berät­telser om vår samtid – och framtid. Hon är särskilt intresserad av utopi, dystopi och visioner om ett föreställt bättre liv. Tillsammans med professor Alasdair Skelton, geolog och klimat­forskare vid Stockholms universitet, bestämde hon sig för att ta reda på hur bra vi är på att fantisera om en ljus morgondag, för det är troligen dit vi alla vill. Strax före pandemin föddes projektet Utopian Stories.

– Vi skulle samla in fria berättelser om bra framtider, inte bara för män­niskor utan också för planeten. Det låter ganska enkelt, men det får stora konsekvenser när du ber människor tänka ut vad som skulle kunna vara en bra framtid.

Det världsomspännande projektet sjösattes med hjälp av Nobelprismuseet i Stockholm som gick ut via sina kontaktnät för att nå många deltagare. Camilla Brudin Borg och Alasdair Skelton samarbetade också med skolor och ordnade föreläsningar för skolklasser. Resultatet blev inte ett över­flöd av ljusa skildringar om vad som komma skall.

Framtidsberättelser i populärkulturen i dag är ofta dystopiska och handlar gärna om apokalypser och sönderfall. Dessutom är nyhetsrapporteringen ofta mörk och negativ.

– Från ett ungt perspektiv blir du marinerad med negativa versioner av framtiden. Så när vi bad unga männis­kor att skriva och fantisera om ett gott liv för oss och planeten blev det svårt. Vad är den bästa av världar? Vad är ett gott liv? De verkade inte ha några tekniker för att skapa positiva visioner, säger Camilla Brudin Borg.

Efter att en tävling utlysts också i tidskriften Skriva blev bidragen fler, mer avancerade och i slutändan kom över sjuttio berättelser in till Utopian Stories.

En del av syftet med projektet var att deltagarna skulle träna på förmågan att föreställa sig och använda alternativa framtider i olika sammanhang, och även kunna se sin egen och sin familjs roll i den utvecklingen.

Hjärnan är lat

Att vara kreativ och hitta alternativa framtider är dessvärre inte alltid så lätt. I SVT-programmet Din hjärna berättar författaren och psykiatern Anders Han­sen om att hjärnan är lat och utgår från den modell av världen som den redan har. I programmet tar Anders Hansen ett gem som exempel. Kreativa personer är ofta bra på att se nya användningsom­råden för saker. Vad kan gemet använ­das till förutom att hålla ihop en bunt papper? Ett gem kan också vara en krok, en dyrk, ett hårspänne eller en ring.

Anledningen till att vi klarar av att tänka utanför ramarna är att vi män­niskor har stora pannlober. Det är den delen av hjärnan som kan ställa frågan ”vad skulle hända om”. Hjärnan mixar tankar, intryck och erfarenheter och försöker koppla dem på ett nytt sätt. Den kopplingen är kreativitet.

De senaste decennierna har emell­ertid den vetenskapliga utvecklingen avstannat, visar en studie som tidnin­gen Nature har publicerat (”Papers and patents are becoming less disruptive over time”, 2023). Färre genombrott görs och stora nya tankar tänks inte lika ofta. Gapet mellan upptäcktsåret och tilldelningen av ett Nobelpris har ökat.

Också vår fantasi har minskat. Tid­ningen Inc skriver om forskning utförd vid University of William and Mary där man genomfört Torrancetestet – ett test som visar förmågan att tänka nytt. I studien har 300 000 testresultat analyserats sedan 1950-talet. Kreativitetspoängen började sjunka 1990. Våra förhastade, överplanerade liv och all den tid vi lägger på elektroniska under­hållningsenheter är förklaringen, sägs det i rapporten.

Camilla Brudin Borg ser varnings­tecknen.

– Det finns några saker som känns lite oroande. Sociala medier så klart, som i rätt stor utsträckning avleder människor och binder upp tiden och utrymmet att landa i sig själv en liten stund. Det är många som inte längre klarar att sitta för sig själv. Uthållighetsläsningen tar stryk. Man orkar helt enkelt inte läsa långa texter längre.

Skärmtid på agendan

När Nordiska ministerrådet för social-och hälsopolitik möttes i Stockholm våren 2024 var skärmtidens påverkan på barn och ungas hälsa på agendan.

