Med språket öppnas dörrar till nya rum
Språket ger oss möjlighet att uttrycka åsikter och delta i debatten. Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, och Marlen Eskander, Läsfrämjarinstitutet, är överens om att läsning är nyckeln till vår fantasi och föreställningsförmåga och inte minst – demokrati och samhällsutveckling.
Text: Desirée Stattin Drakenberg
Foto: Plattform
Språket och de ord vi behärskar sätter gränser för hur vi kan tänka och vad vi kan se framför oss. Den som äger sitt språk och har ett rikt ordförråd har mycket större möjligheter att skapa och styra över sin tillvaro. Språket är inte bara ett verktyg för kommunikation, det är också en grundläggande förutsättning för att du som individ ska kunna delta aktivt i samhället. I en demokrati är det avgörande att medborgarna kan uttrycka sina åsikter, delta i debatter och förstå de politiska och sociala sammanhangen.
– I den språkutveckling och den begreppsapparat som vi använder bildar vi uppfattningen av oss själva. Det är så vi förstår världen. Språkets gräns är också tankens gräns, säger Marlen Eskander, grundare Läsfrämjarinstitutet.
Samma starka övertygelse ligger till grund för både Berättarministeriet och Läsfrämjarinstitutet – för att barn som växer upp i dag ska delta i samhället och stärka demokratin i morgon behöver de få tillgång till språket, och för att de ska kunna bidra till förän¬dring och förbättring på både individ-och samhällsnivå behöver de stärka sin föreställningsförmåga genom läsning.
SPRÅKET ÖPPNAR DÖRRAR
Berättarministeriet vill hjälpa och inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Visionen är ett Sverige där alla barn och unga är trygga i det skrivna ordet. En bok är egentligen bara bläck och papper, men det finns inget annat medium som är så starkt, menar en av organisationens grundare, Dilsa Demirbag-Sten:
– Läsningen ger inte bara övning i att ta emot information. Vår föreställningsförmåga stärks dessutom radikalt om vi är läsande. Du behöver inte förflytta dig, men kan ändå förstå hur det är någon annanstans.
Marlen Eskander kom till Sverige från Syrien som fjortonåring och insåg snabbt att språk är makt. Det är ett symbolsystem som inkluderar eller exkluderar människor, och när det svenska språket med tiden blev hennes, öppnades dörrar.
– Mitt självförtroende blev starkare och jag mådde bättre. Jag hade en lärare som trodde på mig och jag fick väldigt bra betyg. Jag förstod att jag kan erövra språket som alla andra. Men den stora förändringen kom när jag började drömma på svenska. Det var som om det hände någonting med ägarskapet, berättar Marlen Eskander.

BESLÄKTADE SPRÅK
Att leva i Norden kan ge tillgång till fler länder bara genom språket, men det tog tid för Marlen Eskander att nå dit.
– Det är först på senare tid som jag har börjat förstå att de nordiska språken är så nära besläktade med varandra. Nu när jag ibland kommer i kontakt och umgås med människor från Norge kan jag se det, men det har länge varit nog svårt med svenskan, säger hon och skrattar.
Marlen Eskander är socialantropolog och har jobbat i många år med integration och inkludering. 2015 startade hon tillsammans med två andra mammor Läsa för integration, som senare blev Läsfrämjarinstitutet. På flera platser, främst i socioekonomiskt utsatta områden, anordnar organisationen aktiviteter för barn 3–11 år. Målet är att genom böckerna ge barnen ord och språkutveckling, något som direkt hänger ihop med fantasin redan tidigt i livet.
– Vi ser hur barn i början när de kommer till oss kan ha ett platt och konkret språk. Du frågar något och får ett konkret svar. Och sedan märker vi hur de utvecklar sin fantasi. Ett läsande barn som tittade på molnen utbrast: ”Titta, molnen ser ut som sockervadd. Jag vill äta sockervadd.” Då säger barnet som inte är läsande: ”Man kan inte äta molnen och molnen kan inte vara sockervadd.”
FANTASIN BEHÖVER SPRÅK
Marlen Eskander möter ofta barn med svåra uppväxtvillkor som dagligen påverkas av segregationens negativa konsekvenser, vilket i sin tur påverkar deras språkutveckling. Många av barnen har inte ett åldersadekvat språk.
– Barn med överlevnadsspråk har inte samma möjlighet att fantisera eftersom de inte utmanas och stimuleras för att utveckla språk som sina jämnåriga. Språket används främst för att klara grundläggande kommunikation och behov, vilket i sig begränsar fantasin, säger Marlen Eskander.
Du måste nära fantasin för att kunna tänka bortom verkligheten. När en samhällsstruktur inte fungerar, som i de områden Läsfrämjarinstitutet verkar, har du varken tillgång eller tid till läsande, språkutveckling, språk, ord och begrepp som kittlar fantasin och föreställningsförmågan.
– Det är grundläggande att kunna läsa och få möjlighet att genom fantasin få vara i en annan värld, i en annan kontext. Fönster öppnas. Verkligheter beskrivs som du absolut inte skulle ha mött annars, säger Marlen Eskander.
Läsfrämjarinstitutet vill genom böcker och berättelser ge barnen och deras medföljande vuxna tillgång till sitt språk fullt ut. Då kommer de att uppfatta sig själva som kapabla att delta i samhället, i debatten och i demokratin. Då förstår de att de har tankar att bidra med.
– När barn uppfattar kommunikation, när de kan prata och kommunicera med ord, så är det makt. Det är med dialogen man får med sig varandra och får igenom sina resonemang, säger Marlen Eskander.
Dilsa Demirbag-Sten är djupt oroad över ungas läskunnighet i Sverige. Enligt senaste PISA-utvärderingen var det överraskande många niondeklassare som inte klarade av läsförståelsen.
– 25 procent av landets 15-åringar riskerar att bli funktionella analfabeter, säger hon.
Det innebär att läs-och skrivförmågan är otillräcklig för att klara av en vardag och anställning som kräver läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå.
– De förstår inte hur man läser mellan raderna eller hur saker och ting hänger ihop. De förstår inte sina medmänniskor, säger hon.
Läsningen är starkt kopplad till demokrati och samhällsutveckling.
– För mig är det omöjligt att ha en stark demokrati utan en stark läs-och skrivförmåga i landet.
LÄSNING GER BÄTTRE SJÄLVKÄNSLA
Böcker ger inte bara barnen ett språk, utan också stärkt allmänbildning.
– Ju fler böcker de läser, desto mer känner barnen att de kan. De utvecklar sin identitet. Som läsare, som kunnig, som finsmakare. Att du känner till flera titlar är i sig empowerment. Det ger självförtroende för att kunna delta i det demokratiska samtalet och debatten som pågår i samhället, säger Marlen Eskander.
Pedagogerna på Läsfrämjarinstitutet gör utvärderingar efter varje träff där de jämför hur barnen agerar innan och efter de har exponerats för en berättelse. De har bland annat noterat att barnen efteråt i större utsträckning tänker utanför ramarna och kan brodera ut samtalen.
Ett stort plus med att jobba med små barn är att du även når föräldrar. Många har kommit till Sverige från sitt hemland med ett rikt ordförråd, ett språkligt kapital. Nu behöver de omvandla det till svensk valuta.
– När de själva förstår korrelationen mellan läsning, ökat ordförråd, förbättrad kommunikation, bättre självkänsla och självförtroende och deltagande i samhället så engagerar de sig i större utsträckning, säger Marlen Eskander.