– Skärmtiden stjäl fokus från annat som är avgörande för barns utveckling och hälsa, som att röra på sig, att läsa, sova och att umgås med andra. Vi behöver diskutera konsekvenserna av detta och vilket ansvar de stora sociala mediebolagen har för den utbredda ohälsan. Gemensamt kan vi i Norden skapa ett större tryck på företagen att agera, sa Sveriges socialminister Jakob Forssmed i ett uttalande.

Psykiatern Anders Hansen säger i en artikel i Dagens Nyheter att det inom kreativitetsforskningen talas om tre B – bädd, badrum och buss. Det är de platser där den påtvingade sysslolösheten gör att tanken tillåts vandra. Den moderna tekniken har tagit över alla dessa zoner, och stunderna när vi dagdrömmer blir allt färre.

Hot mot människans kreativitet finns det gott om, men det betyder inte att vi inte kan påverka vår möjlighet att fantisera om en bättre värld och i förlängningen också skapa den.

Den som vågar stänga av mobilen har allt att vinna. Vi kan få våra bästa idéer när vi har tråkigt. Anders Hansen menar också att du kan träna upp din kreativa förmåga. Ett sätt är att inte ta första bästa lösningen på ett problem, utan tänka ut en lösning till och kanske ännu en. Tankens elasticitet kan utökas, om du tvingar den.

Läsning tränar fantasin

Camilla Brudin Borg talar varmt om läsningens inflytande över vår kreati­vitet.

– Litteraturläsning är ett väldigt bra sätt att stärka kreativiteten. I texten finns inga färdiga bilder. Det som skiljer läsning från att titta på en film är att du får skapa bilderna själv. Ju fler bilder du skapar, desto bättre blir du på att fanti­sera, säger Camilla Brudin Borg.

Skolan måste bereda mer utrymme för litteratur, bild och kreativitet, tycker hon.

– Och förstå att de ämnena inte bara är lite rolig existentiell utsmyckning vid sidan om. Kreativitet är något fundamentalt i hur vi fungerar kogni­tivt. Precis som lek. Vi leker som barn för att träna kroppsmedvetenhet och tankar. Det är det du gör i fri lek. Du fantiserar. När du är äldre kan du ha en djup diskussion och på ett tryggt sätt utforska olika sätt att lösa ett problem. Det är också en slags kreativitet som utnyttjar de kognitiva resurserna att kunna föreställa sig, säger Camilla Brudin Borg.

I projektet Utopian Stories utgick många berättelser från att vårt sätt att leva gått överstyr och att vi tvingats tänka till och förändra vår livsstil.

– Många berättelser handlar om vad som händer ”efter den större krisen”. Människor har då förstått att de måste lugna ner sig och leva på lite mindre villkor. Skapa goda värden i det mindre samhället. Mer småskaligt. Mer fokus på odling och mindre på konsumtion. Man värdesätter sådant som är viktigast i vårt liv här och nu.

Fantasi är en demokratifråga

Metoden att samla in allmänhetens berättelser om goda framtider är ett demokratiskt projekt i grunden som bygger på medborgarforskning, förk­larar Camilla Brudin Borg.

– Vi borde alla vara delaktiga i att skapa vår framtid. I projektet arbetar vi med att utveckla människors förmåga att tänka själva, liksom att utveckla sina tankar om vad som är en bra framtid som inte styrs av reklam, olika typer av trender eller vad du ser i mobilen och så vidare, utan att du försöker att hitta värdena i livet.

Norden har en stolt tradition av utopiskt arbete och processer för att förverkliga vissa av de tankarna. Camilla Brudin Borg ser hur de nor­diska länderna har lyckats bygga ett framgångsrikt välfärdssamhälle med trygghet för de flesta, och där det varit möjligt att förändra saker som inte varit jämlika eller bra för människor. Det är en stolt tradition.

– Det är ganska lika ändå i Norge, Sverige och Danmark. Föreställningar och begrepp som ”hygge” i Danmark och ”lagom” i Sverige har lyfts fram. Båda begreppen handlar om det goda livet och om att skapa balans – inte om excess. Här i Norden har vi alltså en tradition att hylla värden som kanske inte är så resurskrävande. Förhoppningsvis skulle Norden kunna bli en föregångsregion igen, säger Camilla Brudin Borg.

Samlade framtidsberättelser

Utopian Stories är ett medborgarforskningsprojekt och ett samarbete mellan litteraturforskning, klimatforskning och digital humaniora. Berättelserna från projektet finns publicerade i antologin Framtidsutopier som finns att ladda ner gratis här och att köpa som tryckt bok i bokhandeln.